Bakgrund: Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna. Syfte: Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget. Metod: Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska. Gällande de ekonomiska målsättningarna önskar föreningarna att balansera kring ett nollresultat årligen. Både generiska och resursbaserade strategier används. Uppbyggnadsmetoden och den iterativa metoden är representerade metoder för budgetuppställande. Samtliga föreningar genomför avvikelseanalys för uppföljning och analys av det ekonomiska läget. Fast samt reviderad budget används.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna. Med hjälp av handlingsteori analyserades resultatet och visade att de avledande strategierna är den handling som intentionen att skydda den demenssjuke leder fram till. Vidare beskrivs de faktorer som ligger bakom intentionen. En diskussion förs om korrelationen mellan mikro- och makronivå; hur omsorgspersonalens handlingar påverkas av makronivån men även hur handlingarna påverkar densamma.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut. I det praktiska ämnet tycktes inte anpassning vara lika viktigt som i det teoretiska ämnet, där individanpassning blev mer tydligt. Det informanterna hade gemensamt var att de såg positiv feedback som en självklar del i undervisningen. Samtliga informanter ansåg även att en god relation till läraren, klassrumsanpassningar och motivation går hand i hand för en trygg och utvecklande skolgång.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012. Huvudresultat: Studiens fann samtliga fem diskursiva strategier i materialet. Bland annat tog strategierna formen av experter, lagar, certifieringar, strategier, olika typer av nytta, olika moraliska värden, normalisering av familjeföretag som naturligt hållbara och ett nödvändigt förhållande mellan Löfbergs och kaffeodlarna.

<p>Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle. Under­sökning nummer två gick ut på att barnen i mindre grupper på två och en grupp med tre barn tillsammans delade upp olika mängder objekt i två plastburkar. I under­sök­ning nummer ett framkom att barnen använder sig av en mängd olika räkne­strategier när de ska lösa en uppgift. I under­sökning nummer två framkom det tecken både på att barnen samarbetar och att samarbetet ibland uteblir. Hur som helst anser jag att de kan ha användning av att arbeta i grupp inom matematiken, men att det är viktigt att de tidigt får träna på att jobba tillsammans.</p>

Konflikter är en naturlig del av livet och uppstår dagligen på förskolor mellan barnen. Studiens syfte är att undersöka om förskollärare använder sig av olika strategier vid konflikthantering. Detta för att barnen ska få en förståelse för konflikthantering. Vi har valt intervjuer som forskningsmetod för att undersöka vilka strategier förskollärare använder sig av vid konflikthantering. De sex förskollärare som har deltagit i vår studie har blivit observerade i barngruppen med uppföljande intervjusamtal. Under intervjusamtalet utgick vi från en konflikt som uppstod spontant under observationen där informanten var delaktig. Studiens resultat har visat att det förebyggande arbetet kring konflikter har stor betydelse för att barnen ska kunna lära sig hur man hanterar dessa. Resultatet visade att flera förskollärare använder sig av medling i konflikterna som uppstår mellan barnen. Resultatet visade också att det inte var någon av förskollärarna som hade fått någon kunskap om konflikthantering under sin utbildning eller av förskolecheferna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka stragier som lärare i lågstadiet anser är mest lämpade för yngre elever, och vilka metoder lärarna använder sig av i sin undervisning. Studien har en kvalitativ ansats, och intervjuer och klassrumsobservationer har genomförts med två lärare. Lärarna hade varit yrkesverksamma i cirka 10 år men arbetade inte på samma skola. Studien har genomförts i en kommun i Mellansverige. Strategierna som eleverna använde sig mest av var att rita sina lösningar och att jobba med laborativa material. Undervisningen innehöll mycket diskussioner bland eleverna. Lärarna betonade att de ville att eleverna skulle reflektera i sina tankegångar och sätta ord på sina tankeprocesser.

Sammanfattning   Studieteknik är ett begrepp där många olika tekniker ryms. Det kan kortfattat beskrivas med att planera, anteckna och repetera. Var elev behöver utrustas med en bred repertoar av strategier för att ta sig an de allt mer krävande uppgifterna genom sin studietid. Syftet med det här arbetet var till en början att utveckla en prototyp av ett läromedel om studieteknik. Tanken var att eleverna redan i årskurs 1-3 skulle få möjlighet att bekanta sig med flera olika studiestrategier. En uppgift som ganska snart visade sig vara för omfattande och därav fick omformuleras till att avse endast en teknik för årskurs 1-3. För att kartlägga befintliga läromedel på marknaden utfördes en marknadsanalys genom sökning på tretton olika förlags webbsidor. Efterforskningarna visade att en av de äldsta minnesteknikerna var sparsamt representerade i läromedelsutbudet för målgruppen. Det handlar om minnespalatsmetoden, en minnesteknik som har sina anor från antiken och bygger på en inre visuell associationsteknik. Ett spännande sätt att memorera men relativt outforskat i undervisningssammanhang. Oavsett vilken studieteknik det handlar om så krävs repetition för att förvärvade kunskaper inte ska falla i glömska. Utifrån dessa tankar utvecklades en prototyp för att konkretisera minnespalatsmetoden och skapa strategier för den så viktiga uppföljande repetitionen. Genom en workshop fångades spontana reflektioner upp gällande prototypens formgivning, innehåll och arbetssätt. På så sätt kunde förbättringsområden synliggöras och åtgärdas.

Vad finns  det  för  strategier  att  ta  till  för  att  hjälpa  elever  med  matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter finns det flera varianter av och de är vanligt förekommande hos elever. Det är därför viktigt att det finns olika strategier och verktyg för att hjälpa varje elev utifrån dess egen förmåga. Syftet med denna studie är att få en inblick i forskning om strategier för inlärning anpassade till elever med matematiksvårigheter. Denna studie avser att sammanställa och presentera vetenskapliga artiklar som är interventionsstudier och som handlar om vilka strategier som gynnar elever med matematiksvårigheter och förbättrar deras prestationer inom matematik. Vår kunskapsöversikt bygger på nio artiklar publicerade mellan 2010 och 2017 som vi funnit genom att söka i databaserna PRIMO och Eric ProQuest. Vi genomförde kunskapsöversikten utifrån följande steg: identifiera intresseområde och definiera sökord, bestämma kriterier för vilka studier som ska väljas, utföra sökning i lämpliga databaser, välja relevanta artiklar och läsa sammanfattningar och läsa artiklarna och göra en kvalitetsvärdering. Studierna i kunskapsöversikten visade att det fungerar väl när pedagogen använder sig av tydlig strategisk instruktion med faser i undervisningen. Pedagogen bör också introducera eleverna till att använda visuella och konkreta hjälpmedel, uppmärksamma sammanhang mellan det vardagliga språket och matematikens språk samt använda matematikberättelser för att skapa koppling till elevernas vardag.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänt ursprung. Cirka 10 % av fertila kvinnor i världen är drabbade. Sjukdomen är både svår att diagnostisera och behandla. Sjuksköterskors bemötande och kunskapsbas är viktiga faktorer i mötet med patienter med endometrios. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar. Litteraturöversikten har en induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Det dagliga livet, Hantering av sjukdomen och Mötet med sjukvården. Det identifierades också åtta underkategorier: Begränsningar i det sociala livet, Begränsningar i arbets- och studie livet, Begränsningar i parrelationen, Stå ut med smärta, Hitta strategier, Den långa väntan, Det bristande mötet och Det bekräftande mötet. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om sjukdomen för att bemötandet ska bli bra och att kvinnorna ska kunna känna sig trygga i mötet med sjukvården. Ytterligare forskning inom endometrios skulle behövas då kunskapsbristerna är stora.