Varför en del individer har förmågan att identifiera och agera på möjligheter medan andra inte gör är en fråga lika komplex som den är intressant. Entreprenören verkar i en dynamisk miljö fylld av utmaningar. Trots detta lyckas flertalet entreprenörer starta och leda företag genom tillväxt. I takt med företagstillväxt tenderar entreprenören att mötas av utmaningar kopplat till verksamhetens förändring. Befintlig forskning betonar verksamhetens perspektiv och fokuserar på huruvida entreprenören bör ersättas mot en ny ledare. Författarna önskar komplettera detta med att belysa entreprenörens perspektiv och upplevda utmaningar. Därför är studiens syfte att skapa förståelse för hur entreprenörens roll förändras i takt med verksamhetens tillväxt och dess utmaningar kopplat till det. För att svara på studiens syfte har teoretisk referensram inhämtats inom tre områden. Teorins första område tar upp sambandet mellan entreprenörskap och ledarskap, samt hur egenskaper som inledningsvis hjälper en entreprenör sedan riskerar arbeta mot en om anpassning ej sker. Operativt- och strategiskt ledarskap behandlar entreprenörens behov att delegera operativa uppgifter för att ta ett ökat strategiskt ansvar. Teorins sista område behandlar företagstillväxtens olika faser och utmaningar förknippade med dem. Den teoretiska referensramen har kompletterats med kvalitativ empiri bestående av semistrukturerade intervjuer med svenska entreprenörer som lett sin verksamhet genom företagstillväxt, vilket var kriteriet för studiens urval. För att få svar på studiens syfte användes en intervjuguide som skapade förståelse om vilka utmaningar den entreprenöriella ledaren upplever när deras roll förändras i takt med tillväxt. Författarna drar därefter slutsatser som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Förändringen som entreprenören ställs inför innebär att det blir mer strategiskt än operativt arbete, entreprenören behöver organisera och delegera ut arbetsuppgifter samt att hanteringen av personal ökar. Insikten gjordes dessutom att entreprenören upplever dessa utmaningar olika beroende på entreprenörens egna ambitioner och tidigare bakgrund. Dessa resultat som studien bekräftar delvis tidigare forskning men bidrar även till en ny syn i entreprenörens bakomliggande anledning till att de lyckas med företagstillväxt.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog. Jag har kommit fram till att dessa tre kategorier kan vara mer eller mindre lätta att genomföra på grund av yttre faktorer såsom tidsbrist, brist på resurser och motstånd från skolledning och föräldrar.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen. Vi hoppas att lärare kan ta hjälp av vår studie i sitt arbete med elever med ADHD. Slutsatsen är att alla eleverna med ADHD har olika behov som måste tillgodoses. Även om alla har samma dia-gnos så är behoven väldigt individuella.

Till följ av de stora skadorna som riskeras vid frontalkollision mellan personbil och lastbil, utför Scania CV AB kraschtester för att bättre kunna utveckla komponenter med syfte att skydda passagerarna i personbilen. Den typ av test som denna studie bygger på utvärderar den s.k. FUP:en (engelska Front Underrun Protection). I dagsläget görs ett fullskaligt test, där en personbil avfyras in i en lastbil. Syftet med studien är att undersöka möjligheten att utveckla en förenklad test metod där endast de väsentliga komponenterna från lastbilen inkluderas, och en representativ struktur ersätter personbilen. Om möjligt kommer detta minska kostnaderna samt möjliggöra för större repeterbarhet. Tester och utvärderingar görs med hjälp av simulationer i LS-Dyna, ANSA & META, och designkoncept visualiseras i CAD-programmet CATIA V5. Resultat visar att det finns goda förutsättningar för att ersätta personbilen med en barriär av honeycomb struktur samt att lastbilen kan ersättas med en vagn där de väsentliga komponenterna fäst. Diskussioner kring simuleringarna och designen lyfter fram faktorer som visar på goda utvecklingsmöjligheter, men med betoning på det fortsatta arbetet som krävs. / Scania CV AB are developing components to prevent fatal damages during frontal collisions with passenger cars. Therefore, they need to test their assemblies and specifically FUP (Frontal Underrun Protection). Currently, a full-scale test is done in which a passenger car is launched into a truck. The purpose of this study is to examine and develop the possibility of having a simplified test procedure in which only the relevant components of the truck are included, and a representative structure replaces the car. If possible, this would reduce costs and allow for greater repeatability. Analysis and evaluations are done via finite element models using ANSA, LS-Dyna and META. The conceptual design is visualized using CATIA V5. Results show good indication that the passenger car can be replaced by a trolley with deformable barriers mounted on it and the truck can be replaced by a simplified structure with main FUP components mounted onto it. Discussions about the numerical models results and the conceptual design highlight factors that show promising possibilities, but with emphasis on the continued work that is required.

Denna text syftar till att undersöka hur förskolans olika aktörer ser på sin verksamhets innehåll samt om det går att koppla den förståelsen till en viss kategori av aktör. Studien vill försöka klargöra huruvida förskolans aktörers har förståelse för hur de påverkar varandra. Texten underbyggs med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att förskolläraren påverkas i sin förståelse för förskolans innehåll samt hur yrket praktiseras av de andra förskoleaktörerna. En diskursanalytisk syn på språket och dess påverkan fungerar som ytterligare ett perspektiv till studien. Vi lutar oss mot tidigare forskning om institutioner och aktörer av forskarna: Ehn (1983), Markström (2007). Forskarna Goffman (2007) och Foucault (2003) tillför begreppet makt. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolans olika aktörer.Enligt informanterna är förskolan en social och kulturell mötesplats byggd på starka traditioner med plats för både lek och lärande. Det unika med förskolan är friheten för förskolans aktörer att pröva sig fram och undersöka tillsammans, vilket bidrar till att alla blir viktiga medskapare av institutionen. Begrepp såsom "här och nu", "varande i stunden" och "barnens intressen och meningsskapande" framträder i vissa intervjuer medan andra framhäver en diskurs där förskolan är hemlik och traditionellt skolförberedande.Förskolan är en politiskt styrd organisation. Dess aktörer har som närbyråkrater ett politiskt uppdrag med viss autonomi. Maktstrukturen kan i förskolan ses som rhizomatisk – aktörernas makt är beroende av de sociala strukturerna, av rummet, deltagarna, samt aktiviteten. En slutsats av analysen kan vara att språket är en maktfaktor som enar pedagogiskt högskoleutbildade aktörer.

With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers.

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ. Vi har även funnit att det inte finns någon speciell och annorlunda pedagogik i särskolan utan att det mest handlar om mer struktur och att nivån på innehåll och tempo är lägre. Fokusen på innehållet i undervisningen ligger främst på vad individerna behärskar och vad de behöver för att klara sig så självständigt som möjligt i framtiden. / We have performed a study in south of Skåne, were we´ve spent a couple of days interviewing five teachers and observing the school situation. Our purpose with the study is to see how they work at this school and to see if the teaching is different in some ways. We also want to find out if the special schools pedagogy is different compared to normal schools and to see if there are any cooperation between the two school systems. Our questions are: How does a number of teachers in a special school work in south of Skåne? Which are according to these teachers the best courses of action to stimulate these students? Is the teaching any different compare to normal school? What we have come up with in our result is that this kind of school works very traditional but yet has a starting point in the students special needs and conditions, which makes the teaching individual for every student. We have also found that there is no special or different pedagogy in special school. What we have found is that it´s mostly about structure and that the level of contents and the paste is slower. The focus of the education lies foremost on what the individuals are capable of and what they need to do to become as independent as possible in the future.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar. I det enskilda mötet på mikronivå styrs sam-spelet av personalen och till en del av de boende. Gemensamhetsutrymmet har en stor betydelse för de flesta av de boende där de kan skapa gemenskap med var-andra och med personalen. Men samspelet i gemensamhetsutrymmet styrs av reg-ler, strukturering av t.ex. måltidssituationen och aktiviteter. Valfriheten att använ-da gemensamhetsutrymmet för de boende begränsas av regler och strukturer. Därmed begränsas de boende i gemenskapen med varandra. / A common room - Encounter for good or bad

Grundskolan är alltid ett aktuellt ämne i det svenska offentliga rummet. Verksamhetens professionalism påverkas av dess ledare, både lärare och rektorer. Det pedagogiska ledarskap som utövas sätter en prägel på hur eleverna når måluppfyllelsen eller ej. Forskning finns i överflöd om ledarskap och pedagogik, men kanske inte i samma utsträckning när det kommer till rektorernas roll i det hela. Därför har det föranlett mig att undersöka vilken uppfattning olika skolledare har om det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna sätter en ton och påverkar sina medarbetare vilka i sin tur påverkar eleverna. Produktion av empiri har skett genom intervjuer med olika skolledare. Analys av materialet har visat på återkommande mönster och i vissa fall ett resultat som motsäger tidigare forskning. Skolledarna uppfattar det pedagogiska ledarskapet som ansvaret att, tillsammans med alla individer i verksamheten, utveckla lärandet med hjälp av visioner och struktur. Skolledaren har dock sista ordet  och denna lutar sitt pedagogiska ledarskapt mot det formella chefskapet.

This is a bachelor thesis performed at Karlstad University at the programme innovationtechnology and design. The project extent is 22.5 hp and has been carried out at Billerudkorsnäs paper mill in Grums. Sara Lövhall is the student that performed the work. The purpose of the project was to give the operators at Billerud Korsnäs's Renseri the right basis to carry out efficient operator maintenance that will increase availability and plantutilization. To achieve this purpose, an improvement work was carried out according to the PDCA model, of which this report is responsible for the Plan and partly Do-part of the PDCA. The road to the first milestone, which is “Distinct starting point”, is described through a pilotstudy whose results and analysis show what lack of structure leads to in the long term. Based on these results, a concept generating phase took place. The result of the concept generating phase was a visual draft on the rounds built in thecurrent process monitoring system with a function description that includes a schedule. The presentation material includes: - Overview picture of the building with marked trail to the rounding area. - List that includes which objects, and in what order these are to be rounded in thespecified area. - Overview of the round area with numbered objects and trails for how to perform patrol. The rounds including visual draft are planned for implementation after this summer. Thiswill give the operators the right conditions for performing efficient operator maintenance.Follow-ups are carried out according to chosen models.