Syftet med uppsatsen var att analysera mindre IT-företag i expansionsfas. Det företag som låg till grund för studien var det mindre IT-företaget Cogitel. Forskningsmetoden för arbetet var en fallstudie, då uppsatsen grundläggande syfte var att studera och analysera ett specifikt studieobjekt. Det inledande forskningsarbetet har genomförts i form av kvalitativ metod för att skapa en grundläggande kunskap om studieobjektet företaget Cogitel och dess utveckling. Följande, så präglades ett induktivt tänkande den kvalitativa ansatsen och fokuserade på att tolka människans subjektiva upplevelse av omvärlden. Vid insamling av data har två typer av datadimensioner använts; primär data och sekundär data. Det material som samlades in i form av kvalitativ metod från företaget i fråga var den data som utgjorde det empiriska materialet. Den primära metoden för insamling av kvalitativ data som utgjorde det empiriska materialet genomfördes i form av en semistrukturerad intervjuteknik.För att besvara frågeställningen togs en teoretisk modell fram och låg som underlag för analysen. Slutsatsen drogs, utifrån presenterad teori och insamlat empiriskt material, att samtliga teorier byggde på att man som organisation fördelaktigt bland annat borde ha väldefinierade mål och en tydligt uttalad intern struktur. Det kan vara en strategi att vara ostrukturerad, vilket styrks av samtliga teoretiska utgångspunkter, men behövde ha ett givet syfte och vara uttalad för att kunna skapa värde för kärnorganisationen hos Cogitel. / The purpose of the essay was to analyze smaller IT companies that are in an expansion phase. The company that formed the basis of the study was the smaller IT company Cogitel.The research method of work was a case study, when the essay was the basic purpose to study and analyze a specific study object. This in-depth research was conducted in the form of qualitative method, for creating a basic knowledge of the study object of Cogitel and its development. Further, an inductive thinking was characterized by the qualitative approach and focused on interpreting man's subjective experience of the outside world. When collecting data, two types of data dimensions was used; primary data and secondary data. The material collected in the form of a qualitative method from the company in question was the data that constituted the empirical material. The primary method for collecting qualitative data that constituted the empirical material was carried out in the form of a semi-structured interview technique.To answer the research question, a theoretical model emerged and lay as a basis for the analysis. The conclusion was that based on the theories presented and collected empirical material, all theories were based on the fact that, as an organization, advantageous inter alia, should have well-defined goals and a clearly stated internal structure. There may be a strategy to be unstructured, which is strengthened by all theoretical assumptions, but needed a given purpose and be pronounced in order to create value for the core organization at Cogitel.

Das E. coli EIIMtl gehört zu den PTSs (PEP-abhängiges Kohlenhydrat : Phosphotransferasesystem) und katalysiert den gekoppelten Transport von D-Mannitol in die Zelle. Es lässt sich in drei funktionelle Domänen unterteilen. Die membranüberspannende EIIC-Domäne mit der Substratbindestelle und der Transporterfunktion und die für die Übertragung der Phosphorylgruppe essentiellen hydrophilen Domänen EIIB und EIIA. Die exakte Topologie der EIIC-Domäne und deren Funktion bei Transport und Phosphorylierung sind bisher noch unklar. Zur Untersuchung der Funktion wurden Selektionssysteme konstruiert, um Mutanten aus Escherichia coli K-12 zu isolieren und charakterisieren, in denen der Transport von der Phosphorylierung entkoppelt ist. Diese Mutationen (E218A, E218V und H256P) wurden alle in der stark konservierten Schleife 5 des membrangebundenen Transporters EIIC gefunden, zwei davon in dem dort befindlichen GIH256E-Motiv. Die Suche nach Suppressormutationen ergab ebenfalls Mutationen in der Aminosäure 256 des GIHE-Motivs (P256A, P256Q und P256S). Die Kombination der verschiedenen Mutationen durch ortspezifische Mutagenese ergab unterschiedliche Effekte auf den Transport und der Phosphorylierung von D-Mannitol (Otte, S., Scholle, A., Turgut, S., and Lengeler, J.W. 2003. Mutations Which Uncouple Transport and Phosphorylation in the D-Mannitol Phosphotransferase System of Escherichia coli K-12 and Klebsiella pneumoniae 1033-5P14. J. Bacteriol. 185(7): 2267-2276). Bei der Untersuchung der Sekundärstruktur wurde die Lokalisation verschiedener Aminosäuren im EIIMtl durch die Methode des Cystein-Scanning überprüft. Mit Hilfe weiterer Sequenzuntersuchungen und unter Berücksichtigung weiterer Ergebnisse, konnte ein alternatives Sekundärstrukturmodell des EIICMtl vorgestellt werden, bei dem die Schleife 5 in die Membran gelegt wurde.

Studien utforskar strukturell form, massivträ som byggmaterial, samt olika konstruktiva lösningar för en massivträbebyggelse av urbana flerbostadshus i form av kranhus. En byggnadstypologi som kännetecknas av ett markant överhäng. Utvecklings- och designprojektet tar avstamp i ett bebyggelsekoncept skapat av 2april AB tillsammans med en hållbar hamnurbanisering tillhörande Luleå kommuns stadsutveckling (Vision Luleå 2050) En kvalitativ strategi har använts vid val, utförande och nyttjandet av metoder i en iterativ designprocess. Metoder: Litteraturstudie, visuell metodik och intervjuer. / The study explores structural form, solid wood as a building material and various structural solutions for a solid wood development of urban apartment buildings in the shape of crane houses. A building typology which is characterized by its pronounced cantilever. The development and design project takes its starting point in a building concept created by 2 April Ltd. together with a sustainable port urbanization associated Luleå municipality’s development vision (Vision Luleå 2050). A qualitative strategy has been used in the selection, execution, and use of methods in an iterative design process. Methods: Literature study, visual methodology and interviews. Keywords: Crane house, Solid wood, Structure, Cantilever, Port urbanization, Vision Luleå 2050.

Dagligen möts cirka 2 miljoner elever och en kvarts miljon vuxna på Sveriges största arbetsplats som är skolan. Skolans uppdrag är att skapa trygghet och studiero, vilket också tydligt framgår av skollagen. Definitionen av studiero enligt Skolverket innebär att fokusområdet riktas mot undervisningens syfte och att minimera störmoment under lektion. Tidigare forskning visar att skolklimat påverkas av olika faktorer samt att hälsosamma, säkra och positiva skolmiljöer ger elever möjlighet till lärande och bra akademiska resultat. Eftersom flera olika rapporter har påvisat brister i elevernas trygghet och studiero är det viktigt att öka kunskap kring detta problemområde. Det övergripande syftet med denna studie var att utveckla en förståelse om studiero, där lärarnas och fritidspedagogernas uppfattningar, orsaker, och arbete kring studiero lyftes fram och analyserades. Följande frågor besvarades• Vad innebär studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas uppfattning?• Vilka är orsakerna till studiero enligt lärarnas och fritidspedagogernas upplevelser?• Vilka faktorer bidrar till en ökad studiero enligt lärare och fritidspedagoger? Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer och fenomenologisk metodansats som valdes för att nå pedagogers upplevelser. Sammanlagt valdes 22 deltagare ut, varav 11 personer besvarade frågorna, en biträdande rektor, två fritidspedagoger och åtta lärare. De besvarade frågorna analyserades och kodades, där nyckelord plockades ut och analyserades vidare samt kategoriserades. Detta kategoriseringsarbete resulterade i ett antal huvudteman, som presenteras i resultatkapitlet.Resultaten av studien visade att arbetet för att skapa studiero handlar om det förebyggande arbete, med tydliga regler och förväntningar. Vidare belystes även vikten av ledarskap, tydlighet och goda relationer eftersom detta kan ha en god inverkan på studieron i klassrummet. För att lyckas är det viktigt att motivera eleverna, vilket kan leda till bättre studiero som leder vidare till ökad måluppfyllelse. Sammanfattningsvis konstaterades att det som lärarna och fritidspedagogerna tar upp som viktiga aspekter för att skapa studiero, ligger i linje med det som har belysts av tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att få inblick i hur fritidhemslärare förhåller sig till elever med NPF-diagnoser samt hur de strukturerar verksamheten så att alla elever inkluderas. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med nio fritidshemslärare från olika svenska skolor i olika kommuner med varierad erfarenhet och utbildning. Studien har en specialpedagogisk utgångspunkt med ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att fritidshemslärare har ett positivt förhållningssätt till elever med NPF-diagnos, vilket medför att elever med NPF-diagnos ofta inkluderas väl i verksamheten. Resultatet visar också att fritidshemslärarna använder sig av olika strategier för att skapa en god relation till alla elever, oavsett diagnos. Något som påverkar strategierna är deras förutsättningar, utbildningsnivå, kompetens och engagemang. Fritidshemslärarna värdesätter och utgår från relationen till eleverna, särskilt till elever med NPF-diagnos, och anser att relationen är grunden för att kunna anpassa verksamheten bra. Resultatet synliggör också de utmaningar som fritidshemslärare står inför. Dels anser de att det saknas stöd från ledning, elevhälsan och specialpedagog för att lyckas strukturera verksamheten i enlighet med de uppdrag som fritidshemsverksamheten har. Studiens resultat visar dock att fritidshemslärare, trots ibland utmanande förhållanden, ser till det positiva och med sin kompetens möjliggör och anpassar verksamheten för alla elevers bästa.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för det specialpedagogiska uppdraget inom Barn-och ungdomshabiliteringen med fokus på förutsättningar för samverkan. För att beskriva och analysera hur specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan, dels i sitt tvärprofessionella team, dels med andra utomstående verksamheter söktes svar på följande frågeställningar: ● Hur beskriver specialpedagoger inom habiliteringsverksamheten sitt uppdrag? ● Hur uppfattar specialpedagogerna sin funktion i det tvärprofessionella teamet? ● Hur beskrivs möjligheter samt hinder till samverkan med andra professioner och aktörer? Metod: En kvalitativ forskningsdesign användes och 6 informanter, utbildade specialpedagoger samtliga yrkesverksamma på en habiliteringsmottagning, deltog i semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Teori: Studien utgick från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt Danermarks teoretiska perspektiv påbegreppet samverkan, vilka stämmer väl överens med habiliteringens uppdrag. Resultat: Det analyserade materialet visade att informanterna såg samverkan som något viktigt och betydelsefullt, dels för att lära av varandras professioner inom teamet men framför allt för att få en helhetssyn på barnet. Det framgick även tydligt att samverkan efterfrågas av andra aktörer men att denna interorganisatoriska samverkan saknade konkreta riktlinjer och att detta försvårade samarbetet. Slutsats: Avsaknad av tydliga arbetsbeskrivningar för specialpedagoger inom habiliteringsverksamheten samt oklara direktiv kring samverkansuppdraget skapar osäkerhet och stress hos informanterna. En tydligare kommunikation mellan olika verksamheter med klara riktlinjer för styrning, struktur och samsyn skulle öka förutsättningarna för en bättre samverkan. Nyckelord: samverkan, specialpedagog, habiliteringen, styrning, struktur, samsyn

Byggsektorn är en bransch med höga produktionskostnader, som till stor del är baserat på resursslöseri. Ett av dessa slöserier är lager, som är nödvändiga inom de flesta organisationer men som ofta kan reduceras i storlek och förbättra sin struktur. Detta kan uppnås med hjälp av filosofin Lean, vars principer både gynnar företaget samt leder till en minskad miljöpåverkan (M. Kidwell 2006; J. Maxwell, 1996). Detta genom att eliminera slöserier och effektivisera processer, vilket också kan tillämpas inom lagerhantering. Projektet har genomförts i samarbete med Skanska och NCC, som båda upplevt problem med strukturen på deras lager. Det övergripande syftet med detta projekt är att ta fram och testa en tydlig metod som kan användas vid strukturering inom en verksamhet. Däremot har inte en fullständig implementering av Lean och 5S skett, utan en lättare version som enkelt kan bidra till struktur. Målet med detta projekt är framförallt att den framtagna metoden ska kunna användas av verksamheter som behöver ordning och reda. Ytterligare ett mål är att Skanska och NCC ska få förbättringsförslag om hur de kan förbättra sina lager. Dessa lösningar samt den framtagna metoden ska också bidra till de tre hållbarhetsmålen. För att kunna nå dessa mål har projektet framförallt använt workshops, men också observationer och intervjuer.  Företagen hade liknande resultat, däremot är de anpassade efter de olika verksamheterna. Ett nuläge, önskat läge och förbättringsförslag utifrån 5S kunde då tas fram. Nuläget visade dålig ordning och reda på lagren hos både Skanska och NCC. Även det önskade läget var liknande då de båda ville ha markerade platser för verktyg och material, en tydlig standard och att alla hjälps åt och engagerar varandra. Detta resulterade i att förbättringsförslag kunde tas fram. Den största slutsatsen som kunde dras av projektet var att en lättare implementering av 5S kunde användas om en verksamhet vill ha struktur på ett lager. Workshop visade sig också vara en effektiv metod för att åstadkomma ett resultat med hjälp av deltagarnas erfarenheter och idéer. Genom att praktiskt testat en workshop och sammanställt teori, intervjuer och observationer har en färdigställd guide tagits fram för hur 5S-metoden kan bidra till struktur på ett lager.

Title: Unravelling Onboarding: Exploring the Journey of Privately White-Collar Workers’ into New Roles Purpose: The purpose of this study is to map white-collar workers’ experiences of an onboarding process. Method: The study has its starting point in the theoretical literature, which means that the study has a deductive approach. The study also adopts a qualitative research strategy because the study aims to find out what the white-collar worker experienced during their onboarding process. The empirical data has been collected through semi-structured interviews which were then transcribed for future interpretation.  Conclusion: The study's results establish that an onboarding process should be based on clear structures and stability. Support from colleagues has also been shown to be one of the pillars for managing the emotional burden that a new job entails. It also emerged that the social relationships at the workplace were significant for establishing an environment that is safe and promote learning, especially where a mentor was desired by the respondents who did not have access to one. The respondents also express the importance of being able to give feedback on their onboarding, however, the demand for feedback from the companies has varied for the respondents.  Keywords: Onboarding, Onboarding process, New employees, Stress, Mentor, Feedback, Structure / Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tjänstemäns upplevelser av en onboarding-process.  Metod: Studien har sin grund i den teoretiska litteraturen vilket därmed innebär att studien har en deduktiv ansats. Studien antar likaså en kvalitativ forskningsstrategi eftersom undersökningen syftar till att få fram vad tjänstemännen upplevde under sin onboarding. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats för framtida tolkning.   Slutsats: Studiens resultat fastställer att en onboarding-process bör grundas på tydliga strukturer och stabilitet. Stöttning från kollegor har likaså visats vara en av grundpelarna för att hantera den emotionella belastning som en nyanställning inneburit. Det framkom även att de sociala relationerna på arbetsplatsen varit betydande för en trygg och lärande miljö där en utsatt mentor har varit önskvärd av de respondenter som inte haft tillgång till en. Respondenterna framför likaså vikten av att kunna ge feedback på sin onboarding, däremot har efterfrågan på feedback av företagen varierat för respondenterna.

Försvarsmakten har framför allt från år 2000 intill idag minskat sin personal, inte linjärt, utan som en följd av olika omständigheter och händelser, såsom omstruktureringar, nedskärningar och politiska beslut. Nu går Försvarsmakten en ny framtid till mötes där myndigheten går in i en tillväxtfas nationellt med etablering av nya regementen. Ett eventuellt medlemskap i Nato står vid dörren och därmed också en ökning av antalet utlandsstationeringar.  Vi har identifierat tre förhållanden som påverkar den personella utmaningen som Försvarsmakten står inför vid ett eventuellt medlemskap i Nato. Antalet officerare som är tillgängliga idag med konstaterandet att det har minskat över tid. Det ökade behovet av officerare för tjänstgöring utomlands om Sverige blir en Nato-medlem. Den frivillighet som råder idag när det gäller att stationeras utomlands med URA-avtalet. I denna kvalitativa intervjustudie har målet varit att skapa en fördjupad förståelse för vad som motiverar och begränsar officeren förenat med en stationering utomlands. Studiens slutsatser är indelad i motivation och begränsningar där de tre viktigaste för respektive begrepp kortfattat redovisas nedan: Vad som motiverar• Utvecklas som individ och i sin yrkesroll och bidra till FM med ny kompetens• För officeren är det viktigt att ha familjen med sig vid en utlandsstationering• Arbetets karaktär och den internationella arbetsmiljön Vad som begränsar• Ekonomisk förlustaffär när officeren har medföljande• Brister i sammanhållen personalplanering på individnivå• Brister i information och stöd från arbetsgivaren / The Swedish Armed Forces have primarily reduced their personnel from the year 2000 up until today, not in a linear fashion, but as a result of various circumstances and events, such as restructuring, cutbacks, and political decisions. Now, the Armed Forces are heading towards a new future, where the authority is entering a growth phase nationally with the establishment of new regiments. A potential membership in NATO is on the horizon, and thus an increase in the number of foreign deployments. We have identified three conditions that affect the personnel challenge that the Armed Forces face in the event of membership in NATO. The number of officers available today with the finding that it has decreased over time. The increased need for officers for service abroad if Sweden becomes a NATO member. The voluntary nature that prevails today when it comes to being stationed abroad with the URA agreement. In this qualitative interview study, the goal has been to create a deeper understanding of what motivates and limits the officer associated with a stationing abroad. The study's conclusions are divided into motivation and limitations, where the three most important for each concept are briefly presented below:  What motivates• Develop as an individual and in their professional role and contribute to Swedish Armed Forces with new skills• For the officer, it is important to have the family with them when posted abroad• The nature of the work and the international work environment What limits• There is an economic loss situation when the officer has accompanying family members• Shortcomings in coherent personnel planning at the individual level• Lack of information and support from the employer

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare?För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer. Redovisningen sker delvis i form av tabeller och diagram för att tydliggöra våra resultat. De huvudsakliga slutsatser vi drar handlar om hur dialogen mellan chef och medarbetare avgör nöjdheten med sin chef, samt vikten av en väl fungerande formell struktur i verksamheten.