Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap.

Uppsatsens titel: Stockholm – the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrån detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn. Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitet Författare: Linda Holdo, Hanna Jäderholm och Mariah Lindborg Handledare: Doktorand Andrea Lucarelli Nyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumärkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stad Problemformulering: Handeln vill nyttja den växande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för detaljhandeln är avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet. Syfte: Syftet är att skapa ett förslag på strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan använda för att fylla det praktiska gap som i dagsläget existerar. Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i två seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primärdata. Sekundärdata är baserad på vetenskapliga artiklar samt litteratur. Tolkning av insamlad data har gjorts utefter en hermeneutisk ansats. Teori: Teoridelen utgörs av litteraturgenomgång följt av teoretisk referensram. Litteraturgenomgången presenterar citymarknadsföring utifrån ett destinationsperspektiv. Teoretiska referensramen behandlar huvudämnet strategisk planering med anledning att skapa en tillförlitlig strategisk modell ur ett företagsperspektiv. Därefter redogörs faktorer som ligger till grund för strategisk planering. Därefter redovisas varumärkesbyggande med fokus på image och- identitetsskapande samt skapande av kundvärde ur ett företagsperspektiv. Ämnet fördjupas sedan i detaljhandelns värdekedja, kunddrivet värdesystem, kundlojalitet ochrelationsmarknadsföring samt upplevelser som en betydande faktor för detaljhandeln. Slutsats: Slutsatsen består av en modell för detaljhandelns strategiska planering. Modellen inleds med definiering av målgruppen. Därefter kartläggs turistgruppens behov samt lösning inom respektive kärnaktivitet i företaget. Nyttjande av strategin resulterar i en tillfredsställd kund, vilket kan generera ekonomiska fördelar, public relations samt marknadsandelar. Det krävs att en aktör tar övergripande ansvar för att verkställa den strategiska planeringen och skapa tydlig kommunikation mellan detaljhandelsbranschen och turismsektorn. / Thesis titled: Stockholm – the fashion capital of Scandinavia? A study in strategic planningbased on retail company perspective, in collaboration with the tourism sector. Course: Bachelor thesis in Business Administration, focus on marketing, 15 credits, Stockholm University School of Business Author: Linda Holdo, Hanna Jäderholm and Mariah Lindborg Supervisor: PhD Andrea Lucarelli Keywords: Retail, tourism sector, strategic planning, brand building, destination, retail marketing, Stockholm city. Problem: The trade want to utilize the growing tourism sector in order to gain market share. The problem for retailers is the lack of strategic planning. Purpose: The aim is to create a proposal on strategic planning that retail companies, in collaboration with the tourism sector, can use to fill a practical gap that currently exists. Method: The study was conducted with 12 pieces of qualitative semi-structured interviews. Participation in two seminars and examining four reports provides the primary data. Secondary data are based on scientific papers and literature. Interpretation of the collected data has been made along a hermeneutical approach. Theory: The theory part consists of a literature review followed by a theoretical framework.The literature review presents city marketing from a destination perspective. Theoretical framework addresses head of strategic planning with the need to create a reliable strategic model from a business perspective. Then outlines factors that form the basis for strategic planning. Brand building is recognized as a factor with focus on image and identity. It then looks at the creation of customer value from a business perspective. The subject deepened with the retail value chain, customer grated value systems, customer loyalty and relationship marketing and experiences as a significant factor for retailers. Conclusion: The conclusion consists of a formed strategic model containing factors that are considered important for retailers future strategic planning. The model starts by mapping the definition of the target audience. Then the tourist group demand is mapped in a needs assessment in each core activity of the company. Along the client's needs a solution. Use of the strategy result in customer satisfaction, which can generate economic benefits, public relations and market share. It requires that an operator takes an overall responsibility for the execution of the strategic planning and creating clear communication between the retail and tourism sectors.

No description available.

Diss. Linköping : Univ.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur representationen av transpersoner uppfattas i nyhetsmedia genom en jämförelse mellan transpersoners egna upplevelser av att vara trans med representationen av trans i nyhetsartiklar och därmed urskilja om normativa och stereotypa föreställningar om trans existerar i framställandet. Empirin utgörs av intervjuer med fem stycken transpersoner. Dessa intervjuer har därefter analyserats med hjälp av ”The constant comparative method” och satts i relation till följande teoretiska ramverk: “annangörande”, performativtetsteori, queerteori, transstudier och genus i media. Empirin har även kopplats till tidigare forskning som berör binära könsnormen och mönster i journalisters källanvändning. I resultatet går det att urskilja att respondenternas egna upplevelser av att vara trans, inte överensstämmer med hur trans framställs i artiklarna. Det första huvudtemat i analysen - den binära könsnormen - visar att respondenterna har ett godtyckligt förhållningssätt till användandet av pronomen. Trots detta är samtliga respondenter eniga i sin kritik av hur transpersoner framställs i nyhetsartiklarna utifrån diskussionen kring kroppen och könsuttryck. I den andra huvudtemat - problematiken med tolkningsföreträde - påpekar respondenterna att representationen i artiklarna kan vara ett resultat av både journalistens och intervjuobjektets okunskap. Detta medför att intervjuobjektet ges tolkningsföreträde att tala för alla transpersoner i generella termer. Detta medför att artiklarna generaliserar transbefolkningen och att transcommunityt reduceras till vissa könsidentiteter där andra identiteter osynliggörs. Respondenterna påpekar även att intervjuobjekten och journalisterna anammar CIS-normativa föreställningar om kön och att detta kan vara en förklaring till varför respondenterna och intervjuobjekten har olika uppfattningar om vad det innebär att vara trans. Resultatet av studien visar att när transpersoner framställs inom den binära könsnormen för att få en ”plats” i förhållande till CIS – personer (alla personer som inte är trans), utesluts vissa köns- och transidentiteter. Transbefolkningens könsidentiteter underkänns därmed i ett försök att vara inkluderande och synliggörandet resulterar därmed i ett osynliggörande.

Hur kan ett leveransskåp-system designas för att vara attraktivt och användbart för dess användare? Och hur kan användare involveras i denna process under en global pandemi? Detta projekt ämnar att svara på dessa frågor samt utveckla ett hållbart skåpsystem som skyddar paket som levereras i Stockholms skärgård från värme, tjuvar, och rådande väderförhållanden, men som också är anpassat till dess användare och kontext. Användarna är i detta fall Skärgårda, ett företag som kör ut paket med båt i skärgården, samt deras kunder, som beställer paketen, vilka kan innehålla vad som helst från sneakers till matvaror. För att genomföra detta projekt har en användarcentrerad designprocess använts. Denna process har innehållit metoder för kontextundersökning, idégenerering, utveckling, samt tester. Ett teoretiskt ramverk har också använts för att vetenskapligt grunda arbetet. Detta ramverk tog upp ämnerna teknisk design, användarcentrerad design, design thinking, ergonomi, estetiska principer, Stockholms skärgård, hållbarhet, samt material. Resultatet var ett koncept för ett system av leveransskåp, som har mervärdet att även fungera som bänkar, vilket var det mest attraktiva konceptet av fyra, enligt kunderna. Denna bänk kan öppnas genom dess lucka, bestående av sitsen, ryggstödet och frontpartiet, för att komma åt ett isolerat förvaringsutrymme för kollin på insidan. Bänken har en låslösning som tillåter Skärgårda att använda en huvudnyckel till alla skåp, medan kunden kan fästa ett hänglås om hen vill. Sitsen är dimensionerad efter de 5e till 95e percentilerna av svenskar och interaktionen med bänken har efter en iteration anpassats ergonomiskt för att medföra så liten belastning på Skärgårdas bud som möjligt. Bänken kan fästas i de olika underlag som är vanliga längs kusterna i stockholms skärgård. Dessa inkluderar sten, sand, jord, samt bryggor i trä. En diskussion som dykt upp är däremot om denna fixtur verkligen är nödvändig, eftersom bänk-konceptet har en stor kontaktyta mot marken samt låg tyngdpunkt. Slutsatser som funnits var att något mervärde, att den smälter in i omgivningen, samt att den är fri från krångel verkade göra skåpet mer attraktivt och användbart för kunderna, samt att användare kunde involveras i designprocessen genom distansworkshops, enkäter, telefonintervjuer, eller genom representanter på plats, vilka då spelar rollen av användargruppen. Det kunde också konkluderas att det designade skåpet var anpassat till dess användare och kontext, kunde ses som hållbart, och mest troligt skyddar från värme, tjuvar, och väderförhållanden, men att detta skulle behöva testas vidare för att verifiera.

Det här examensarbetet handlar om hur man med hjälp av ett skyltsystem på tre nivåskillnader, i ögonhöjd, på marknivå och på en förhöjd nivå kan underlätta navigeringen till parkeringsautomater i Stockholms innerstad. Denna studie är skriven inom ämnet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Förstagångsbesökares svårighet med att hitta till parkeringsautomater är det praktiska problem som legat till grund för detta arbete. De metoder som använts i denna studie är rumslig analys, innefattande observation samt platsanalys. Även benchmarking, kundresa, intervju, surveyundersökning samt användartest har använts för empirisk datainsamling. Studien har resulterat i ett designförslag som har i syfte att underlätta besökarnas navigering från det att de har parkerat sitt fordon till att de nått parkeringsautomaten. Detta ska medföra att färre kommer bli försenade eller missa sådant som de planerat och på så sätt kommer det även minska stressnivån för samtliga. Stressen som uppstår när en känner sig vilse ska alltså minimeras med hjälp av mitt skyltsystem. / This thesis is about how a three-level sign system; at eye level, at ground level and at an elevated level, can facilitate navigation to parking meters in Stockholm's inner city. This study is written in the field of Information Design with specialization in Spatial Design. The first-time visitor’s difficulty in finding parking meters is the practical problem that underlies this work. The methods used are spatial analysis, including observation as well as site analysis. Benchmarking, customer experience audit, interview, survey and user tests have also been used for empirical data collection. The study has resulted in a design proposal aimed at facilitating visitor’s navigation from the time they have parked their car until they have reached the parking meter. Stress that occurs when one feels lost in a city environment should be minimized with the help of my design proposal. This will result in fewer missed plans for the visitors and an overall better experience of paying for your parking in Stockholm’s inner city.

Utifrån det svårdefinierade begreppet smart stad syftar studien till att förstå vilken riktning, inom begreppet, Stockholm tar i jakten på att bli världens smartaste stad. På så sätt besvaras i studien frågan hur Stockholm blir smart istället för att besvara hur smart Stockholm blir. Med inriktning på implementeringen av nya digitala verktyg inom stadsplanering intervjuas tre aktörer med olika ingångsvinkel till ämnet. Genom denna kartläggning förväntas centrala faktorer och ytterligare viktiga aktörer framträda. Analysen av dessa ämnar leda fram till huruvida riktningen för Stockholm kan anses centreras kring stadens inånare eller kring tekniken, två tydliga läger i debatten kring den smarta staden. Resultatet pekar mot att Stockholm tar en invånarcentrerad riktning i kommunens strävan efter att uppå sitt mål att bli världens smartaste stad. Detta resultat behöver dock nyanseras där argument som stödjer den andra riktningen också är närvarande i studien. I vidare studier bör samtliga identifierade aktörer intervjuas, i ett försök att nyansera bilden av det splittrade begreppet smart stad. / Using the ambiguous definition of the concept smart city, this thesis aims to synthesize the direction Stockholm follows in Stockholm Municipality’s goal of becoming the smartest city in the world. Three actors with different backgrounds within the digitalization of urban planning are interviewed in the search of understanding how a city becomes smart rather than considering how smart a city is. This is achieved by finding material factors as well as key actors in the development of the smart city. Based on an analysis of the identified factors and actors, together with differentiating views of the concept smart city, the thesis proposes insight of whether Stockholm is considered as either citizen or technologically oriented. Understanding the local and social context of the smart city, we find that Stockholm displays a citizen-oriented perspective. However, arguments supporting the contrary view of the smart city concept are also present in the study, thus showcasing the complexity of the question in mind. Further studies should consider interviewing every identified actor in an attempt to piece out and elaborate the image of the ambiguously defined smart city.

Uppvärmningen av klimatet resulterar i att havsnivån stiger globalt. Detta riskerar att få omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet för områden som angränsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och förväntas ta ett stort ansvar för klimatanpassning. I Stockholm antas havet stiga cirka 0,5 meter till år 2100 och det kommer troligtvis att fortsätta stiga efter det. Denna studie bygger främst på intervjuer i syftet att utreda huruvida det råder konsensus mellan stadens planerare och politikerna i Stockholms stad gällande hur hantering av en förhöjd havsnivå bör ske. Frågan är relativt ny och i ett spekulativt stadium vilket gör att det är svårt att se tydliga skiljelinjer. Samtliga personer som ingått i denna studie är dock överens om att problematiken kring ett stigande hav är en viktig fråga i behov av mer djupgående utredningar. Även att det i slutänden kommer att bli en samhällsekonomisk analys som blir avgörande för vad, när och hur något ska genomföras. / The warming of the climate will result in rising sea levels globally. This is likely to result in widespread social, economic and environmental consequences, especially for areas adjacent to the coast. In Sweden the municipalities have a monopoly for planning and the municipalities are expected to take a substantial responsibility for the city’s adaptation to the new sea levels. In Stockholm, the expected sea level rise is approximately 0.5 meters until 2100 and the sea is expected to continue to rise after 2100. This study is based on interviews with the purpose to investigate whether there is consensus between the city planners and the politicians in the City of Stockholm in how the management of the rising sea levels should be handled. The question is relatively new and rather in a speculative stage which makes it difficult to see clear dividing lines. However all interviewees in this study agreed that the problem of rising sea levels is an important issue that is in need of more in-depth investigation. Although it will ultimately become an economic analysis that will determine what, when, and how something should be implemented.

According to Swedish law municipalities have to assess if detailed development plans may lead to a significant effect on the environment, a screening. In this the- sis  we have investigated how municipalities present their assessment in the de- tailed development plan brief. We have examined all plans that came into legal force in 2012 in the county of Stockholm 259 plans in total. Of all the plans, 223 include a screening in the detailed development plan brief. We have studied the municipalities explanations, why they make a screening on detailed development plans, if the municipalities provide a statement whether a significant environmental impact may occur or not, and if the municipalities justi- fied their statement. Furthermore, we have studied whether municipalities state that consultations have taken place and if they refers to environment-related doc- uments in their screening. We also have classified the explanation and the justifi- cations as clear or unclear. Finally, we investigated what impact the acreage of the plan has on the screening. Almost all plans with a screening in the detailed development plan brief make statement. About a quarter of the plans making a statement lacks justifications. For more than half of the plans with statement and justification, the justification is unclear. We have observed that plans prepared in a simplified way have poorer screenings. Furthermore, the result implies that the quality of screenings is higher for plans concerning national interest and/or shore protection and for plans primarily con- cerning green land. We can see that the number of plans that may lead to signifi- cant environmental effects increases with larger plan areas, as does the amount of clear justifications. Out of all plans, only 3.5 percent was considered being able to cause such a significant effect on the environment that an environmental impact assessment was conducted. Finally, we suggest a law enforcement that the screenings must be presented in the detailed development plan brief. Additionally, we think that the legislation con- cerning screenings has to be clearer, simpler and more specific. / Vi tycker slutligen att det ska lagstadgas att kommuners bedömning av detaljpla- ners miljöpåverkan ska redovisas i planbeskrivningen. Vidare anser vi att lagtex- ten på området måste förtydligas, bli mer specifik och förenklas. Enligt gällande rätt ska kommuner göra en bedömning av om planer kan medföra betydande miljöpåverkan, en så kallad behovsbedömning. I detta examensarbete har  undersökts  hur  kommuner  redovisar  sin  bedömning  i  planbeskrivningen. Samtliga detaljplaner som vann laga kraft år 2012 i Stockholms län studerats, to- talt 259 planer. Av samtliga planer har 223 stycken en behovsbedömning i plan- beskrivningen. Vi har studerat om kommunerna förklarar varför de behovsbedömer detaljplaner, om kommunerna gjort ett ställningstagande till om en betydande miljöpåverkan kan uppkomma och om kommunerna motiverat sina ställningstaganden med skäl. Vidare har studerats om kommunerna redovisat att samråd enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ägt rum och om kommunerna hänvisar till miljöre- laterade dokument i bedömningen. Vi har även klassat förklaringen och skälen som tydliga respektive otydliga. Därtill har vi studerat hur planområdenas storlek påverkar behovsbedömningen. Nästan alla planer med en behovsbedömning i planbeskrivningen har ett ställ- ningstagande. Cirka en fjärdedel av planerna med ställningstagande saknar skäl och mer än hälften av planerna med skäl har otydliga skäl. Vi har observerat att planer som upprättas med enkelt planförfarande har behovs- bedömningar av lägre kvalité. Vidare talar resultatet för att kommunerna genom- för  behovsbedömningarna bättre när planer berör riksintresse och/eller strand- skydd samt när planer främst avser grönmark. Vi kan se en ökning av antal miljö- bedömningar och andelen tydliga skäl ju större planareorna blir. Av samtliga pla- ner ansågs endast 3,5 procent kunna medföra en betydande miljöpåverkan.