Syftet med studien var att undersöka hur 15 statligt anställda (12 kvinnor och tre män) har upplevt sitt arbete på distans i hemmet under Covid-19 pandemin samt om detta distansarbete har påverkat deras allmänna känsla av välbefinnande. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien gjordes genom en typ av snöbollsurval. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de anställdas välbefinnande och upplevelse av att arbeta hemifrån har varit främst positivt med inslag av vissa negativa känslor och upplevelser. Det negativa har bland annat varit bristen på social kontakt och att arbetet har varit mer tillgängligt. Trots detta har fördelarna varit större, som till exempel ökad flexibilitet mellan arbete och fritid och att respondenterna har haft större möjlighet till återhämtning. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning som har rapporterat huvudsakligen negativa upplevelser av distansarbete från hemmet.

Uppsatsen skrivs inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet kulturarvsstudier. Med utgångspunkt i ett herrgårdsmuseum i Sverige utforskar uppsatsen, genom den verksamhet som bedrivs där idag, kulturarv som bestående av flera processer i samverkan. När en plats doneras till staten, blir kulturarv och marknadsförs som ett historiskt besöksmål blir den både en del av en ökande kulturarvsturism och en del av en institutionaliserad kulturarvsförvaltning. Olika tiders subjektiva och personliga minnen som materialiserats på platsen bevaras, vårdas och införlivas i ett kollektivt och nationellt minnes- och kulturarvsskapande. Platsen skapas som kulturarv och besöksmål av olika aktörer och det testamenterade minnet medieras och fiktionaliseras på olika sätt beroende på aktör och vilket mål aktören har. Studien synliggör att målet att bevara och vårda samvekar med målet att återskapa något av det förflutna liv som levts på platsen. Detta påverkas av ägare och förvaltare, men också av utomstående aktörer som exempelvis besökare, Tv-producenter och romanförfattare. Kulturarv är inte något statiskt som bevaras helt oförändrat till kommande generationer utan en process som kontinuerligt (om)förhandlas och (om)tolkas beroende på samtidens ideal, behov, kunskapssyn och föväntningar.

The internet is an important source for people to access news and other important information that can be crucial for their daily lives. Previous research has shown that accessibility guidelines are not prioritized in many businesses and that knowledge of the fact that increased accessibility benefits all users is limited. This study focuses on the implementation of WCAG on landing pages for commercial and state-owned companies. The study had some limitations that led to only the landing pages being examined and not the entire website, which may be considered insufficient. But since a person in need of an accessible website needs to feel welcome and understood already on the landingpage, an examination of the landing page gives an indication of how the entire website relates to accessibility. A statistical, descriptive analysis has been used as the method for data analysis. The descriptive method was used to create visual representations of the dataset through box plot diagrams. The boxplot-diagrams provide a simple visual presentation of the data's distribution, central values, and deviations. The analysis shows significant differences in accessibility levels on the landing pages for commercial and state-owned companies. State-owned companies perform better with fewer elements that do not meet WCAG guidelines and higher contrast differences compared to commercial companies. This indicates that commercial companies need to improve accessibility on their landing pages, especially when it comes to meeting WCAG guidelines on contrast.

No description available.

Studiens syfte är att belysa likheter och skillnader mellan de olika centralorganisationerna inom lantmäteri i Norden. Studien omfattar även det nordiska samarbetet för att skapa en djupare förståelse för hur länderna samarbetar inom lantmäteri. De nordiska ländernas centralorganisationer skiljer sig åt i uppbyggnad och arbetsmetoder. Fastighetsförändringar och den fastighetsrättsliga hanteringen är av lika stor vikt i samtliga länder som ingår i studien men hanteras på olika sätt. Danmarks centralorganisation består av tre styrelser. Privata aktörer utför förrättningar som sedan rapporteras till styrelserna för registrering. Organisationen är komplex på så vis att den inte är uppbyggd som en enda organisation, utan består av flera samarbetande parter. Finlands centralorganisation består av flera enheter, områden och avdelningar som styrs av direktörer. Organisationen är statlig där både förrättningar och inskrivning ligger inom centralorganisationens ansvar. Norges centralorganisation är statlig, med få arbetsområden och inriktningar. Inom organisationen hanteras kartor, inskrivning och fastighetsregistrering. Jordskifteretten, vilket är det domstolsväsen som utför stora och tvistiga förrättningar, så som jord-, skogsbruks- och samfällighetsförrättningar. Kommunerna utför de mindre och enklare förrättningarna, exempelvis fastighetsreglering inom detaljplan. Norges organisation går mot en privatiserad förrättningsprocess för att utveckla och förbättra lantmäteriförfarandet inom landet. Norges organisation är mindre i omfattning än de anda nordiska ländernas. Organisation består av färre divisioner och saknar enheter. Sverige har en statlig centralorganisation som hanterar förrättningar och inskrivning. Organisationen baseras på olika divisioner som hanterar fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och geodesi. Nordiskt samarbete förekommer mellan både centralorganisationerna och ländernas lantmäteriföreningar, vilka syftar till att stärka samhörigheten och gemenskapen mellan lantmätarna. Samarbetet möjliggör kompetensutbyte, yrkesmässig- och personlig utveckling. Centralorganisationerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige skiljer sig från varandra men det finns ändå vissa likheter. Möjligheten att skapa en organisation som fungerar över länderna gemensamt begränsas av den nationella lagstiftningen. En gemensam centralorganisation kommer således inte att bildas och är inte heller syftet med det nordiska samarbetet. / The purpose of the study is to highlight similarities and differences between the different central organizations for surveying in the Nordic counties. The Nordic cooperation’s will be examined to gain a deeper understanding for the cooperation between the countries. Denmark’s organization is consisted by several boards. Those who perform cadastral proce-dure are private operators who report changes in property to the boards for registration. The organization is complex and difficult to get an overview of. The central organization of Finland is large and extensive, with multiple devices, areas and departments controlled by directors. The organization is owned by the state where both cadastral procedure and cadastre is within the central organizations responsibility. The central organization of Norway is owned by the state, with few work areas and specializations. They handle maps, cadastre and registration. It is Jordsifteretten who perform major ordinances and municipalities perform the minor. They are investigation whether the cadastral procedure should be private in order to develop and improve the surveying process in the country. Sweden like Finland has a central organization owned by the state who is handling cadastral procedure and cadastre. The organization is built in a number of different divisions that manage registration of property, cadastre and geodesy. In addition to the government offices are also municipal offices. In both the central organizations and in the countries different surveying associations are Nordic cooperation’s. Both seek to strengthen communion and enable exchange of expertise between the counties. The central organizations of Denmark, Finland, Norway and Sweden are different from each other, but there are still some similarities. The possibility to create an organization that works across the countries in common, is limited by national legislation. A unified central organization will therefore not be formed, nor is it the purpose of the Nordic cooperation’s. By mapping the central organizations an overview is created of the variations between the countries. But despite these differences succeed to get similar results in terms of surveying operations in the Nordic countries.

This paper examines if Swedish government funded venture capital has managed to achieve the general goals set out by the government. The basis of the paper is a report published by The Swedish National Audit Office in 2014 and the paper is analysing the picture given in the report. This has been done through four different studies to see in what phases that capital is given, if they act in a complementary way through time, in what region the capital is given and by studying if there is a financial difference in different portfolio companies. This has been done by comparing private and governmental venture capital firms. The result indicates that the government funded venture capital invest less in early stages compared to the private firms. There is no statistical difference when talking about the financial development of the portfolio companies. The government funded venture capital seems to be acting in more region compared to the private and has less investments in the big city areas. The government funded venture capital might act in a complementary way or they might be crowding out the private venture capital-firms. / Uppsatsen undersöker om statligt finansierat venture capital har uppfyllt de generella riktlinjer som satts upp av regeringen. Grunden till uppsatsen ligger i Riksrevisionens rapport från 2014 och analyserar den bild som läggs fram och försöker genom undersökningar och teori diskutera om kritiken är relevant. Detta har gjorts genom fyra olika undersökningar i syfte att se till vilka faser kapitalet skjuts till, om de agerar marknadskompletterande över tiden, vilka regioner kapitalet går till samt hur portföljbolagen presterar rent ekonomiskt över tiden. Detta görs genom en jämförelse mellan de privata och statliga venture capital-aktörerna. Det som resultatet indikerar är att de statliga aktörerna inte investerar i tidigare faser än de privata. Det går inte att statistiskt se en skillnad mellan de privata och statliga aktörerna gällande utvecklingen på de portföljbolag som de äger eller har ägt. De statliga aktörerna verkar gå in i färre storstadsregioner än de privata samt att de väljer att investera i fler regioner generellt. De statliga aktörerna verkar agerar marknadskompletterande över tid, det skulle dock kunna vara så att de tränger ut de privata aktörerna.

Denna studie undersöker hur hybridorganisationer hanterar sin organisationsidentitet och dekonflikterande institutionella kraven från kontexten Triple Helix. Detta genomförs genom endeduktiv komparativ fallstudie av tre statligt ägda holdingbolag och ett privatägt holdingbolagvid svenska universitet. Vår studie visar hur organisationsidentiteten inom dessa hybrider tar enmer eller mindre hybrid karaktär bland grupper i olika organisationsnivåer. Detta stärker deutvalda hybridernas multivokalitet, definierat som dess förmåga att skaffa sig legitimitet blandintressentgrupper från olika institutionella ordningar. Hybridorganisationens multivokalitet kandärav ses som en nödvändighet eller krav för dess överlevnad. Våra resultat bekräftar tidigarelitteraturs resultat om att hybriditeten går att hantera aktivt, genom separering av logiker ochsamordning kring ett gemensamt mål. Uppsatsen påvisar hur i kontexten Triple Helix,hybridorganisationen har möjlighet att separera aktiviteterna mellan sin och universitetetsdominerande logik. Fördelningen och samarbetet med universitet etableras i en process för attskaffa sig legitimitet gentemot vissa huvudintressenter. Processen är tänkt för en gradvistransformering från en logik till en annan av intressentgrupper som stödjer universitetsdominerande logik. Detta kompletterar tidigare litteratur om hantering av hybriditet. Vår studiebidrar med empiriskt stöd att teorier om organisationsidentitet och den institutionella teorin kankomplettera varandra i analysen av hybrider. / This study explores how hybrid organizations manage their organizational identity and theconflicting institutional demands from the context of Triple Helix. We conducted a deductivecomparative case study of three state owned holding companies and one private holdingcompany managed by Swedish universities. Our study suggests that inside hybrids,organizational identity takes more or less hybrid form among groups of different organizationallevels. This strengthens these hybrids' multivocality, defined by its ability to gain legitimacyamong stakeholders from different institutional orders. For the survival of the hybridorganization multivocality may be viewed upon as a requirement. The results of the studyconfirm previous research that hybridity is manageable through separation of the logics and bycoordination of common goals. The study demonstrates that in the context of Triple Helix, thehybrid organization has the opportunity to collaborate with the university to divide and allocateactivities characterized by their dominating logics. The allocation and collaboration with theuniversity is established in a process in order for the hybrid to gain legitimacy towards groups ofmain stakeholders. The process is thought of as a gradual transformation from one logic to theother of stakeholders belonging to the dominating logic of the university. These findingscomplete previous findings about the management of organizational hybridity. Our study ingeneral contributes with empirical data that the organizational identity- and institutional theoryperspectives may complete each other in the analysis of hybrid organizations.

År 2017 infördes en energiskattenedsättning som kraftigt reducerade elpriset för vissa datacenter som uppfyllde i lagen uppställda villkor. Ett av målen med nedsättningen var att Sverige skulle locka till sig multinationella företag som verkar inom datacenterbranschen. Som exempel på sådana företag gavs bland annat Facebook, Google och Apple. Energiskattenedsättningen utsattes för kritik, bland annat då nedsättningen ansågs gynna amerikanska techjättar framför inhemska colocation-datacenter I juli 2023 slopades lagen, där ett argument var generellt ökande utgifter för el till följd av ukrainakriget. Nedsättningen har granskats av Riksrevisionen, som kom fram till att nedsättningen träffade fel på flera (politiska) sätt. I uppsatsen undersöks om det, på ett tydligt sätt, framgår huruvida Sverige brutit mot EU:s regler om statliga stöd vid införandet av energiskattenedsättningen samt genom resultatet av nedsättningen. Anledningen till att energiskattenedsättningen för datacenter inledningsvis utreddes var datacentrens internationella konkurrenssituation. Sveriges elkostnad för datacenter ansågs som ett hinder för att locka etableringar av datacenter till Sverige. För att kunna införa energiskattenedsättningen behövde dock EU:s regler om statliga stöd beaktas. Av hänsyn därtill gjordes vissa justeringar i den svenska lagstiftningen, för att sedan kunna införa energiskattenedsättningen med stöd i art. 44 GBER. Energiskattenedsättningen infördes i huvudsak i 11 kap. energiskattelagen. En del justeringar av nedsättningen genomfördes efterhand, så att fler datacenter skulle omfattas av nedsättningen. Samtidigt kom Skatteverket relativt tidigt med ett ställningstagande att colocation-datacenter inte omfattades av nedsättningen. Ställningstagandet medförde att färre datacenter kunde ta del av nedsättningen, trots justeringen som gjordes för att omfatta fler. Villkoren som måste uppfyllas i art. 44 GBER undersöks i uppsatsen i förhållande till svensk lag, förarbetsuttalanden och verkligt utfall. Det görs för att undersöka om reglerna om statliga stöd följts när energiskattenedsättningen infördes och var aktuell. Av denna utredning framgår inte med tydlighet att Sverige skulle ha brutit mot reglerna om statliga stöd. I stället framgår att hänsyn tagits till statsstödsreglerna genom att undersöka olika alternativ för nedsättningen, samt genom att anpassa den svenska regleringen för att uppnå villkoren i art. 44 GBER.

Sverige står inför en rad utmaningar och samhällsförändringar såsom sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar. Offentlig upphandling kan utgöra ett verktyg för en innovativ utveckling och innovativa lösningar blir allt viktigare för hantering av dessa. Upphandling innebär att en offentlig organisation köper in en lösning från marknaden istället för att ta fram en lösning genom egen regi. Innovationsupphandling utgör ett nytt sätt att arbeta med upphandling och kan innebära en riskfylld och komplicerad process att hantera. Staten bör därmed bistå upphandlande organisationer med stöd och nödvändiga resurser.   Syftet med denna studie är att få en förståelse för vad som kan hindra och möjliggöra innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Syftet är även att få kunskap om vilket stöd statliga myndigheter kan bistå med för att öka offentlig innovationsupphandling i Sverige. För att möta syftet med studien applicerades en fenomenografisk metodansats. Detta gjordes för att studera olika synsätt av fenomenet offentlig innovationsupphandling samt för att skapa kunskap och förståelse om det. Studien resulterade i att hinder och möjligheter kunde tas fram kopplat till innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Dessa presenterades genom fem kategorier: kunskap och incitament, funktion och dialog, juridiska rädslor, finansiella medel samt samverkan. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova och Sveriges kommuner och landsting är tre statliga myndigheter som samverkar för att stödja offentliga organisationer, för att öka innovationsupphandlingen i Sverige. De statliga stöden kan ges i form av delade kompetenser och erfarenheter, rådgivning och vägledning samt genom att bistå med finansiella medel och incitament. / Sweden is facing numerous challenges that come with current social, economical and environmental changes. In order to handle those changes, it has become important to develop innovative solutions. Public procurement can be used as a tool for such innovative development. Instead of producing new solutions on its own, the solutions can be obtained from actors on the market. When it comes to innovations, public procurement constitute a new way of using procurement, as it includes a risky and complicated process to handle. The government should therefore assist public organizations with the needed support as well as necessary and complementary resources, in order to raise their willingness, abilities and opportunities to procure innovations. The purpose of this study is to gain an understanding of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector. The aim of the study is also to gain knowledge about the governmental support, aimed to increase the public procurement of innovation. A phenomenological methodology was applied on this study, with reason to look into different approaches of the phenomenon. A description of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector could be identified as a result of this study. These could be categories as: knowledge and incitement, function and dialogue, legal fears, financial resources and collaboration. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova and Sveriges kommuner och landsting, constitutes three governmental agencies that are collaboratively working towards supporting and increasing public procurement of innovation in Sweden. The support and resources that is given through these authorities can be described in terms of skills, advancement, counseling, guidance, knowledge and financial resources and incentives to procure innovations.

Sveriges regering införde år 2020 ett statligt hyresrabattsstöd för ekonomiskt utsatta branscher som avsåg årets andra kvartal, och infördes som en snabb åtgärd för att begränsa oron som pandemikrisen medförde på marknaden. Stödet har kritiserats av både lokalhyresgäster och fastighetsägare. Frågan har varit kontroversiell med blandade åsikter om hur fördelningen av statens subventioner ska konstrueras för att uppnå bästa resultat i rådande situation.Syftet med studien är att belysa hur den statligt subventionerade hyresrabatten under coronapandemin har använts i praktiken. För att besvara studiens olika frågeställningar och för att uppnå syftet med studien, har en kvalitativ forskningsmetod använts. Avsikten med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå det utforskade ämnet ur de intervjuade fastighetsbolagens perspektiv och erfarenhet.Resultatet visar på att de främsta grunderna till varför bolagen tilldelat hyresrabatt till sina hyresgäster, har grundats i att fungera som en hjälpande hand och samtidigt undvika vakanser genom att värna om relationen mellan bolag och kund. Hyresrabatten har medfört en ekonomisk fördel för både fastighetsägare och hyresgäster där majoriteten av hyresgästerna har kunnat fortsatt bedriva sin verksamhet. För fastighetsägarna har det inneburit minimerade ombyggnadskostnader för att anpassa lokaler till nya hyresgäster. Det har framförts kritik mot själva upplägget av hyresrabattstödet, den administrativa delen har varit mycket invecklad och komplicerad. Man har dels fått agera som mellanhand och som ensam bransch behövt axla ansvaret, men även inneha rollen av en vågmästare vad avser tilldelning av hyresrabattstödet. / The Swedish government introduced a state rent rebate support for vulnerable industries in the first quarter of 2020, as a quick solution to dampen market turmoil. The support has been criticized by both tenants and property owners. It has been a controversial issue with various opinions on how the distribution of state subsidies should be constructed to best fit the current situation.The study is based on examining the state subsidized rent rebate that was distributed to the most affected industries. The purpose of the study is to clarify how the state-subsidized rent rebate during the corona pandemic has been used in practice.To answer the study's questions and to achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used. The purpose of the qualitative research interview is to understand the topic explored from the interviewee's own perspective and experience.The results show that the main reasons to why a rent discount was given to tenants, was to act as a helping hand to those most effected by the pandemic, but also to avoid vacancies. The rent discount resulted in a clear financial advantage for both the property owners and the tenants, where the majority of the tenants have been able to continue their business. The property owners have avoided high renovation costs to adapt premises for new tenants.Criticism has been leveled at the very structure of the rent rebate support, as the administrative part was complicated. The propery owners have partly been acting as an intermediary and solely shoulder the responsibility in terms of allocating the rent rebate.