<p>In order to make development aid more efficient, a large number of donors, including Sweden, signed the so called Paris Declaration in 2005. The Declaration gives the partner countries more responsibility for their own development and aims to make he development aid provided by donor countries more measurable. It has been referred to as a paradigm shift within this policy area due to its far‐reaching goals.</p><p>The Declaration has consequences for all actors in the development aid community, and this thesis aims at outlining and analyzing the effects of the Declaration on the Swedish non‐governmental organisations which hold a frame agreement with the Swedish International Development Agency (SIDA). As an increasing part of evelopment aid is being channelled through NGOs and they hold an important role in the area, they are interesting subjects of study.</p><p>The analysis is conducted from a society‐centred governance perspective, which focuses on how different actors in society shape public policy. The perspective hallenges the view on the state as dominating unilaterally and takes into account the diversity of actors involved in policy‐making, such as NGOs.</p><p>The result of the study is, among other things, that the character of the relationships and interactions between Swedish NGOs and SIDA varies, and can be described as either a more traditional hierarchical model or co‐governing. Furthermore, the Paris Declaration is perceived by the NGOs as being a step in the right direction rather than a paradigm shift at all level.</p><p> </p> / <p>För att göra utvecklingsbistånd effektivare, undertecknade ett stort antal givare, däribland Sverige, den så kallade Parisdeklarationen 2005. Deklarationen ger samarbetsländerna ett större ansvar för sin egen utveckling och syftar till att göra biståndet från givarländerna mer mätbart. Man har kallat detta ett paradigmskifte inom området på grund av sina långtgående mål.</p><p>Deklarationen har konsekvenser för alla aktörer inom området utvecklingsbistånd, och denna uppsats syftar till att beskriva och analysera de effekter som deklarationen har på de svenska icke‐statliga organisationer som har ett ramavtal med SIDA. Eftersom en allt större del av utvecklingsbiståndet kanaliseras genom enskilda organisationer och de innehar en viktig roll i området, är de intressanta att studera.</p><p>Analysen görs utifrån ett samhällsorienterat governance perspektiv som fokuserar på hur olika aktörer i samhället utformar den offentliga politiken. Perspektivet utmaningar uppfattningen om att staten ensidigt dominerar och tar hänsyn till mångfalden av aktörer i det politiska beslutsfattandet, till exempel icke‐statliga organisationer.</p><p>Resultaten av undersökningen är bland annat att karaktären av de relationer och interaktioner mellan svenska icke‐statliga organisationer och SIDA varierar, och kan beskrivas som traditionellt hierarkisk, eller samarbetsbaserad (co‐governing). Vidare uppfattas Parisdeklarationen av icke‐statliga organisationer som ett steg i rätt riktning, snarare än ett paradigmskifte på alla nivåer.</p>

<p>De traditionella flygbolagen verkar idag på en konkurrensutsatt marknad. Då flygbolagen ofta är statligt ägda präglas de av byråkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, däribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan på flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en deduktiv ansats där kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning kommer att genomföras. Uppsatsen kommer att utgå ifrån ett intressentperspektiv där följande teorier kommer att tillämpas; intressentmodellen, affärsidén, involveringsteorin samt värdestjärnan. Empirin består av primärdata i form av intervjuer samt en enkätundersökning med 50 stycken slumpmässigt valda respondenter. Resultatet visar på att SAS nästintill 40 stycken fackförbund skapar en generell tröghet i bolaget. Antalet gör det svårt att uppnå en samverkan mellan de olika parterna. Det finns dock förutsättningar för samverkan men parterna måste då vara villiga att genomgå de strukturförändringar som krävs. Författarna har kommit fram till att det inte råder någon samverkan mellan fackförbunden och SAS. Då det inte är någon samverkan ser heller inte fackförbunden till SAS välmående utan mer till sina medlemmars önskemål och behov. För att nå en långsiktig överlevnad bör SAS och dess struktur förändras i takt med omvärlden.</p>

The soft budget constraint - today a popular metaphor - is a paradox. In socialist economies, it implies that the state tends to bail out state-owned firms in financial trouble, in spite of the tremendous performance problems of the entire system that result. When the system broke down, the soft budget constraint was expected to disappear. However, it seems to persist, and its persistence appears to hamper the transition process itself. This study seeks an answer to this paradox. It aims at increasing our understanding of why the soft budget constraint exists. By investigating state-owned enterprises in Tanzania before, during and after socialism, the prevalence of the soft budget constraint is examined and an explanation of its existence is suggested. The approach is institutional. The soft budget constraint is defined as an informal institution and an invisible-hand explanation of its emergence, persistence and logic is applied. The study shows that the soft budget constraint emerged as an unintended consequence of the establishment of the Tanzanian socialist system in the 1970s. A behavioural solution to recurrent systemic problems was offered, and thus the soft budget constraint performed several functions. Once established, its very existence set off a cumulative process of self-generation. Four reinforcement mechanisms that accounted for its prevalence during Tanzanian socialism are identified. Its character as a behavioural rule helps to explain why it persisted during market-oriented reform, initiated in the mid-1980s. The soft budget constraint was part of the socialist heritage, was adapted to systemic change, and influenced the direction and character of this change. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.   Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen. / Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.   The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.

De traditionella flygbolagen verkar idag på en konkurrensutsatt marknad. Då flygbolagen ofta är statligt ägda präglas de av byråkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, däribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan på flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en deduktiv ansats där kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning kommer att genomföras. Uppsatsen kommer att utgå ifrån ett intressentperspektiv där följande teorier kommer att tillämpas; intressentmodellen, affärsidén, involveringsteorin samt värdestjärnan. Empirin består av primärdata i form av intervjuer samt en enkätundersökning med 50 stycken slumpmässigt valda respondenter. Resultatet visar på att SAS nästintill 40 stycken fackförbund skapar en generell tröghet i bolaget. Antalet gör det svårt att uppnå en samverkan mellan de olika parterna. Det finns dock förutsättningar för samverkan men parterna måste då vara villiga att genomgå de strukturförändringar som krävs. Författarna har kommit fram till att det inte råder någon samverkan mellan fackförbunden och SAS. Då det inte är någon samverkan ser heller inte fackförbunden till SAS välmående utan mer till sina medlemmars önskemål och behov. För att nå en långsiktig överlevnad bör SAS och dess struktur förändras i takt med omvärlden.

"… en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Så definieras enligt Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling. Det handlar om att företag låter balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor i sin verksamhet. Tre ansvarsområden som på senare tid kommit att spela en allt mer betydande roll i såväl företag som samhälle. I Sverige lyder våra statligt ägda bolag under direktiv att redovisa sitt beaktande av ovanstående ansvarsområden i form av en hållbarhetsredovisning vilken dessutom ska kvalitetssäkras av oberoende tredje part. Studien syftar till att beskriva och förklara vilka upplevda fördelar ovanstående direktiv frambringar. Vidare vill vi beskriva om de bolag som låter utföra kombinerad granskning upplever fördelar i större utsträckning än de som enbart låter utföra översiktlig granskning. Med hjälp av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod avser vi förklara huruvida upplevda fördelar kan likställas med de incitament diverse teorier menar driver bolag att rapportera hållbarhetsarbete. Resultatet visar att granskningen upplevs bland bolagen medföra fördelar oavsett granskningsprincip. Några större signifikanta skillnader har dock inte kunnat konstateras; varken avseende skillnader i upplevda fördelar eller fördelaktighet utifrån nyttjad granskningsprincip. Däremot kunde signifikanta skillnader påvisas i huruvida omsättningen varit påverkande faktor vid implementering av hållbarhetsrapportering. Dessutom framkom att bolag som rapporterat längre upplevde effektiviserade processer i större mån. / "… development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs". The above quote is how The Brundtland Report defines sustainable development. It is all about the importance of companies implementing and balancing economic, social and environmental dimensions. Lately these fields of responsibility have become a more and more important function for businesses as well as in society. In Sweden, governmentally owned companies are under the obligation to report their consideration of the above mentioned fields of responsibility. Furthermore the obligation also includes ensuring the quality of the sustainability report. The purpose of this thesis is to describe and explain advantages companies perceive with the governmental obligation. In addition to this, the thesis intends to describe whether companies with an audit engagement review are able to emphasize advantages to a greater extent than companies with a review engagement. By means of qualitative and quantitative inquiry we explain whether perceived advantages can be placed on a level with those incentives various theories consider to drive companies into reporting sustainability or not. Results of the study indicate that the review assignment results in perceived advantages irrespective of which review engagement that have been used. Any significant differences were however not able to state; neither between perceived advantages or advantageous because of applied review assignment. However we did find significant differences when it comes to businesses yearly turnover and its impact when deciding whether to begin sustainability reporting or not. We also found that companies that have used the sustainability report for a longer time, before the governmentally obligation, were able to bring out more effective processes as an advantage to a greater extent than companies that quite recently started reporting sustainability.

How do museums work with plurality in their organizations and in the production of exhibitions and other activities? This paper examines how civic museums, provincial museums and state museums work with plurality from a perspective of culture policies, particularly in relation to the government bill Tid för kultur, issued by the Swedish government in 2009. All together I examine 25 museums and their efforts to include marginalized groups in their activities and exhibitions. To do so I have studied four possible measures that are available for the museums. This includes the following: projects that pay attention to a marginalized group or their living conditions; projects that are specifically created for a marginalized group; projects that include a marginalized group in the museums preparations; and projects were museums give full responsibility to a marginalized group. I have also examined how plurality have been presented – as isolated cultures and cultural expressions or as hybrids and interchangeable phenomenons – and to what extent the museums are ready to involve marginalized groups in their physical environment and in their exhibition and activity programs. Based on three different levels of conduct I evaluate how far the museums have reached and what differences there are between civic museums, provincial museums and state museums. My research shows that Swedish museums in general are on their way to work successfully with plurality and establish a plurality perspective in the whole organization. The research also shows that there are differences between civic museums, provincial museums and state museums. In general, state museums are better to include marginalized groups in their productions and to firmly establish a perspective of plurality in their organization. On the contrary, the research shows that many museums lack certain features in their efforts to work towards a marginalized group. One of those features is the ability to make these efforts part of the museums permanent activities. Civic museums and provincial museums also have a greater freedom of strengthen their regional identity than compared to the state museums ability to strengthen the national identity. A circumstance that can have consequences for culture policies in Sweden and the future of plurality efforts at the museums.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag. Avsikten är även att utifrån de tre icke-reglerade bolagen synliggöra situationer där riktlinjerna indirekt skulle kunna påverka. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ tvärsnittsstudie av de fyra bolagen. En litteraturstudie av företagens hållbarhetsredovisningar och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Vattenfall har genom en tvingande isomorfi blivit direkt reglerade då de valt att samtycka till Regeringens riktlinjer. Uppsatsens insamlade empiri indikerar att det finns två eventuella situationer där Regeringens riktlinjer indirekt skulle kunna påverka de icke-reglerade bolagens hållbarhetsredovisningar; (1) genom en ökad mediebelysning av publicering av Regeringens riktlinjer och (2) genom benchmarking gentemot andra företag. / Background: In Sweden the state-owned companies are as of January 1st 2008 directly bounded to establish a sustainability report. There is no equivalent legislation available for the non-regulated companies, they may however voluntarily choose to present sustainability information. Institutional theory argues that organizations within an institution resemble each other as a result of the society’s social pressure. The Government’s guidelines regarding a mandatory sustainability report for state-owned companies could result in an indirect regulation of the non-regulated companies. The companies featured in this study is the state-owned company Vattenfall AB and the three non-regulated companies E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB and Mälarenergi AB. Purpose: The aim of this paper is to examine whether there is a possibility that the four chosen companies can have been affected by the Government’s guidelines. The purpose is also to highlight possible situations where the guidelines indirect could affect the non-regulated companies.Method: This essay is a qualitative cross-sectional study of the four companies. A literature review of the companies’ sustainability reports and qualitative semi-structured interviews has been conducted. Results: Vattenfall has through a coercive isomorphism become directly regulated, because they have chosen to acquiescence to the Governments guidelines. The study’s empirical data indicates two possible situations where the guidelines could indirect affect the non-regulated companies; (1) through increased media attention of the publication of the Guidelines and (2) through impact through benchmarking.

<p>Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.</p><p> </p><p>Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen.</p> / <p>Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.</p><p> </p><p>The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.</p>

Non-state actors, such as international environmental organisations, business associations and indigenous peoples organisations, increasingly take on governance functions that can influence the delivery of global public goods. This thesis examines the roles of these actors in the field of global climate change governance. Specifically, the thesis examines why and how non-state actors are involved in global climate change governance, the governance activities that they may perform and are perceived to perform, and their views on climate change solutions. The thesis also discusses the implications of their roles for how authority is shared between states and non-state actors in global climate change governance. The research questions are addressed by triangulating several empirical methods. The results show that the roles of non-state actors are continuously evolving and depend on the changing nature of relations between state and non-state actors as well as efforts by non-state actors to expand their policy space by justifying and seeking recognition for their participation. Moreover, the findings point to the importance of differentiating between groups of non-state actors, as they represent diverse interests and have different comparative advantages across governance activities. Which non-state actors participate and to what extent therefore has implications for the effects of their involvement in global climate change governance. On the basis of a systematic assessment of a set of non-state actors, this thesis concludes that the key role-categories of non-state actors in global climate change governance are broadly: shapers of information and ideas, brokers of knowledge, norms and initiatives, and doers of implementing policies and influencing behaviours. Different non-state actors carry out activities within these role-categories to different extents. In addition to the empirical mapping of the roles of non-state actors in global climate change governance, this thesis contributes to two strands in the literature: one theoretical focusing on the authority and legitimacy of non-state actors in global environmental governance, and the other methodological, offering a toolbox that combines survey data with qualitative methods. / Icke-statliga aktörer, exempelvis internationella miljöorganisationer, näringslivsorganisationer och ursprungsbefolkningsorganisationer, fyller alltmer framträdande funktioner i den globala klimatstyrningen. Dessa organisationer kan därmed påverka utformningen av globala kollektiva nyttigheter. Denna avhandling undersöker dessa aktörers roller inom den globala klimatstyrningen. Avhandlingen utforskar varför och på vilket sätt icke-statliga aktörer deltar i den globala klimatstyrningen, uppfattningar om vilka styraktiviteter de utför, och ifall de bidrar till en mer pluralistisk syn på klimatproblematikens lösningar. I avhandlingen diskuteras vilka konsekvenser de icke-statliga aktörernas roller har för hur auktoritet delas mellan stater och icke-statliga aktörer i den globala klimatpolitiken. Forskningsfrågorna behandlas genom att triangulera flera empiriska metoder. Resultaten från dessa undersökningar visar att de icke-statliga aktörernas roller utvecklas kontinuerligt och att dynamiken dels beror på den skiftande relationen mellan statliga och icke-statliga aktörer, dels på de icke-statliga aktörernas egna ansträngningar att öka sitt politiska handlingsutrymme och få erkännande för sitt deltagande. Dessutom pekar resultaten på vikten av att skilja mellan olika grupper av icke-statliga aktörer, eftersom de representerar skilda intressen och har komparativa fördelar i olika styraktiviteter. En konsekvens av detta är att det spelar roll vilka grupper av icke-statliga aktörer som ges tillträde till den internationella klimatdiplomatin. Baserat på en systematisk  bedömning av vad några av de icke-statliga aktörerna anses göra, dras slutsatsen att de viktigaste rollkategorierna som icke-statliga aktörer har är: formare av information och idéer, mäklare av kunskap, normer och initiativ, och görare genom att bidra till implementering och påverka beteenden, men att olika icke-statliga aktörer utför dessa roller i olika utsträckning. Utöver den empiriska kartläggningen av icke-statliga aktörers roller i den globala klimatstyrningen, bidrar avhandlingen dels till den teoretiska litteraturen kring icke-statliga aktörers auktoritet och legitimitet inom den globala miljöstyrningen, dels metodologiskt genom att utveckla analysverktyg som kombinerar enkätdata med kvalitativa metoder.