Styrelsen i en stiftelse ska i de flesta fall vid egen förvaltning, utse nya ledamöter vid såväl frivillig som ofrivillig avgång t.ex. vid dödsfall. Ibland händer det emellertid att så inte sker, vilket kan leda till att stiftelsen en dag står utan styrelse – den blir herrelös. Länsstyrelserna har idag tillsyn över alla stiftelser, och har även mandat att förordna nya ledamöter när det saknas en eller flera för att styrelsen ska vara beslutsför. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stiftelselagen tillämpas av länsstyrelsen gällande styrelselösa stiftelser, vilka problem som uppstår och om det finns någon lösning på att tillsätta en beslutsför styrelse.

No description available.

Uppsatsen handlar om könsstrukturen inom Värmlands handbollsförbunds styrelse under 1980-talet. Arbetet har främst genomförts genom granskning av verksamhetsberättelser och styrelsedokument. Syftet med undersökningen var att kartlägga könsstrukturen inom Värmlands handbollsförbund, där könsstruktur anspelar på Anna Wahls teori kring könsstruktur i organisationer. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie. Arbetet begränsades till ett årtionde vilket kännetecknades av en motrörelse mot den sexuella revolutionen men även framgång inom värmländsk damhandboll. Slutsatserna som drogs visade att styrelseplatserna till absolut största del tilldelats män. Kvinnor har inte heller representerat VHF inom prestigefyllda uppdrag eller liknande. Det kan argumenteras för att osynliggöring har använts som maktmedel inom VHF men, troligtvis har andra orsaker legat till grund för fördelningen mellan könen.

Problemdiskussion: Mångtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fått stor uppmärksamhet och utvecklats i nära alla tänkbara riktningar. Trots detta finns det ett område som fortfarande är mycket outforskat, nämligen det om kreativitet och styrelser. Då samband påvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nära besläktade områdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll också i skapandet av kreativitet. Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen. Metod: Studien bygger på en flerfallsdesign och är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär. Slutsats: För båda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och främjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som är av störst vikt i denna process hör vidare till området för strategi. / Problematization: Due to the challenging environment organizations face today, the need for creativity has been raised by numerous researchers and thus the research of creativity has been developed in nearly all possible directions. In spite of this there is still one area that is critically unexplored, namely that of creativity and board of directors. Since connections have been found between boards, innovation and intrapreneurship, areas that are closely related to creativity, we however estimate that boards play an important role in the creativity making process as well. Purpose: The purpose of this study is to create understanding of the board’s role in the creativity making process of the individual firm. Method: Based on case studies from two organizations, the study is conducted with a qualitative research strategy and an abductive research approach. Qualitative interviews of semi-structured nature were used in order to gather empirical information. Conclusion: According to our interpretation the board plays a significant and stimulating role in the creativity making process of both individual firms. Furthermore the board function that is of highest importance in this process belongs to the field of strategy.

<p>1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Koncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen. Eftersom en koncernchef som inte är, VD eller styrelseledamot, inte ingår i personkategorin i skadeståndsregeln i 15:1 ABL så träffas han formellt sett inte av denna regel. Även om en direkt tillämpning av 15:1 inte är möjlig på en koncernchef finns det, enligt min mening, starka ändamålsskäl att överväga en analog tillämpning av 15:1 ABL. I uppsatsen redovisas och diskuteras ett antal olika lösningar på koncernchefens ansvar. Slutligen utvärderas nuvarande reglering och förslag till förändringar ges.</p>

Sammanfattning Koncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen. Eftersom en koncernchef som inte är, VD eller styrelseledamot, inte ingår i personkategorin i skadeståndsregeln i 15:1 ABL så träffas han formellt sett inte av denna regel. Även om en direkt tillämpning av 15:1 inte är möjlig på en koncernchef finns det, enligt min mening, starka ändamålsskäl att överväga en analog tillämpning av 15:1 ABL. I uppsatsen redovisas och diskuteras ett antal olika lösningar på koncernchefens ansvar. Slutligen utvärderas nuvarande reglering och förslag till förändringar ges.

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling. Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling. En extern part i styrelsen för företagen medför i alla fall att företagens styrelse är aktiv vilket i sin tur har en starkt positiv effekt på att ledningen lägger tid på affärsutveckling. Om en bank skulle erbjuda sina kunder stöd i affärsutvecklingen likt en styrelse så finns dessutom möjligheten att sätta högre krav på ledningen än vad en styrelse kan göra i de fall då det är samma personer som är ägare, ledning och styrelse. Detta innebär att en bank skulle kunna bidra kraftigt till utvecklingen i det lokala näringslivet genom att hjälpa sina kunder att lägga tid på affärsutveckling.

Title: The qualified audit report – a study of Board of Director, Private Corporation and auditor’s impact.                       Seminar date: 31th of May, 2011 Authors: Annika Jonasson &amp; Emma Swanberg Supervisor: Andreas Jansson                 Education: the Business Administration and Economics Programme       Course: Thesis, the Business, Administration and Economics Programme, 30 credits Keywords: Qualified audit report, accounting, audit, auditor, board of directors private corporation, stakeholder Background: It is important for the company's stakeholders to receive information what affects qualified audit report. The information is also important for the company’s management or owner in order to prevent qualified audit report. Board of directors (the ability to control the owners or management and provide critical resources), the management or owners (incentives to manipulate the annual report) and auditors (the ability to discover and report false financial statements) may have an impact why Swedish private corporations receiving qualified audit reports.   Purpose: The overall purpose is to examine why Swedish Private Corporation receives qualified audit reports. Methodology: In order to fulfill the purpose of our thesis a deductive approach is used. The hypotheses are based on relevant scientific articles and existing theories. Based on a quantitative research the data has been collected from annual reports and tested in several types of statistical analytical methods.                    Results &amp; Conclusion: Results shows that the Board size, gearing ratio and different types of industries have an impact why Swedish Private Corporations receives qualified audit reports.