<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur det system för ekonomisk beredskap som utvecklades iSverige inbegrep den inhemska textilindustrin. Uppsatsen beskriver om och på vilket sätt dennaindustri subventionerades av statliga medel. Undersökningen visar att under perioden 1972-1984erhöll svensk textilindustri minst 280 st avskrivningslån från Överstyrelsen för ekonomiskt försvarsom hjälp till finansiering av investeringar. Huvudsakligen avsåg investeringarna uppdatering avföretagens maskinpark vilket bidrog till att säkerställa Sveriges beredskap och försörjning av textilier iett läge av krig eller avspärrning.

This dissertation consists of five studies presented in seven essays. The overall objectives are to investigate the extent and consequences of competition on the rental housing market as well as the importance of national government policies for the substitute good, i.e. owner-occupied housing. However, each essay also has specific objectives. Due to the characteristics of the housing market, one should not expect competition to be very fierce. The market characteristics are, for instance, capital-intensive, complicated and time-consuming construction processes as well as a limited supply of land in many areas. In fact, firms have a lot to gain from colluding and to avoid e.g. price wars. It is therefore theoretically more likely that housing companies will engage in “functional” or “strategic” competition such as the quality of housing services. Essay I and IV analyze the unique municipal housing market in Sweden where apartment rents are determined by negotiations between the local municipal company and the local Union of Tenants. A regression analysis is applied on data from 30 municipalities. There was a strong correlation between apartment rents at local municipal markets and the level of “external” competition (measured by the price level on the market for single-family owner occupied housing), but not with “internal” competition (measured by the market share of the municipal housing company) or the capital expenditure of the municipal housing company (presumed to reflect historical construction and renovation costs for the apartments). The dissertation also investigates the consequences on rents (essay II) and on the quality of housing services (essay III) from a local Swedish municipal housing company selling a substantial part of its apartment stock (15-40 percent) and thereby theoretically creating more competition. These essays use a quasi-experimental methodology whereby the development of the housing market in a privatization town is compared with the development in a very similar comparison town. It is found that privatization has lead to lower rents in the short- and medium-term in six out of seven privatization towns. The development of the quality of housing services was more related to the performance of each individual company and not a specific category of companies. In essay V, these results are merged and developed further. Essay VI presents a wide range of policies available for governments wishing to increase access to home ownership for low-income households and thereby increasing the pressure on rental housing companies to reduce rents. A systematic overview of policies is provided based on the four distinct time periods of a typical ‘housing career’ of a household; i.e. down payment accumulation stage, transaction stage, ownership stage and selling stage. It is found that many policies are required to meet the specific and differing needs of households for governments wishing to encourage home ownership. Essay VII describes that home ownership rates have increased in almost all industrialized countries during the period from World War II until mid-1990s. The essay analyses the implications of government policies and some other factors (e.g. national wealth, income distribution) on home ownership rates in 13 industrialized countries during the period 1970﷓2000. A fixed-effect model is applied on a panel data set. The most important result is that a statistically significant and positive correlation between government support and home ownership rates was found although this is only a preliminary conclusion since data was scarce. / Avhandlingen består av fem studier presenterade i sju essäer. Den övergripande målsättningenär att undersöka konkurrensens omfattning och effekter på bostadshyresmarknaden samtbetydelsen av statliga stödsystem för substitutvaran till hyresbostäder, nämligen olika formerför bostadsägande. Varje essä har också specifika målsättningar.Inledningsvis så bör man inte förvänta sig omfattande konkurrens på bostadshyresmarknadenpga dess särdrag, exempelvis så är byggprocessen kapitalintensiv, kompliceradoch långsam och tillgången på mark är ytterst begränsad på flera delmarknader. I själva verketså har företagen mycket att vinna från att samarbeta och undvika tex priskrig. Teoretiskt så ärdet därför mer sannolikt att bostadsföretag ägnar sig åt ”funktionell” eller ”strategisk” konkurrenssom exempelvis kvaliteten på bostadstjänster.Essä I och IV analyserar konkurrensen på den unika svenska hyresmarknaden där bostadshyrorsätts i förhandlingar mellan det lokala allmännyttiga bostadsföretaget och hyresgästföreningen.Data från 30 kommuner analyseras med hjälp av regressionsanalys. Resultatetvisade en stark korrelation mellan hyresnivån i allmännyttans bostadsbestånd på kommunnivåoch ”extern” konkurrens från liknande ’produkter’ (motsvarande prisnivån på egnahem), meninte med ”intern” konkurrens från andra bostadsföretag (motsvarande allmännyttans marknadsandel)eller allmännyttans kapitalkostnader (som antas främst motsvara byggkostnadernaför lägenheterna).Avhandlingen undersöker även konsekvenserna på hyra (essä II) och kvalitet (essä III) frånen försäljning av en omfattande del (15-40%) av en allmännyttas bostadsbestånd. Teoretisktskapar detta mer konkurrens. Dessa essäer använder sig av en kvasi-experimentell metodikvarvid utvecklingen på en konkurrensutsatt bostadsmarknad i en tätort jämförs med utvecklingeni en annan snarlik tätort. Det visade sig att hyresnivån i sex av sju konkurrensutsattatätorter hade sjunkit på kort och medellång sikt. Däremot visade sig kvalitetsnivån främstvara beroende på den enskilda hyresvärden och inte på hyresvärdens kategori (privat ellerkommunal). Essä V slår samman dessa resultat och utvecklar materialet ytterligare.Essä VI diskuterar ett stort antal medel (eng ’policies’) för en statsmakt som önskar attgöra ägande av bostaden mer tillgängligt för låginkomstgrupper och därigenom bl a ökapressen på hyrorna på bostadsmarknaden. Medlen är systematiskt beskrivna i enlighet med defyra distinkta tidsperioderna för en ’typisk’ bostadskarriär; nämligen stadiet när kontantinsatseninsparas, överlåtelsestadiet, ägandestadiet och försäljningsstadiet. Studien visade attdet troligen behövs ett flertal medel för att möta hushållens specifika och skilda behov omman avser att uppmuntra hemägande.Essä VII beskriver att andelen som äger sin bostad har ökat i nästan samtliga industriländerfrån andra världskriget fram till mitten av 1990-talet. Essän analyserar konsekvenserna avmyndighetsstöd och flera andra faktorer (tex BNP-utveckling, inkomstfördelning) för andelenhushåll som äger sin bostad i 13 industriländer under perioden 1970-2000. En fix-effektmodell appliceras på ett paneldataset. Det främsta resultatet var att det fanns en statistisktsignifikant och positiv korrelation mellan andelen som äger sin bostad och omfattningen påmyndigheternas stöd. Resultatet är dock endast preliminärt då tillgången på data varbegränsad. / QC 20100831

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

In order to make development aid more efficient, a large number of donors, including Sweden, signed the so called Paris Declaration in 2005. The Declaration gives the partner countries more responsibility for their own development and aims to make he development aid provided by donor countries more measurable. It has been referred to as a paradigm shift within this policy area due to its far‐reaching goals. The Declaration has consequences for all actors in the development aid community, and this thesis aims at outlining and analyzing the effects of the Declaration on the Swedish non‐governmental organisations which hold a frame agreement with the Swedish International Development Agency (SIDA). As an increasing part of evelopment aid is being channelled through NGOs and they hold an important role in the area, they are interesting subjects of study. The analysis is conducted from a society‐centred governance perspective, which focuses on how different actors in society shape public policy. The perspective hallenges the view on the state as dominating unilaterally and takes into account the diversity of actors involved in policy‐making, such as NGOs. The result of the study is, among other things, that the character of the relationships and interactions between Swedish NGOs and SIDA varies, and can be described as either a more traditional hierarchical model or co‐governing. Furthermore, the Paris Declaration is perceived by the NGOs as being a step in the right direction rather than a paradigm shift at all level. / För att göra utvecklingsbistånd effektivare, undertecknade ett stort antal givare, däribland Sverige, den så kallade Parisdeklarationen 2005. Deklarationen ger samarbetsländerna ett större ansvar för sin egen utveckling och syftar till att göra biståndet från givarländerna mer mätbart. Man har kallat detta ett paradigmskifte inom området på grund av sina långtgående mål. Deklarationen har konsekvenser för alla aktörer inom området utvecklingsbistånd, och denna uppsats syftar till att beskriva och analysera de effekter som deklarationen har på de svenska icke‐statliga organisationer som har ett ramavtal med SIDA. Eftersom en allt större del av utvecklingsbiståndet kanaliseras genom enskilda organisationer och de innehar en viktig roll i området, är de intressanta att studera. Analysen görs utifrån ett samhällsorienterat governance perspektiv som fokuserar på hur olika aktörer i samhället utformar den offentliga politiken. Perspektivet utmaningar uppfattningen om att staten ensidigt dominerar och tar hänsyn till mångfalden av aktörer i det politiska beslutsfattandet, till exempel icke‐statliga organisationer. Resultaten av undersökningen är bland annat att karaktären av de relationer och interaktioner mellan svenska icke‐statliga organisationer och SIDA varierar, och kan beskrivas som traditionellt hierarkisk, eller samarbetsbaserad (co‐governing). Vidare uppfattas Parisdeklarationen av icke‐statliga organisationer som ett steg i rätt riktning, snarare än ett paradigmskifte på alla nivåer.

CSR och hållbart företagande är traditionellt sett flexibelt hållna begrepp som företag uppmuntras att arbeta med på eget initiativ. Med vägledning av internationella standarder uppmuntras företag minimera negativa konsekvenser som deras verksamheter kan generera. Mot bakgrund av ett ökat behov av transparens och enhetlighet mellan företag som är verksamma på EU:s inre marknad har hållbarhetsredovisningsdirektivet antagits. Direktivet, vilket har genomförts i svensk rätt genom införande av bland annat 6 kap 12 § årsredovisningslagen, föreskriver en skyldighet för företag av viss storlek att identifiera väsentliga risker i verksamheten och redovisa dessa i en hållbarhetsredovisning som del av företagets förvaltningsberättelse. Riskidentifieringen ska göras mot bakgrund av vad som är nödvändigt för förståelse av företagets verksamhet, och innefatta risker i affärsförbindelser när det är relevant. En av de aspekterna som företag ska identifiera och redovisa risken för är korruption. Hållbarhetsredovisningskravet gäller från och med redovisningen av verksamhetsåret 2017. Svenska staten är en stor bolagsägare i Sverige och ställer krav på de statligt ägda bolagen att agera föredömligt på området för hållbart företagande, bland annat genom krav på efterlevnad av en framtagen ägarpolicy. Inom ramen för en empirisk studie har 47 statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för verksamhetsåret 2016 granskats. Syftet var att fastställa hur de statligt ägda bolagen arbetar med identifiering och redovisning av risker för korruption, mot bakgrund av att redovisningskravet hittills inte har varit rättsligt bindande. Mot bakgrund av det varierande resultatet som studien visar kan ifrågasättas om samtliga av de statligt ägda bolagen agerar med en sådan föredömlighet som föreskrivs i ägarpolicyn. Genom en analys av huruvida hållbarhetsredovisningsdirektivet och 6 kap. 12 § årsredovisningslagen kan förhindra den underlåtenhet att redovisa risker för korruption som idag torde vara möjlig, konstateras att direktivet i teorin uppfyller sitt ändamål. Efter att redovisningskravet har börjat gälla kan korruption presumeras utgöra en väsentlig fråga för företag, vilket ställer höga krav för utelämnande av identifiering av korruptionsrisker i redovisningen. Ur praktisk synpunkt kan däremot anföras att direktivets språkliga utformning erbjuder en sådan flexibilitet vad gäller bedömningen av riskernas väsentlighet, att överträdelser av direktivet torde bli svåra att tillskriva företag eller dess företrädare ansvar för. Som slutsats anförs att direktivets föreskrifter borde ha utformats med mindre flexibilitet, i syfte att uppnå den enhetlighet mellan företags redovisningar som eftersträvas.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.

No description available.

In this 7.5 HEC B-level thesis in Computer Science, a service desk web application is designed for Swedish government agencies with integrated major incident reporting functionality to the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). There are several advantages to integrating the major incident reporting procedure into the regular incident management process - information would no longer have to be duplicated, and the problems of untraceability and under-reporting could additionally be solved. The proof-of-concept application was designed and partially developed with ASP.NET Core (MVC) web framework and Bootstrap front-end framework. The user interface was evaluated with heuristic evaluation by the author and two master’s students in Information Security at Luleå Technical University. Although the proposed software and interface design may have left room for improvement, it did highlight the societal need for an efficient and responsible incident management process and the general benefits of integration.