Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare beskriver utmaningar som finns kring flerspråkiga elevers ordförråd i svenska och vilka arbetssätt som används för att elever ska nå kunskapskraven. Genom sju kvalitativa intervjuer med F-3-lärare sammanställdes ett material som studerades med hjälp av tematisk analys. Materialet genererade fem teman som besvarar forskningsfrågorna. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärare upplever att flerspråkiga elevers bristande ordförråd är en utmaning i undervisningen och att lärare använder varierade arbetssätt för att hantera utmaningarna.

No description available.

Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om deras praktiska arbetemed flerspråkiga barns språkutveckling, samt de dimensioner som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan. Dessutom analyseras de kommunikativa redskap, som framställs att flerspråkiga barn använder sig av när de lär sig ett nytt språk. I resultat och analys av förskollärares berättelser om deras praktiska arbete, beskrivs pedagogernas medvetenhet om hur de använder språket i alla situationer under hela dagen, som betydelsefullt för flerspråkiga barns språkutveckling. Det arbetssätt som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan, är delnin   av barngruppen i mindre grupper. Kunskap om kommunikativa redskap framställs so betydelsefullt för att förstå hur flerspråkiga barn går tillväga när de lär sig ett nytt språk.

No description available.

Klyftan mellan lågpresterande och högpresterande elever i matematik växer och skillnaderna uppstår främst mellan elever med olika sociala bakgrunder samt olika språk (Skolverket, 2016). Elevers språkliga förmågor är något som anses viktiga att utveckla i svensk skola (Skolverket, 2018) och därför bör alla lärare arbeta språkutvecklande i samtliga ämnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs i årskurs 3 respektive årskurs 6. För att uppfylla syftet har matematiklärare intervjuats. Studien grundas i den sociokulturella teorin där fokus ligger på att språkutveckling sker i sociala samspel. Resultatet av studien visar hur matematiklärare arbetar språkutvecklande och använder sig av metoder såsom stöttning, matematiska texter, lärobok och enskilda utmanande uppgifter. Det framkom även vad lärarna anser om sitt uppdrag att utveckla elevers språk och att det finns flertalet faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. Slutsatsen av studien är att det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs genom att matematiklärana anser att de har ett viktigt uppdrag, om de har de möjligheter i verksamheten som behövs och använder sig av gynnsamma språkutvecklande arbetssätt. / The gap between the underperforming and the high performing Swedish pupils in mathematics is growing and the differences appear mainly between the pupils with different language and social backgrounds (Skolverket, 2016). Pupils’ linguistic skills are considered most important in the Swedish school system (Skolverket, 2018) and therefore are all teachers obliged to work with language development in their subjects. The purpose with the study is to contribute with knowledge of how working with the development of language in mathematics is enabled in grade 3 and 6. Mathematics teachers for pupils in grade 3 and 6 were interviewed to fulfill that purpose. The study is based on the socio-cultural theory where the focus is on that the teacher together with the pupils creates an education where the language develops in social interaction. The result of the study reveals that mathematics teachers in grade 3 and 6 are working with development of language in mathematics and utilize methods such as individual support, mathematical texts, textbook, and challenging assignments for individuals. It was  revealed how teachers view  their task to develop pupils’ language and there are multiple factors that affect the quality of teaching. The conclusion of the study shows that the language development in mathematics is enabled through the teachers who believe they have an important role if they have the opportunities that are necessary and use favorable ways to work with.

Denna studie bygger på tre semistrukturerade djupintervjuer av grundskollärare som arbetar i flerspråkiga klasser. Studien syftar till att öka förståelsen för hur mellanstadielärare arbetar språkutvecklande inom ämnet matematik, vilka arbetssätt och metoder de använder i sin undervisning och hur de motiverar sitt sätt att undervisa. All insamlade data har relaterats till tidigare forskning och ger en inblick i hur den teoretiska grunden används i praktiken. Studien bygger på Vygotskys sociokulturella teori om lärande och utveckling samt språkutvecklande arbetssätt där genrepedagogik står i fokus. Av undersökningen framgår att alla intervjuade lärare arbetar språkutvecklande med eleverna men väljer olika tillvägagångssätt i undervisningen. Alla tre informanterna uttrycker vikten av elevernas förståelse av matematiska begrepp och utveckling av det matematiska språket och anser att elevernas språkutveckling är en väg att uppnå kunskapskraven i matematik. En av lärarna använder sig av EPA (enskilt-par-alla) i undervisningen. Den andra läraren använder sig av metoden Flippat klassrum i undervisningen och den tredje läraren använder inte någon speciell metod i undervisningen. Metoderna som används i undervisningen är inte direkt kopplade till de språkutvecklande metoderna som beskrivs i bakgrunden av studien. Detta kan leda till att eleverna i de tre olika klasserna kan ha olika förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling. I denna studien undersöktes även lärarnas inställning till språkstöttning och stöttning samt studiehandledning på modersmålet. Resultatet visade att modersmålets roll inte tas för givet under lektionstiden då lärarna har en passiv roll och anser att användning av modersmålet på lektionerna snarare är en naturlig process än en nödvändighet.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger stimulerar och utvecklar barns språk i sin verksamhet med hjälp av olika pedagogiska verktyg. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie där nio pedagoger deltog under två månader från olika förskolor i Östergötland. Resultatet visade att pedagogerna i studien uppfattade två centrala begrepp som är gruppens organisation och språkutvecklande arbetssätt som viktiga redskap för barns språkliga utveckling. Mitt resultat visar att muntligt berättande och högläsning används regelbundet i verksamheten av de pedagoger som varit med i undersökningen. Muntligt berättande som sker vid olika tillfällen i förskolor och sagor ger möjligheter att väcka fantasi och stimulera barnens språkutveckling. Samtidigt visar resultatet att högläsning av pekbok och bilder/sagobok har en hög status och genererar mycket samtal och frågor mellan eller efter läsning. Slutsatsen jag kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst.

<p>Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.</p>

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare år upplever hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk, och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer på en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien är totalt fyra stycken: en SVA-lärare, en NO-lärare och två SO-lärare. Resultatet visar att samtliga lärare är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språket även i ämnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det är svårt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer är: tidsbrist, stora nivåskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ämneslärarna inom området svenska som andraspråk. Slutligen kan man ej förvänta sig att de intervjuade pedagogerna och andraspråkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, då undersökningen endast genomförts på en skola med fyra intervjuer med pedagoger.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.