• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • 1
  • Tagged with
  • 39
  • 18
  • 15
  • 12
  • 10
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Kejsarens nya kläder? : en studie av hållbarhetsstyrning av statligt ägda företag

Eriksson, Emma, Eriksson, Emma January 2008 (has links)
<p>Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag.</p><p>I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman.</p><p>Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner.</p><p>Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.</p>
12

SymbioCity São Paulo 2009 : En utvärdering av SymbioCity São Paulo som en statlig exportfrämjande insats för svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling i Brasilien / SymbioCity São Paulo 2009 : An evaluation of SymbioCity São Paulo as a government export promotion effort for Swedish environmental technology focusing on sustainable urban development in Brazil

Sandell, Therese January 2009 (has links)
<p>SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.</p><p>Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.</p><p>De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export. De svagheter som lyftes fram handlade om tydligheten över vad SymbioCity egentligen är och vad satsningen ska leda till. En del representanter tvivlade på att satsningen skulle kunna bidra till något på kort sikt men påpekade att svenska företag kan komma att ligga i spetsen när miljötänkandet ökar i Brasilien på längre sikt. Majoriteten av representanterna uppfattar inte SymbioCity som ett nätverk. Vidare är det svårt i dagsläget att uttala sig om SymbioCity kommer att placera Sverige på världskartan när det gäller miljöteknik och hållbart byggande samt om ett långsiktigt samarbete har uppnåtts mellan Sverige och Brasilien. Tidsaspekten sätter stopp för det.</p>
13

Luftfartsverket till LFV : En studie i ett förnyande av ett varumärke

Hellström, Per January 2007 (has links)
The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this step breaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it is getting obvious that something is going on in the organisation. The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV. Some of the questions to these respondents were how they reacted from the change and how have they interpret the changes? Or is there actually no change for them? Hopefully, the good and valueable values from Luftfartsverket will remain and continue to be connected to the organisation even with the three letters new name. A conclusion this paper has come up with is that this step is, within this group of respondents, a very small step indeed with not much of visable signs of the name- and logotype change. Nevertheless, all of the strategic choosen respondents are aware of that this is really a longer process and this is just the start of it. Moreover, all of the respondents sees this step as positive for the organisation of LFV. / Statliga Luftfartsverket bytte 1 januari i år namn till det kortare LFV. Det nya namnet är en förkortning av det förra namnet samtidigt som det är ett bevis på en modernisering och ett bevis på att den klassiska statliga organisationen nu bryter gränser. Sedan januari 2005 då Luftfartsverket tappade sina myndighetsuppdrag och blev ett statligt affärsverk istället för myndighet, har planerna på en bolagisering intensifierats. Lösa planer har funnits länge på en förändring inom organisationen. Sedan regeringen tillsatt en flygplatsutredning om LFV:s framtida flygplatsuppdrag samt att nu namnbytet är gjort börjar LFV:s personal också se att något är på gång. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur det nyligen gjorda namn- och logotypbytet har mottagits av några strategiskt utvalda informanter. Dessa informanter har en god insyn i organisationen samtidigt som de alla har olika funktioner och avdelningar. Hur har dessa personer i viktiga ställningar inom organisationen tolkat att namn- och logotypbytet skett och hur har deras dagliga arbete ändrats – om det ens har det? Med en trebokstavskombination istället för det 15 bokstäver långa ”statliga” namnet tyder mycket på att det kommer att bli lättare att bolagiseras om så blir beslutat. Det statliga och byråkratiskt klingande ”verket” uttalas då inte längre men ändå kan förhoppningsvis de goda värdena som trygghet och säkerhet stanna kvar med namnet. Anser informanterna att detta steg som tagits är något positivt eller försvinner en trygghet i och med att LFV än så länge är ett okänt begrepp hos gemene man? En slutsats i denna undersökning är att steget som tagits anses vara ett litet, eller till och med ett mycket litet sådant. Samtidigt är samtliga informanter medvetna om att detta bara är början på en längre process som de ser som positiv för LFV.
14

SymbioCity São Paulo 2009 : En utvärdering av SymbioCity São Paulo som en statlig exportfrämjande insats för svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling i Brasilien / SymbioCity São Paulo 2009 : An evaluation of SymbioCity São Paulo as a government export promotion effort for Swedish environmental technology focusing on sustainable urban development in Brazil

Sandell, Therese January 2009 (has links)
SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo. Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen. De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export. De svagheter som lyftes fram handlade om tydligheten över vad SymbioCity egentligen är och vad satsningen ska leda till. En del representanter tvivlade på att satsningen skulle kunna bidra till något på kort sikt men påpekade att svenska företag kan komma att ligga i spetsen när miljötänkandet ökar i Brasilien på längre sikt. Majoriteten av representanterna uppfattar inte SymbioCity som ett nätverk. Vidare är det svårt i dagsläget att uttala sig om SymbioCity kommer att placera Sverige på världskartan när det gäller miljöteknik och hållbart byggande samt om ett långsiktigt samarbete har uppnåtts mellan Sverige och Brasilien. Tidsaspekten sätter stopp för det.
15

Kejsarens nya kläder? : en studie av hållbarhetsstyrning av statligt ägda företag

Eriksson, Emma, Eriksson, Emma January 2008 (has links)
Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag. Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag. I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman. Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner. Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.
16

Vägen mot ett förlorat svenskt spelmonopol? / The way towards a lost Swedish gambling monopoly?

Hultman, Therese January 2008 (has links)
No description available.
17

Ett ytligt Vattenfall. Hur Vattenfallkoncernens framställande av miljö förändrats efter bolagiseringen

Claesson, Emma January 2012 (has links)
År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet. Genom studien kan det urskiljas att ytlighet har blivit allt viktigare där Vattenfalls miljömässiga ansvar under tiden som affärsverk endast uppkommit som en bieffekt av statens krav på Vattenfall. Som bolag är det dock viktigt för Vattenfall att påvisa sitt miljömässiga ansvarstagande utåt sett för att behålla sin position på den europeiska energimarknaden.
18

Verksamhetspresentationer på den nya apoteksmarknaden : En funktionell textanalys / Business presentations on the new pharmacy market : A functional text analysis

Norkvist Johansson, Stina January 2013 (has links)
Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt. Apoteket AB upprätthåller en auktoritär roll och en distans till konsumenten. Apotek Hjärtat har ett tydligt konsumentfokus där de själva såväl som konsumenten konstrueras som centrala. Slutsatser som kan dras av analysen är att Apoteket AB upprätthåller den ”traditionella” synen på apoteksverksamhet, så som vi är vana att se apoteksverksamheten. Apotek Hjärtat, med sitt konsumentorienterade angreppsätt, visar en ny sida av apoteksverksamheten, präglad av drag som vi är vana att se i övrig detaljhandel.
19

Hållbarhetsredovisning i statligt ägda bolag : En fallstudie som beskriver förändringen av struktur, disposition och argumentation över en period av tio år / Sustainability reporting in state-owned companies : A case study that describes the change of structure, disposition and argumentation over a period of ten years

Stern, Marielle, Thorsell, Alexandra January 2018 (has links)
Bakgrund Under senare år har diskussionen om företags miljöpåverkan och sociala ansvar trappats upp. Den svenska regeringen har vid två tillfällen, sedan 2007, infört riktlinjer och lagkrav om hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har inte funnit någon stark koppling mellan politisk reglering och förändrat hållbarhetsarbete. Slutsatser av tidigare studier antyder att förändringsprocessen av hållbarhetsredovisning sker på längre sikt, då ingen förändring i nära anslutning då riktlinjer införts har kunnat ses. Syfte Syftet med studien är att beskriva förändringen av struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen och om det finns indikationer på att politiska åtgärder i form av införda riktlinjer och lagkrav kan ha påverkat denna förändring över tid. Genomförande Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Empirin till studien har samlats in genom dokumentstudie av de tio fallbolagens hållbarhetsredovisning verksamhetsåren 2007, 2008, 2016 och 2017 genomförts. Analysen av studiens empiriska resultat har gjorts i förhållande till de teorier och tidigare studier som redogjorts för i referensramen. Vidare har analysen lett oss fram till vår slutsats.  Resultat Studien visar att över en period av tio år har struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen förändrats. Valet av argumentationsmedel i fallbolagens hållbarhetsredovisning har visats gå från logosargumentation till blandad logos- och ethosargumentation. Resultatet av studien visar att hållbarhetredovisningen har ökat i antal sidor och även att de blivit integrerade med årsredovisningen, varpå bolagens hållbarhetsarbete setts gå från att redogöras för kring specifika teman till att redogörs för, som en röd tråd, löpande genom årsredovisningen. Resultatet av studien visar även att strukturen i hållbarhetsredovisningen förändrats genom att fler aspekter utifrån lagkravet 2016 redogjorts för. / Background In recent years, the discussion of corporate environmental impact and social responsibility has intensified. On two occasions since 2007, the Swedish government has introduced legal requirements regarding sustainability reporting in Swedish state-owned companies. Previous studies have not found strong links between political regulation and changed sustainability. Conclusions of previous studies have suggested that the process of change in sustainability reports occurs in the long run, since no change in close association with the introduction of guidelines has been observed. Purpose The purpose of the study is to describe the change regarding structure, disposition and argumentation in the sustainability report and if there is any indication that policy measures in the form of guidelines and legal requirements have influenced this change over time. Methods The study has been conducted with a qualitative method. The empirical data for the study have been gathered through the sustainability reports from the ten case companies' over the financial years 2007, 2008, 2016 and 2017. The analysis of the empirical results has been made in relation to the theories and previous studies reported in the reference framework. Furthermore, the analysis has led us to our conclusion. Results The study shows that sustainability reports has changed over a period of ten years regarding structure, disposition and argumentation. The choice of argumentation in the case companies’ sustainability reports has been shown to go from logos argumentation to mixed logos- and ethosargumentation. The results of the study show that sustainability reports have increased in number of pages and have been integrated with the annual reports. The presentation of the companies' sustainability has changed from being accounted for in specific themes to being presented throughout the whole annual report. The result of the study shows that by introducing more aspects of the legal requirement in 2016 the structure of sustainability reports also has changed.
20

"Om inte rektor är engagerad och driver så blir det inget" : En intervjustudie om rektorers ledarskap i en statligt styrd skolutvecklingsinsats

Thorander, Birgitta January 2017 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0359 seconds