Ämnesintegrering är ett av många sätt att organisera undervisningen på. Syftet med integreringen är att kunskap från två eller flera ämnen samverkar för att skapa en helhetssyn hos eleven. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar ämnesintegration samt vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever med arbetssättet. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med tre stycken elever samt fyra stycken lärare som undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena. Resultatet visar att eleverna upplever att de lär sig nyttiga saker som de kommer att få användning av i livet. Detta syns också i lärarnas olika beskrivningar där lärarna upplever att eleverna är mer motiverade till sina studier. Resultat visar också att de intervjuade lärarna upplever betydligt flera nackdelar med arbetssättet än vad eleverna upplever. En stor frustration framkommer när det gäller samverkan med karaktärsämneslärare. / Working interdisciplinary is one of many different ways of teaching but the whole purpose of working interdisciplinary is to merge several different subjects into one and thereby giving the student a comprehensive view of how everything works together. The purpose of my study is to find out how interdisciplinary teaching is perceived by both students and teachers and what merits and demerits they might find. My study consists of qualitative interviews with three students and four core subject teachers. The results point to students feeling that their education has a purpose, that it will be useful in the future. This conclusion can also be drawn from the teacher interviews where they perceive the students as being more motivated, but the teachers also see more demerits than the students. An apparent frustration is that the core subject teachers find it problematic to collaborate with the vocational education teachers.

Läroplanens innehåll har genom tiderna förändrats. Enligt dagens läroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lärare och rektorer jobba på ett sådant sätt så eleverna har möjligheter att uppnå undervisningsmål genom ämnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslärare arbetar ämnesintegrerat mellan Idrott och hälsa och andra ämnen, och då mer specifikt med naturvetenskapliga ämnen. Syftet har även varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sådan undervisning. Det som framkommit är att man arbetar ämnesintegrerat i mindre utsträckning i form av temaarbeten och det är främst med lärare inom naturvetenskapliga ämnen, genom friluftslivet och hälsodelen. Lärarna jobbar ämnesintegrerat dels för att minska på arbetsstoffet men också för att de tror att det förstärker idrott och hälsa som ämne. Vissa av lärarna beskriver hur man når fler elever och hur det ter sig mer lättförståeligt för eleverna. Ämnesintegreringen definieras i litteraturen på ett något djupare plan än lärarna beskriver, vilket gör att det kan problematiseras i diskussionen kring sökandet efter och/eller fördjupningen av kunskapen. Tiden är det största problemet/hindret för att jobba ämnesintegrerat enligt lärarna, men i diskussionen väcks frågan om det kanske är positiv inställning och fantasi som saknas. / The content in the curriculum has changed over time. According to today’s curricula (Lgr 11 and Lgy 11) teachers and principals should work in way so student have an opportunity to achieve learning goals through interdisciplinary work. The purpose of this study was to investigate if physical educators are working subject integrated with PE and other subjects, more specific with science subjects. The aim has also been to see how they work with it and why or why not they work that way. In the results you can see that the teachers work subject integrated with teachers in science, in shorter thematic works. The teachers work subject integrated because they want to reduce their own workload and they think that it enhances the PE as a subject. Some teachers describe how they can reach out to more students and how it’s more understandable for the students. Subject integration is described in the literature on a deeper level, which can be problemized in the discussion of deepen their knowledge. Time is the biggest problem/obstacle of working subject integrated according to the teachers, but the question is if they lack of positive attitude and imagination?

Syftet med studien är att få insikt i hur musiklärare i kulturskoal erfar ämnesintegrerade projekt samt hur inkluderingsarbete kan främjas av sådana projekt. För att kunna uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har musiklärare av ämnesintegrerade projekt i kulturskolan? Och i vilken utsträckning upplevs ämnesintegrerade projekt kunna påverka inkluderingsarbete i kulturskolan? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre musiklärare som arbetar på varsin musik- eller kulturskola i Sverige. Resultatet presenteras i två övergripande teman. Teman är Resurser för och motivation till kreativt arbete samt social interaktion. I resultatet framkommer många likheter i de intervjuade musiklärarnas utsagor vilka till stor del handlar om en positiv inställning till utförandet av ämnesintegrerade projekt och främjandet av inkluderingsarbete i musik- och kulturskolan. Möjligheten och motivationen till att vilja utföra projekt skiljer sig däremot åt mellan musiklärarna vilka bland annat påverkas av tillgång till resurser och samarbete mellan kollegor. / The purpose of this study is to get a view of how music teachers in the Swedish music schools experience projects where different art subjects are integrated with each other and to see if these projects can facilitate that more people get included in these schools. In order to achieve this purpose, the study is based on the following research questions: In what ways does music teachers experience subject integrated projects in the Swedish music schools?, In what way can subject integrated projects facilitate that more people get included in the Swedish music schools according to music teachers? The theoretical foundation of the study is interpretivism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with three music teachers whom where all working in one music school each. The result is presented in two overall themes. Resources and motivation for creative work is the first theme. The second theme is Social interaction. The result reveal that the experience the music teachers describes when it comes to subject integrated projects and the work with including more people to the music schools are quite similar too each other. The experience is however different within the teachers answes when it comes to the possibility and the motivation to participate or lead a subject integrated project. The result reveal that possibilities and motivation is affected by resources and the cooperation in between colleges.

In this interactive session, teachers will learn how to use simple models and diagrams alongside interactive read aloud experiences to boost students’ conceptual understanding of science phenomena.

Subject integration between art and the school's other subjects is something that is often highlighted as positive. But Lindström (2012) emphasizes that there is a problem with talking unspecified about aesthetics in school and can lead to a neglect of the qualifications needed to integrate art, crafts and design with the school's "academic subjects". Our aim is to create knowledge about how aesthetic learning processes are made visible and expressed in a cross-disciplinary work between religion and art in a high school class. The empirical material has been collected through qualitative observations and consists of data collected over three days and consists of eight hours extended on six lessons in art and religion. The field for the study is two classrooms in the school which the students attend. The results are analyzed based on a thematic analysis developed by Braun and Clarke (2006) and the themes are based on Lindström's (2012) definition and model of aesthetic learning processes, and what form of subject-integrated teaching prevails parallel integration, theme weeks or co-education. The results show that we can see that aesthetic learning processes become visible and that the students moved between all four categories in Lindström's model in the interdisciplinary work. We saw that the students worked THROUGH aesthetic learning processes when the students reflected on their creation. We saw that the students worked in aesthetic learning processes when they drew their Buddhas in dry pastel and tried different techniques and materials. We saw that the students worked WITH aesthetic learning processes, among other things when the students referred to their Buddhas in dry pastel. We saw that the students worked on aesthetic learning processes, for example when the students worked with and talked about the concept of layout.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ”Icke godkänt” i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen. I denna rapport undersöks hur elevernas motivation, tron på den egna förmågan samt uppfattningen om behovet av matematikkunskaper i kommande yrkesliv, påverkas efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Undersökningen är utförd på eleverna i årskurs ett på en av byggföretaget Peabs gymnasieskolor och deras matematikundervisning under höstterminen 2009. Genom att utgå från moment i projektet ”Husbygge”, där matematik används naturligt i byggprocessen, kan eleverna uppnå kursmål i Matematik A genom att öva på verklighetsanknutna uppgifter både i bygghallen och under matematiklektionerna. Som kvalitativ metod valdes individuella intervjuer med åtta av eleverna före och efter det ämnesintegrerade projektet samt en enkätundersökning före och efter byggprojektet som utfördes på samtliga elever i årskurs ett. Resultatet av intervjuundersökningen visar att flertalet av eleverna har ökat motivationen för matematikämnet. Resultatet av både enkät- och intervjuundersökningen visar dessutom att majoriteten av eleverna har ökat självförtroendet i matematikämnet efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Vid den andra enkätundersökningen hade fler elever även insett hur ofta de faktiskt använder matematik i bygghallen och kommer använda matematik i kommande yrkesliv. / With the upper secondary school reform in 1994, all students´ got a first common course in matematic, course A, and a common national test in the course. More than 40 percent of the students on the most vocational programmes do not pass the national tests in the Mathematic A course and 30 percent of the students are expected not to pass the course. One of the biggest reasons the students leave upper secondary school without completed grades, is the lack of motivation. There is a great need to oversee what changes can be done in the theoretical subjects to increase the students’ motivation and belief in self-efficiency concerning the practical programmes. This report investigates how the students’ motivation, trust in their own ability as well as the understanding for the need of knowledge in mathematics for future occupations is affected after one semester with subject integrated studies. The investigation is performed on first grade students in one of the construction company Peab’s upper secondary schools and their mathematics teaching during the autumn term of 2009. By starting from elements in the project “House construction”, where mathematics is used naturally in the construction process, the students can achieve the criterions in Mathematics A by practising on reality-based tasks in the building area and in the classroom. As qualitative research method, eight students before and after the subject integrated project were chosen for interviews as well as a poll on the first grade students of the mandatory construction project. The results from the interviews indicate an increase for the majority of the students in motivation for mathematics. The result from both the poll and the interviews indicate an increase in self-efficiency beliefs for mathematics after one semester with subject integrated studies for the majority of the students. At the time for the second poll more students had realized how often they actually use mathematics in the building area and will continue to use it in future occupations.

Syftet med denna empiriska studie är att öka förståelsen för hur lärare upplever det ämnesintegrerade arbetssättet i SO-undervisningen. Frågeställningen för arbetet lyder: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att integrera SO medövriga skolämnen?. Studien riktar sig till de lärare och studenter som är intresserade av att arbeta ämnesintegrerat med SO-ämnena och vill veta mer om vad arbetssättet kan innebära. Vi har genomfört studien på en kvalitativ metodansats och intervjuat nio verksamma lågstadielärare om deras upplevelser och erfarenheter av att integrera SO-ämnena med andra skolämnen. Vi har analyserat lärarnas utsagor utifrån det hermeneutiska perspektivet intersubjektivitet såväl som lärandeteorierna det sociokulturella perspektivet, konstruktivismen samt pragmatismen. Vi har även analyserat utsagorna utifrån det teoretiska begreppet KASAM. Studien uppmärksammar att det finns intersubjektivitet bland de intervjuade lärarna kring vilka fördelar de upplever att det ämnesintegrerade arbetssättet kan ha i undervisningen och elevers förståelse- och kunskapsutveckling. I resultat- och analyskapitlet uppmärksammas såväl det som gör att lärarnas uppfattningar och erfarenhet av ämnesintegrerat arbete i SO skiljer sig åt, bland annat huruvida de undervisar i alla lågstadiets skolämnen eller enbart några. Utifrån de intervjuade lärarnas utsagor för vi en diskussion i förhållande till tidigare forskning. Slutsatserna av denna diskussion är att lärarnas utsagor stämmer bra överens med tidigare forskning. Slutsatsen lyfter även fram att det finns både likheter och skillnader, exempelvis att huruvida de undervisar i alla lågstadiets ämnen eller enbart några, påverkar hur lågstadielärare upplever att integrera SO med andra skolämnen och vice versa. Studien avslutas med förslag på vidare forskning, där vi lyfter fram att forskningen kring elevernas syn på den ämnesintegrerade undervisningen är bristande. Vidare forskning som undersöker ett elevperspektiv anser vi hade tillfört kunskap och förståelse om det ämnesintegrerade arbetssättet.

This study focuses on civics teachers’ opinions and experiences of subject-integratedteaching. The study aims to learn more about teachers’ autonomy and how it affects theirchoice to teach subject-integrated or not. More specifically, the study is concerned withteachers’ way of interpreting the national steering documents and how it affects their choiceof methods, but also which aspects, circumstances, and conditions – in this study calledframework factors - teachers find as either opportunities or obstacles for subject-integration.The findings of this work are based on interviews with five teachers who teach civics at thesame upper secondary school in the north of Sweden.The study shows that teachers have different interpretations of the national steeringdocuments, which results in how and to what extent subject-integration is conducted varies.At the same time subject-integrated teaching seems to be regarded as a teaching methodwhere a lot of planning and preparatory work is required. Moreover, teachers emphasize that astrong consensus between the teachers is necessary for cooperation to function well. Inaddition, teachers must be willing to relinquish some of their autonomy when workingsubject-integrated, which many of them think is a problem. Teachers want a large amount ofautonomy and they do not want anything or anyone to limit it. They want to choose thecontent and methods that they think fit best and at the same time they want to be able toredirect their teaching based on what is happening in the world. All these reasons combinedresult in teachers not teaching subject-integrated to a particularly large extent.

Bakgrund: När barn i tidig ålder får en positiv upplevelse av naturvetenskap kan det utveckla deras intresse för miljön och hur världen fungerar. Därför tycker vi att det är intressant att ta reda på hur förskollärarna ser på naturvetenskap och vilka möjligheter de anser sig erbjuda barnen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares attityder till arbetet med naturvetenskap i förskolan och hur naturvetenskap realiseras i undervisningen. Metod: Studien är kvalitativ med sju explorativa intervjuer, vilket innebär att de genomförts med öppna frågor som gav informanterna möjlighet att fritt uttrycka sig. Den tematiska analysen gjordes utifrån aktivitetsfokuserat perspektiv och begreppsutvecklingsperspektiv. Resultat: I resultatet framkom fyra teman på hur naturvetenskap blev synligt i förskolan. Förskollärarna ansåg att barnen skulle få upptäcka på egen hand och att det var viktigt med sensomotoriska erfarenheter för att barnen skulle kunna ta till sig kunskapen. Studien visade även att det fanns en osäkerhet bland förskollärarna, samtidigt som de ansåg att barnen ska få en positiv upplevelse av naturen. Deras beskrivningar antydde på att naturvetenskap var inget de arbetade med skilt från övriga ämnen utan var integrerat.

<p>Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.</p>