Detta arbete, som utgår ifrån observationen att många spel inom survival horror-genren använder sig av en realistisk grafisk stil på sina texturer, undersöker om det är möjligt att förmedla samma läskiga känsla genom användandet av en stiliserad, eller tecknad, grafisk stil. Tre 3D-modeller föreställande monster, modellerade med inspiration från survival horror-spel, texturerades på ett sätt som motsvarade en realistisk grafisk stil, samt ett som motsvarade en stiliserad grafisk stil. Dessa låg sedan som grund för en enkätundersökning där respondenterna fick välja vilken version av monstren som var läskigast.

En kvalitativ studie har genomförts där forskningsfrågan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda på om ledarens kommunikationsstil påverkar medarbetarens inställning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att få en bild av vad som utmärker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har använts som utgångspunkt i studien är Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör även vara skicklig på att variera sin stil mellan drivande och vänlig. Dessutom ska denne ha förmågan att ta tag i uppkomna problem och lösa dessa omgående. Den ideala ledaren visar engagemang, inte bara för sina medarbetare utan även för uppgifterna och verksamheten i sin helhet. Vidare för denne dialog med sina medarbetare och är tydlig i sin kommunikation. Ledaren bör ha ett kontrollerat men ej avståndstagande kroppsspråk, kunna variera och anpassa sitt tonläge och samtalstempo efter rådande situation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Detta kandidatarbetet handlar om visuella stilar och utseende i spelmiljö och hur detta kan påverka narrativet i ett spel. För att undersöka vår frågeställning har vi tittat på hur narrativ förmedlas i text, film och reklam, och hur samma metoder kan tillämpas i för att berätta med hjälp av spelmiljö. Vi har sedan testat dessa tillvägagångssätt genom att skapa ett digitalt fantasyspel som är fokuserat på just narrativ. Metoder som vi har använt oss av är Kanban för dess struktur i en produktionsmiljö, Matter Matters och Agentiell Realism för den vikten som de lägger på materialen och objekten som finns spelet och Moodboard för att till en början visualisera en projektide i sin helhet och senare att ta inspiration från. Vår designprocess var ett långt prövande på vår idé och konceptet på hur spelet skulle se ut. Vi utförde vår idè tillsammans med två andra grupper med egna undersökningar och idèer och sammanställde projektet  på ett sätt som var tillfredsställande för oss alla. I diskussionsdelen tar vi upp frågeställningens utveckling och projektets potentiella framtid. / This Bachelor thesis is about visual styles and the appearance of the game environment and how this can affect the narrative of a game. To investigate our issue, we have examined how narrative is communicated in text, film and advertising, and how the same methods can be applied in order to tell using game environment. We then tested these approaches by creating a digital fantasy game focused on narrative. Methods that we have used are Kanban for its structure in a production environment, Matter Matters and Agent Realism for the importance they attach to the materials and objects within the game and Moodboard to initially visualize a project in its entirety and later to inspire the projekt further. Our design process was a trial of our idea and our concept of how the game should look. We conducted our idea together with two other groups with their own investigations and ideas and compiled the project in a way that was satisfactory to all of us. In the discussion section we discuss the development of the research question and the potential future of the project.

Syftet med denna artikel var att undersöka sambandet mellan efterlevnad av covid-19 restriktioner och tidsperspektiv hos universitetsstudenter. För att undersöka sambandet användes Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), utvecklad av Carelli et al(2011) och ett frågeformulär som vi utformat för att gradera efterlevnad av covid-19 restriktioner och rekommendationer (α >.9). Frågeformuläret bestod av 28 frågor där deltagare svarade på en femstegs likertskala. Varje fråga hörde till en av sex kategorier: fysisk distansering, social distansering, vårdbelastning, munskydd, handhygien och personligt ansvar. 92 (54 kvinnor, 38 män) universitetsstudenter från svenska universitet i åldrarna 18-30 besvarade enkätfrågorna. Pearssons korrelationstest visade signifikanta positiva samband mellan framtid positiv (FP), framtid negativ (FN), kvinnligt kön och grad avefterlevnad restriktionerna. Vid en stepwise regressionsanalys kvarstod det signifikanta sambandet mellan FP och totalpoäng för restriktionerna. Framtid positiv verkar vara den starkaste prediktorn för att svenska universitetsstudenter ska följa covid-19 restriktioner och rekommendationer. Därav bör en kommunicera restriktionerna på ett sådant sätt som visar på en positiv framtid vid efterlevnad av restriktioner och rekommendationer. / The aim of this study was to investigate the association between compliance with covid-19 restrictions and the time perspective of university students. Time perspective was established using the Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), developed by Carelli et al(2011). In order to gauge participants compliance to restrictions, a set of 28 questions were developed in which participants answer on a five point Likert-scale (α >.9). Every question belonged to one of six categories: physical distancing, social distancing, healthcare load, face masks, hand hygiene and personal responsibility. This survey was answered by a total of 92 (54 women, 38 men) Swedish university students. A Pearson's test showed significant positive correlation between the time perspective future positive (FP) and likeliness to follow covid-19 restrictions. There were two other factors that were also significant in likeliness to follow covid-19 restrictions to a lesser degree. The first of these two factors were the time perspective future negative (FN). The second factor being gender, women were shown to follow covid-19 restrictions significantly better than men. After a stepwise regressionanalysis, future positive remained as a strong predictor of likeliness to follow covid-19 restrictions. Future oriented time perspectives are a strong predictor for likeliness to follow covid-19 restrictions. Future communication of restrictions should focus on a positive future if people comply with the restrictions and recommendations.

Den ökade globaliseringen har resulterat i att många organisationer stiger in på denkonkurrenskraftiga internationella marknaden. Detta har influerat organisationer att spridaderas budskap globalt – oftast genom marknadsföring. Tv-reklam är en mediekanal som anseseffektiv när man tillämpar humor som en kommunikationsstrategi då den enligt tidigareforskning genererar högt medvetande hos konsumenterna. Dock, finns det ett behov av attbelysa de kulturella skillnaderna när reklamen riktas internationellt eftersom humor uppfattasolika beroende på kultur, vilken kan generera negativa effekter. Eftersom att de kulturellaskillnaderna i humoristisk reklam tenderar att bli bortsedda så fokuserar denna kvantitativestudie på att belysa dessa skillnader med hjälp av Hofstedes kulturdimensionsteori. Dennakvantitativa studie fokuserar därför på att belysa karaktärerna av de kulturella skillnaderna ihumoristisk reklam, genom att använda Hofstedes kulturdimensionsteori, eftersom de tenderaratt bli översedda. Länderna Sverige och Kina jämfördes genom att betona kulturen motreaktionerna gentemot de olika humorstilarna i tv-reklam kopplat till uppfattade känslor. Föratt kunna identifiera humortyperna, användes Rod Martins fyra humorstilar affiliative humor,self-enhancing humor, aggressive humor och self-defeating humor.Syftet med studien var att upplysa hur viktiga aspekterna av de kulturella skillnaderna är ihumoristisk reklam med betoning på kultur och hur känslor mottas i svensk och kinesiskkultur. Detta för att se hur humor kan tillämpas effektivt i reklam över internationella gränser.Enkäten utfördes på svenska och kinesiska universitetsstudenter vilket genererade i detinsamlade empiriska materialet. Resultatet visade att affiliative humor och aggressive humorapplicerad i reklamfilm tas emot likadant känslomässigt i både kinesisk och svensk kultur ochpåverkar även köpintentionerna på samma sätt. Medan, self-defeating humor och selfenhancinghumor tas känslomässigt emot likadant i båda kulturera, men de kinesiskakonsumenterna är mer villiga att köpa produkten. / The growth of globalization has resulted in more organizations entering the competitiveinternational market which has influenced organizations to disseminate their message globally- commonly through the use of advertising. Television commercial is a media channelconsidered to be highly effective if applied with humor as a communication strategy. Theeffectiveness of this strategy generates in high awareness according to previous studies.However, there is a need of highlighting the cross-cultural distinctions when promoting acrossinternational boarders as humor is perceived differently depending on culture, which cannegatively affect the results. As the cultural characteristics in this matter tend to beoverlooked, this quantitative research is focusing on highlighting the cross-culturalcharacteristics in humorous advertising, through the use of Hofstede’s framework of nationalculture. The countries Sweden and China were compared with emphasize on cultureassociated to the reaction toward different humor styles in television commercials linked toperceived emotions. For identifying the humor types, Rod Martin’s four humor stylesaffiliative humor, self-enhancing humor, aggressive humor, and self-defeating humor, wereused.The purpose of this research was to disseminate the importance of cross-cultural aspects inhumor advertising with emphasize on culture and how emotions are perceived in Swedish andChinese culture. The importance relied within how to effectively apply humor in commercialsover cross-cultural boundaries. The questionnaires were performed by Swedish and Chineseuniversity students that generated in the collection of the empirical chapter. The researchfindings indicated that affiliative humor and aggressive humor used in commercial is equallyperceived emotionally in both Chinese and Swedish culture and also affects the purchaseintention similarly. Whereas self-defeating humor and self-enhancing humor are emotionallyequally perceived in both cultures, but the Chinese consumers are more willing to purchasethe product.

Through the selection of six representative typical Swedish chairs from each era, I present manufacturing techniques and how the craftsmanship has affected the style of the chairs over time. My main source material is the objects themselves. I chose to analyze the constructions and what can distinguish them apart in techniques, material choices, aesthetics and design. The main part of my work has been to find out what are the most occurring damages and its causes. Most damages from renaissance to biedermeier can be linked to the mortise joint. Through interviews with experienced conservators and with my own experiences as a cabinet maker and conservator, I discuss the concept of the ultimate chair design in terms of stability. I have come to the conclusion that the most solid chair is the eight to twelve framed chairs from the Renaissance, but the chair must be adapted to the intended use.

Interactions are formed and shaped differently from culture to culture. This thesis focuses on this phenomenon and in the first part deals with (from a theoretical view) the question, how the interplay between language-use and culture can be described. A cross-disciplinary approach within the scope of cross-cultural communication research is developed as is a semiotic concept, based on mainly linguistic, interactional and anthropological theories and methods. In order to describe different culture-specific interactional styles the semiotic field called embedding culture is outlined as an important resource for participants organizing talk-in-interactions. In the second part of this book the relevance of this approach is applied and tested. With the aid of various video recordings of ‘lunch-talks’ among colleagues at a restaurant in Sweden and Germany, this specific type of action and their cultural patterns are analyzed in order to describe cultural-specific styles in face-to-face-interaction. The methodological problem of recorded interaction is pointed out and the role of the camera highlighted. As the analyzed data is mainly based on interactions between men also gender-aspects are discussed. Furthermore, the scenario, time aspects and the customs and rituals of interactions at table are taken into account as relevant features of the embedding culture, all going into a culture-specific style of interaction. The results of the empirical study are, finally, correlated with other, not interaction-based analyses in the field of cross-cultural communication, and the specific national-cultural dimensions are critically discussed. / Interaktioner utformas och gestaltas olika från kultur till kultur. Avhandlingen fokuserar på denna aspekt och behandlar först ur ett teoretiskt perspektiv hur detta fenomen kan beskrivas. Med en tvärvetenskaplig ansats inom ramen av den s.k. interkulturella kommunikationsforskningen (cross-cultural communication) kombineras kulturanalytiska med lingvistiska och samtalsanalytiska teorier och metoder. Ett semiotiskt koncept utarbetas med hjälp av vilka olika kulturspecifika interaktionsstilar kan beskrivas. Det semiotiska fältet som koncipierats kallas för Einbettungskultur (’inbäddningskulturen’). I den andra delen används och prövas detta koncept. Med hjälp av ett flertal videoinspelade lunchsamtal i Sverige och Tyskland analyseras konkreta exempel på kommunikativ praxis och deras kulturella mönster i jämförbara interaktionssituationer. Det beskrivs hur den kulturspecifika interaktionsstilen vid lunchen bland svenska arbetskollegor kan skilja sig från det tyskspråkiga sättet att gestalta samma interaktionstyp. Inspelningssituationen problematiseras och kamerans roll i interaktionen diskuteras. Eftersom analyserna huvudsakligen baseras på samtal mellan män tas genusperspektivet upp. Vid sidan av själva samtalen analyseras även scenariot, tidsaspekten och ritualiseringen av interaktionen vid bordet som tre aspekter av inbäddningskulturen som tillsammans bidrar till en kulturspecifik interaktionsstil. Resultaten av den kulturella analysen som tar sin utgångspunkt i en konkret och jämförbar interaktionssituation i olika kulturer relateras avslutningsvis till andra, icke-interaktionsbaserade analyser inom den interkulturella kommunikationsforskningen och nationalkulturella beskrivningar problematiseras.