En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras. Arbetet har utförts med hjälp av finita elementprogrammet ”Brigade Standard”, vilket erbjuder en tre-dimensionell strukturanalys. Fyra olika tvärsnitt för spännvidder mellan 10-20 meter analyseras. Dimensioner på brodelar bestäms med hjälp av tumregler samt generella råd från intervjuperson; höjd i fält enligt L/20, L/25, L/30 samt L/35, där L är spännvidden. Resultatet visar främst att för ökade spännvidder mot 20 meter ökar lasteffekten på grund av egentyngd drastiskt och då särskilt det tvärsnitt som är störst, det vill säga L/20. Vidare visas även att slankare tvärsnitt resulterar i aningen högre armeringsmängd. Dock påverkas betongkostnaden i större utsträckning av slankare tvärsnitt och särskilt större spännvidder. Även om större spännvidd och slankare tvärsnitt föranleder ett större armeringsbehov, fås en lägre totalkostnad. Det bör noteras att priset på betong och stål är starkt beroende av konjunktur och tillgång till material. Denna studie kan bli ännu intressantare då priset varierar kraftigt för stål och föranleder att betongpriset blir mindre dominerande än vad det är idag. Huvudprodukten från detta arbete är att med hjälp av tabeller och nya priser kunna beräkna en preliminär totalkostnad för plattrambrons farbana för olika spännvidder och hur olika tvärsnittsalternativ påverkar denna kostnad.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de planerar, strukturerar och utformar inomhusmiljön. Metoden som används i denna studie utgår från en kvalitativ undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex styckena legitimerade förskollärare från två olika kommuner. Intervjuerna utfördes på två olika sätt, det ena utgår från en fysisk intervju och till den andra intervjun används ett skriftligt intervjuformulär, ett så kallat Self-Report. Resultatet visar på att förskollärarna har en gemensam grundtanke kring hur de utformar miljön främst utifrån barnens intresse, men även utifrån observationer och barnintervjuer. Resultatet lyfter förskollärarens betydelse att vara nära barnen i deras miljö för att kunna stötta och göra ändringar i miljön. Resultatet understryker även att yngre barn behöver förskollärarna närmare sig för att känna trygghet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet sker både verbalt, men även genom observationer och kroppsspråk av vad som sker i miljön. Det talas om möblerings betydelse och hur den struktureras så att barnen interagerar med andra barn. Denna studie utgår från Vygotskijs sociokulturella teori, där grundtanken är att man samspelar med andra utifrån miljöns utformning. En betydelsefull slutsats utifrån resultatet är att miljön ständigt ska förändras och anpassas efter den befintliga barngruppen. Resultatet framhåller även att dagens förskolebarn är kompetenta och har med sig mycket erfarenheter innan de stiger in i förskolans miljö. Förskollärarna påpekar även att man behöver ha ett professionellt förhållningssätt mot alla barn i förskolan. Man bör regelbundet diskutera i arbetslaget vad man har för människosyn, samt barnsyn för att kunna leda barnen utifrån förskolans uppsatta mål, gällande inomhusmiljöns utformning. Resultatet tar upp hur viktigt det är med rätt material, inte för mycket eller för lite. Mycket av fokuset på materialet handlar om rätt placering, så det blir tillgängligt för alla barnen. Vidare beskrivs att man avläser miljön med sin visuella sinnen, så därför ska man göra miljön inbjudande, spännande och självklart ta hjälpa av barnen i självaste utformningen. Resultatet visar att förskollärarna kan förändra miljön efter barnen, men det behövs tid och kreativitet i arbetslaget och att man samtalar mycket med varandra om miljön. En central tanke när man utformar en ny inomhusmiljö är att ta hjälpa av kollegor, ha ett tydligt syfte, samt våga misslyckas. En inspirerande, kreativ, välkomnande inomhusmiljö anser de att man skapar tillsammans med hjälp av både förskollärares och barns tankar.

No description available.

No description available.

No description available.

Titel: Revisorn och den automatiserade verkligheten – En kvalitativ studie som undersöker hur RPA påverkar den enskilde revisorns upplevdakomfort Bakgrund: I takt med att samhället har blivit mer digitaliserat ochförändrats påverkar det revisorn och revisorns rutiner. Den högakonkurrensen mellan revisionsbyråer har lett till mer automatisering itermer av RPA för att effektivisera revisionen. Ämnet om RPA ochkomfort är relativt outforskat och författarna vill med denna studie bidramed forskning på området. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur digitaliseringengenom RPA påverkar revisorns upplevda komfort och trygghet irevisionsprocessen, utifrån ett perspektiv på revision som karaktäriserat avstruktur kontra omdöme. Metod: En kvalitativ studie som innefattar en abduktiv ansats där denempiriska insamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer somsedan har analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien finner att RPA bidrar med att skapa komfort hos denenskilde revisorn. Genom implementeringen av en RPA kan revisornarbeta med både struktur och omdöme i större utsträckning än tidigare ochdetta bidrar till ökad komfort

The article solves the riddle of the fine structure constants with the help of the Planck units, derives its physical meaning and shows the consequences.:Abstract Introduction What is the fine structure constant? Consequence from the existence of the fine structure constant.

Skolverket (2019, s. 22 - 24) beskriver i Lgr11 att lärare i fritidshem och fritidspedagoger i undervisningen ska behandla olika estetiska uttrycksformer som till exempel dans, musik, bild och drama. Har lärarna och pedagogerna de förutsättningar som krävs för att uppnå de mål som Skolverket beskriver? I uppsatsen studeras lärare i fritidshem och fritidspedagogers upplevda förutsättningar för en estetisk verksamhet för att besvara frågan. Syftet med undersökningen är att undersöka den utbildade personalens egna uppfattningar om vad de har för förutsättningar att leva upp till läroplanen med avseende på estetiska lärprocesser. Utbildad personal i studien syftar till utbildade fritidspedagoger eller lärare i fritidshem. En kvalitativ undersökning har genomförts med enskilda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har genom denna metod undersökt vad lärare i fritidshem och fritidspedagoger upplever att de har för förutsättningar att undervisa inom estetiska lärprocesser. Resultatet i studien har analyserats utifrån en tematisk analys där respondenternas svar har delats in i huvudteman och respektive underteman. Resultatet i studien delades in i tre huvudteman: Personligt intresse, förutsättningar i arbetslaget och organisatoriska förutsättningar. I temat personligt intresse framkom det i resultatet att alla respondenter ansåg att estetiken är viktig i fritidshemmet. Vidare visar resultatet i temat att den utbildade personalen styr verksamheten utifrån deras personliga intressen inom estetiska aktiviteter. Förutsättningar i arbetslaget var det andra temat och det visar i resultatet att det finns möjligheter för ett samarbete inom respektive respondents arbetslag. Majoriteten av respondenterna förklarar samarbetet som en uppdelning av estetiska aktiviteter utifrån kompetens och intresse. Det sista temat som framkom i studien är organisatoriska förutsättningar som innefattar tillgång till lokaler, material och planeringstid. Resultatet i temat visar en variation som påverkar verksamheternas förmåga att bedriva en estetisk verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares syn på hur arbetsmetoden Flippat klassrum påverkar elevernas möjlighet till stöd och stimulans i matematikämnet. Skolverket (2011:10) har satt upp ambitiösa mål och skriver i Lgy11 att alla de anställda i skolan ska ”ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt”. Studien bygger på intervjuer med tre lärare och fyra elever och resultatet visar på både stor potential hos arbetsmetoden, men också på en tungrodd verklighet i behov av tydlig struktur. I studien deltar både lärare som aktivt flippar sitt klassrum men också lärare som valt att lämna arbetsmetoden vilket innebär att studien får en intressant dynamik.

Naturen är inte platt, det finns tusentals olika strukturer, former och färger. Skillnaden på naturens former och militära föremåls former är stora och för att skydda föremålen från fienden behöver föremålet likna naturen så mycket som möjligt. Examensarbetet innefattar en produktutveckling av ett redan befintligt tvådimensionellt maskeringsmaterial som genomgår en vidareutveckling för att få en tredimensionell struktur, denna tillagda effekt ämnar optimera kamouflaget på maskeringsnätet genom att förbättra dess förmåga att smälta in i sin omgivning. Arbetet består av en teoretisk litteraturgenomgång, där redovisas flertal metoder för att skapa tredimensionell struktur till en textil. På grund av Covid-19 pandemin är Textilhögskolan i Borås laborationssalar stängda och det praktiska arbetet begränsas till de koncept som kunnat genomföras hos samarbetspartners och uppdragsgivare. Dessa koncept är att skapa tredimensionell struktur genom krympgarn samt med hjälp av termisk och mekanisk påverkan. Förstudien består dels av försök med flertalet krympgarn, utvärdering från dessa leder till tillverkning av prototyper med garnen Trijazz och Super Bijazz som valts ut inför tillverkning av prototyper på grund av garnets reaktionstemperatur och procentuella krympning. Den andra delen av förstudien består av försök med termisk och mekanisk påverkan där det fastställs att det krävs både termisk och mekanisk påverkan för att fixera det strukturerade maskeringsmaterialet. Två varianter av prototyper tillverkas under arbetets gång, varav en med inslag av krympgarn och en med hjälp av präglingsvals. Prototyper med Trijazz och Super Bijazz tillverkas i varptrikåvara med krympgarn som inslag i väftriktning, den modifierade varptrikåvaran färgas sedan och flertal försök genomförs för att aktivera krympning av garn. Efter genomförd krympning sker färgning och aktivering av garn i 175°C testas materialet enligt lämpliga standarder. Vid tillverkning av prototyper med präglingsvals bekräftas att termisk påverkan måste ingå i processen för en bestående struktur ska skapas. Slutligen används uppvärmning efter präglig för att fixera den präglade stukturen. Resultatet visar att tredimensionell strukturering kan genomföras på flertal sätt i olika skeden i nuvarande produktionsflöde, vissa metoder kräver dock investeringar i maskinpark. / Nature is not flat, in it we can find thousands of different structures, forms and colors. The difference between nature's forms and those of military objects are considerable and to protect and conceal those objects from foreign powers their camouflage needs to simulate the background surroundings as much as possible. This bachelor thesis includes a product development of a two-dimensional camouflage net with the purpose of applying it with a three-dimensional structure. This added structure intends to optimize the nets camouflage by improving its ability of blending in with surrounding environments. The thesis consists of a theoretical account of multiple methods of creating three dimensional structures on a textile base. Due to the ongoing pandemic, Covid-19 the practical work of the thesis in limited to concepts possible to carry out with the help and cooperation of employer and partners during the thesis period. The two concepts carried out are; applying a three-dimensional structure with shrinking yarn and applying a three dimensional structure with mechanical and thermal impact by embossing structure onto the camouflage net. A two part pilot study is carried out, one part of the pilot study examines a variety of shrinking yarns, evaluation of results leads to manufacturing of prototypes with yarns Trijazz and Super Bijazz, shrinking yarn of polyester, which are selected due to the yarns temperature of reaction and percentage of shrinking. The other part of the pilot study consists of a variation of attempts to create a three-dimensional structure with mechanical and thermal impact. These attempts conclude the need for both mechanical and thermal impact to create and fixate the structure. During the course of the work two variations of prototypes are made, one with elements of shrink yarn and one with embossing roll. Prototypes with Trijazz and Super Bijazz are manufactured in a warp knit textile with shrink yarn as an element in the weft direction, the modified warp knit textile is then dyed and several attempts are made to activate shrinkage of the shrinking yarn, shrinkage is achieved at 175°C. After shrinkage the material is tested with the appropriate standards. In the manufacture of prototypes with embossing rolls it is confirmed that thermal impact must be part of the process for a permanent structure to be created. Finally, heating after embossing is used to fix the embossed texture. The result shows that three-dimensional structuring can be carried out in various ways at different stages in the current production flow, but certain methods require investments in machinery.