Bakgrund: Trots Sveriges positiva jämställdhetsutveckling, att sysselsättningsgraden är jämn mellan könen samt att kvinnor är högutbildade i större utsträckning än män är det fortfarande männen som sitter på de högsta positionerna i näringslivet. Samhällsdebatten om könskvotering i styrelser påskyndade utvecklingen men sedan den försvann har utvecklingen stått stilla. För att få till en verklig förändring är första steget att företagen själva inser betydelsen av och potentialen hos en jämställd styrelse och fler ledande kvinnor. Syfte: Syftet är att analysera och förklara hur svenska börsnoterade företags kapitalstruktur påverkas av kvinnor i styrelse och ledning. Metod: Studien har ett objektivt synsätt med en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från årsredovisningar för 898 svenska börsnoterade företag insamlas och analyseras i univariata, bivariata samt multivariata analyser. Genom hypotesprövning och signifikanstest leder studien fram till ett förklarande resultat. Slutsats: Trots att inga signifikanta resultat framförs visar studien att kvinnor i styrelse och ledning åtminstone inte har någon betydande påverkan på företags kapitalstruktur, varken på andelen skulder eller kassalikviditet. Studien tyder på att olika individer beter sig liknande på grund av den position de sitter på samt den kunskap de innehar. Studien kan därmed vara ett argument för att kvinnor har lika rätt som män att sitta i företagens styrelse eller ledning och kan användas för att understödja företagens egen jämställdhetsutveckling.

No description available.

Ökade krav på företags hållbarhetsrapportering och investerare som ställer krav på implementering av ESG-kriterier i Private Equity-fonder är drivkrafter för Private Equity-företag att arbeta med ESG. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur tre nordiska Private Equity-företag utformar styrelsen i portföljbolagen för att arbeta med ESG. För att förklara detta har en komparativ undersökning genomförts, där vi jämförde Summa Equity, Altor Equity Partners och Nordic Capital. Information om Private Equity-företagen samlades in från intervjuer med företagen och från dokument om företagen. Vi har hittat att Private Equity-företagen främst tillsätter styrelseledamöter med ESG-expertis i sina portföljbolag vid särskilda behov av kunskap inom ESG. Eftersom portföljbolagen styrs genom styrelsen är det viktigt att tillsätta styrelseledamöter med olika erfarenheter och expertis som kompletterar varandra. Vidare har vi hittat att Private Equity-företagen inte enbart bidrar med kunskap inom ESG genom portföljbolagens styrelse, utan även genom rådgivning till ledning och anställda.

Denna uppsats undersöker hur några svenska PE-bolag hanterar styrelsen och företagsledningen i det förvärvade portföljbolaget.    Tidigare studier har fokuserat på frågor rörande investeringskriterier samt hur PE-bolag arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Det ekonomiska perspektivet har i många fall studerats närmare, medan ledningsperspektivet inte fått liknande uppmärksamhet, vilket gör ämnet relevant att studera.   Utifrån litteraturgenomgången skapades förväntningar på studiens resultat. En analysmodell konstruerades för att undersöka detta. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes vilka förändringar som sker i styrelsen och företagsledningen samt hur PE-bolagen arbetar med ansvar, samarbete och incitamentsprogram. Resultaten visar att styrelsen genomgår förändringar i form av att nya nyckelpersoner tillsätts. Vidare sker det inga större förändringar i företagsledningen, eftersom utgångspunkten aldrig är att ersätta VD:n. Resultaten visar även på att PE-bolagen använder sig av incitamentsprogram, där de kan se olika ut och rikta sig mot olika ledningspersoner inom portföljbolaget. Slutligen kan det konstateras att samarbete är en viktig del för en lyckad investering, där det även har identifierats ytterligare en faktor för ett lyckat samarbete; tillit. / This paper examines how some Swedish private equity firms manage the board and executive management in the acquired portfolio company.   Previous studies have primarily focused on issues related to investment criteria and how PE firms work to create value in their portfolio companies. The economic perspective has often been closely examined, while the management perspective has not received similar attention, making the topic relevant for study.   Based on the literature review, expectations for the study's results were developed, and an analytical model was constructed to investigate this. Through semi-structured interviews, changes in the board and executive management were examined, along with how PE firms address responsibility, collaboration, and incentive programs. The results indicate that the board undergoes changes with the appointment of new key personnel. Furthermore, there are no significant changes in the executive management, as the starting point is never to replace the CEO. The results also demonstrate that PE firms utilize incentive programs, which may vary and target different executives within the portfolio company. Finally, it can be concluded that collaboration is a crucial component for a successful investment, where an additional factor for successful collaboration has been identified: trust.

Bolagens vinstutdelning har länge varit omdiskuterad och rönt mycket uppmärksamhet under de senaste årtiondena. Tidigare forskning har påvisat dess relevans ur ett flertal perspektiv, trots detta finns inget enstämmigt svar på vilka faktorer som påverkar bolagens vinstutdelning. Ett relativt nytt forskningsområde avser styrelsens sammansättning och dess relation till bolagens vinstutdelning. Studien utgår ifrån detta forskningsområde för att kunna urskilja hur diverse styrelsevariabler påverkar utdelningsnivåerna. Därför ämnar studien att svara på om styrelsens sammansättning har något samband med de svenska large cap- bolagens vinstutdelning och i så fall hur sambandet ser ut. Studiens syfte är att undersöka om styrelsens sammansättning relaterar, och i så fall hur, med bolagens vinstutdelning på den svenska börsen. Utifrån tidigare forskning och teori har författarna lyckats urskilja följande styrelsevariabler som är relevanta att undersöka: styrelsestorlek, styrelsens oberoende, andel kvinnliga styrelseledamöter, styrelsens ämbetstid, styrelsens aktieinnehav och den verkställande direktörens dualitet. Datan för dessa variabler samlades in manuellt via respektive bolags årsredovisning under en femårsperiod mellan 2010 och 2014. För att kunna besvara studiens frågeställning utgick författarna från ett kvantitativt metodval. Utifrån befintlig teori och tidigare empirisk forskning konstruerades hypoteser över hur respektive styrelsevariabel bör påverka bolagens vinstutdelning. För att kunna avgöra om styrelsens sammansättning påverkar bolagens vinstutdelning utförde författarna en OLS- regression och en robust regression. Därtill tillkom tester för multikollinearitetsproblem och heteroskedasticitet. Baserat på studiens resultat verkar det finnas ett samband mellan styrelsens sammansättning och vinstutdelningens storlek för svenska large cap- bolag. Resultatet indikerar att både styrelsestorlek och andel kvinnliga styrelseledamöter har en positiv påverkan på bolagens vinstutdelning. Resultatet indikerade också att styrelsens oberoende och aktieinnehav samt dualitet har en negativ påverkan på bolagens vinstutdelning. Vidare har styrelsens ämbetstid ingen signifikant relation till bolagens vinstutdelning. Studiens resultat tenderar att kunna förklaras utifrån Principal agentteorin, då många av variablerna påvisade relationer som förväntas i enlighet med denna teori. Avslutningsvis kan dessa resultat vara av intresse för investerare, lagstiftare och svenska bolag.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning. Istället ska revisorn utgöra ett kontrollerande organ som ska granska det arbete som styrelsen utför. Granskningen ska enligt 9 kap 3 § ABL ske av årsredovisningen, bokföringen och styrelsens och VD:ns förvaltning. Bolagsorganen ansvarar således för olika saker. Styrelseledamöterna, VD:n och revisorn bär ett skadeståndsansvar enligt 29 kap 1–2 §§ ABL. Skadeståndsansvaret innebär att bolagsorganen ansvarar för skador som de orsakat av oaktsamhet vid utförandet av sina uppdrag. Det ska även föreligga ett orsakssamband mellan den oaktsamma handlingen och skadan som uppstått. I de fall som det finns fel i årsredovisningen, vilket kan vara en följd av en icke korrekt bokföring, aktualiseras frågan vem som ska bära ansvaret för den uppkomna skadan. Enligt ABL är det styrelsen som ansvarar för bokföringen och således är ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det skulle därför vara nära till hands att bedöma att styrelsen är ansvarig för den skada som uppstått. Rent generellt sett kan det sägas att styrelsen bär ett ansvar för skadan, eftersom styrelsen brustit i den ekonomiska förvaltningen. Men i flera fall har en skadeståndstalan väckts mot revisorn. Frågan blir då om revisorn i vissa fall kan bli ansvarig för fel som orsakats av styrelsens förvaltning med avseende på ekonomin. Revisorn är inte ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det är inte revisorn som ska se till att det finns ett bra bokföringssystem och tillsynssystem som kontrollerar att bokföringen sköts korrekt, men revisorn utgör, som tidigare nämnts, ett granskande bolagsorgan. Det åligger således revisorn att kontrollera de uppgifter som finns i bokföringen. Revisorn är ansvarig för skador som kunnat uppstå på grund av att han/hon inte har fullgjort sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Det innebär att även om det inte är revisorn som är ansvarig för skadan, som styrelsen ursprungligen orsakat, kan revisorn ändå bli skadeståndsansvarig på grund av att han/hon inte utfört sitt granskningsuppdrag korrekt. Det medför att både revisorn och styrelsen kan bli skadeståndsansvariga för samma skada men på olika grunder, eftersom de har olika uppdrag i grunden. Vid domstol har dock flertalet parter endast väckt skadeståndstalan mot revisorn. I de fall som revisorn har dömts till ansvar och att betala skadestånd tycks domstolarna ha gjort en ansvarsförskjutning från styrelsen mot revisorn. Det har medfört att revisorn har fått svara för sådant som enligt lagen är styrelsens ansvar.

Syfte: Den 9:e september föregående år uppdagade Sveriges Television att den socialdemokratiska regeringen har lagt fram en proposition till Riksdagen gällande kvotering i börsbolagsstyrelser. I propositionen föreslås att svenska börsbolagsstyrelser ska bestå av minst 40 procent kvinnor. • Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan andelen kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och kapitalstrukturen, samt om det finns ett statistiskt samband mellan kapitalstrukturen och om bolagets VD är kvinna. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har tillämpats. Data har samlats in från svenska börsbolags årsredovisningar från bokslutsåret 2015. Datan har använts för att bygga upp relevanta variabler som sedan har testats i en multivariat regressionsanalys. Resultat & slutsats: På frågan om kvinnor påverkar kapitalstrukturen vill vi mena att resultatet av denna studie tyder på att svaret är nej. Resultatet ger belägg för att det inte finns något samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och kapitalstrukturen men att det råder ett mycket svagt positivt samband mellan en kvinnlig VD och kapitalstrukturen. Förslag till fortsatt forskning: Den främsta begränsningen för denna undersökning är att hänsyn endast har tagits till ett bokslutsår, till skillnad från många tidigare vetenskapliga studier som har baserat undersökningarna på flera bokslutsår. Förslag till vidare forskning är således att genomföra denna undersökning över flera bokslutsår för att ta hänsyn till eventuella mönster i finansieringsbeslut. Den kvantitativa metoden bidrar med data som kan användas för att påvisa ett statistiskt samband. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att genomföra samma studie fast tillämpa en kvalitativ metod för att analysera skillnader i finansieringsbeslut av män och kvinnor som verkställande direktörer och styrelsemedlemmar. Uppsatsens bidrag: Denna undersökning har bidragit med teoretisk kunskap om faktorer som påverkar kapitalstrukturen samt med praktisk kunskap om hur en eventuell kvoteringslag kan komma att påverka kapitalstrukturen. / Title: Does women in the boardroom affect the capital structure? – An analysis if there is a correlation between the proportion of women in the boardroom and the capital structure and between a female CEO and the capital structure. Aim: On September 9 last year, Sveriges Television revealed that the socialistic government has presented a proposition to the parliament concerning quotas in listed companies’ boards. The proposition proposes that boards in Swedish listed firms’ should consist of at least 40 percent women. • The purpose of this study is to investigate if there is a statistical correlation between the proportion of women on the boards of Swedish listed companies and the capital structure, and if there is a statistical correlation between the capital structure and if the company’s CEO is a woman. Method: A quantitative method with a deductive approach has been applied. Data has been collected from the Swedish listed companies’ annual financial reports from the year 2015. The data has been used to build up relevant variables, which has then been tested in a multivariate regression analysis. Result & Conclusions: On the question if women affect the capital structure, we would like to think that the result of this study indicates the answer is no. The result provides evidence that there is no statistical correlation between the proportion of women on the board and the capital structure but that there is a marginal positive correlation between a female CEO and the capital structure. Suggestions for future research: The main limitation for this study is that consideration has only been given to one fiscal year, unlike many previous studies that have based the surveys on several fiscal years. Suggestion for further research is to implement this study on several fiscal years to account for any potential patterns in the financing decisions. The quantitative method contributes with data that can be used to detect a statistical relationship. Another suggestion for further research is to accomplish the same study, but apply a qualitative method to analyze the differences in financing decisions by men and women as CEOs and board members. Contribution of the thesis: This study has provided theoretical knowledge of factors affecting the capital structure as well as practical knowledge about how a possible quota law may affect the capital structure.

<p>Bakgrund:  Bostadsrätten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  främsta  syfte  är  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvärt boende. Månadsavgifterna från bostadsrättsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  täcks upp och därmed är boendekostnaden beroende av hur bostadsrättsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrättsförening är förenlig med att verka för medlemmarnas bästa ekonomiska intresse.  </p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en bostadsrättsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus på de faktorer som inverkar på medlemmens boendekostnad.  </p><p>Metod:  Uppsatsen  är  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  använts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in. Det empiriska materialet är insamlat utifrån en bostadsrättsförenings interna dokument samt finansiella rapporter.  </p><p>Resultat: Studien har kommit  fram  till att medlemmarnas ekonomiska  intresse  i  den  studerade bostadsrättsföreningen inte tillmötesgås i den utsträckning som hos andra jämförbara föreningar. Ytterligare  ett  resultat  är  att  ersättning  som  en  bostadsrättsförening  betalar  till  ett förvaltningsbolag inte har något generellt samband med boendekostnaden</p> / <p>Background:  The  co-operative  building  society  is  getting  more  attractive  on  the  market;  its purpose  is  to provide  its members a  living worth  its price. The monthly  fees  from  the building society contributes  to cover all  the expenses for  the co-operative building society, which means that  a members  living  expenses depends on how  these  costs  are handled. This  thesis  examines how the co-operative building is managed to fulfill its member’s economic interest.  </p><p>Purpose:  The  purpose  of  this  thesis  is  to  examine  how  the  members’  economic  interest  is fulfilled in a co-operative building society, with focus on the revenues and costs which influence the fee to the members.  </p><p>Methodology: The thesis is written with a qualitative approach, existing theories have been used to  examine  the  collected  empirical  material.  The  empirical  material  is  collected  from  a  co-operative building society, where internal documents and financial reports have been used.  </p><p>Results:  The  result  of  the  thesis  is  that  the members’  economic  interest  in  the  examined  co-operative  building  society  is  not  as  well  fulfilled  as  in  other  compared  co-operative  building societies.  Another  result  is  that  there  is  generally  no  connection  between  the  price  for management and the operating costs.</p>

<p> </p><p>De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.</p><p> </p>

De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.