Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.

The purpose of the study was to examine how teachers and children interpreted the project and understood its values. To this end, it was necessary to focus on four defining parameters which affect the investigation: structure of pre-school project work, content and delivery, the methods used by teachers during the project, which pedagogical documentation was used (and how), and how the project determined the approach, the curriculum goals and values. Using a qualitative approach, regular unsystematic observations were made over five days, during which three teachers, two pedagogues, two pre-school teachers, and one nanny from the same kindergarten were interviewed regarding children in three age groups: 1-2 years old, 3 years old, and 4-5 years old. The results of my investigation showed that the teachers were divided on how to apply the project as a working method. Children's active role in the pre-school project varied depending on the extent to which teachers adopted children perspective in everyday practice. The teachers used the documentation to evaluate, make visible processes of learning in children and reflect on the educational work of the projects. / Reggio Emilia

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects – mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education. I compared the pedagogic organisation and methods practiced in the classes I've researched. That helped to get the whole picture and possible image of overall students' performance. The questions I used as core: •    What aesthetic forms of expression are used by teachers in the process of education? •    On what level are they integrated into the theoretical work? •    What support to the art perspective is given in the curriculum? Secondary question that helped me to clarify the answers was: •    What parts of curriculum are reflected in the education process? My survey was built on a qualitative research method, that included my own observations and interviews with teachers in both Russian and Swedish schools.Summing up, I've learned that aesthetic forms of expression used by the russian teacher were: drawing, drama, dance and music. These methods integrate with mathematics and russian on different levels.The aesthetic forms of expression used by the swedish teacher are drawing, usually integrated with mathematics and language subjects, and music, used mostly in swedish lessons. The comparison of methods and organisation lined out great difference between how the learning proccess is organised by the russian and the swedish teachers. The bad part here is that it can influence pupils' performance, according to PISA studies.To sum up, I've come to a conclusion that the swedish curriculum is more supportive and contains more concrete examples on how the learning process should be organised, taking into account the art perspective, compared to the russian learning plan, that lack the art perspective for the major part.

The study investigated subject integrated teaching and vocational knowledge in one Health and Social Care program. The material was collected ethnographically, during a period of a school semester (5 months), and analysed according to the Activity-Theoretical concepts actions, goals and tools. The results identified five goals for subject integrated teaching: the legitimacy of Swedish as a school subject; a focus on linguistic prescriptivism; the identity of vocational subjects; a predominant medical focus in vocational subjects; and a professional language. Further six recurrent tools were identified: a fictional book; a teacher-prepared hand-out; a teacher-constructed case report; teacher-examples from health care; and linguistic rules. There was a theoretical kind of vocational knowledge with focus on language issues, on medical aspects of care, and on a professional language. In conclusion, subject integrated teaching contributed with more than each of the specific subjects contributed with and simultaneously tensions between goals representing different subjects were found. However, tools were shared between subjects.

The purpose of this study is to examine teachers perceptions of subject-integrated teaching, with a focus on the subject of technology. Subject-integrated teaching, in a school perspective, means that two or more subjects elaborates together to create a holistic understanding within a knowledge area. The study has a qualitative approach. Interviews were used as a data collection method. Five teachers in primary and lower secondary school were interviewed about their perceptions on this issue. The study used a pragmatic approach based on John Dewey's theories. The result shows that the teachers in this study are positive about subject integration. The interviewed teachers perceive that such work provides good conditions for the students to create a holistic view. The result indicates that an interdisciplinary teaching approach, integrating the technology subject with different other subject, have positive effects on students' learning. The technical subject is structured in a way that provides good opportunities for the use of practical elements in teaching. According to both previous research and the result from this study, interdisciplinary teaching with a connection to reality contributes to an increased curiosity and interest in the students' knowledge. This teaching approach develops the students ability to examine the acquired knowledge in relation to the needs of each individual person and the need of the society. This enable knowledgeable citizens. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om ämnesintegrerad undervisning med fokus på teknikämnet samt deras tankegångar kring hur elevers lärande påverkas av ett sådant arbete. Ämnesintegrerad undervisning i ett skolperspektiv innebär att två eller flera ämnen samarbetar för att skapa en helhetsförståelse inom ett kunskapsområde. Studien har en kvalitativ ansats och utgått ifrån intervjuer som undersökningsmetod för insamling av empiri. Fem verksamma lärare på grundskolans mellan- och högstadiet har intervjuats kring deras uppfattningar på de frågeställningar som studien behandlar. Undersökningen har använt sig av John Deweys teorier om pragmatismen, och resultaten har analyserats mot dessa teorier samt tidigare forskning. Resultaten av undersökningen visar att de medverkande lärarna i studien är genomgående positiva till ämnesintegrering. De intervjuade lärarna uppfattar att ett sådant arbete ger goda förutsättningar för eleverna att skapa helheter av olika kunskapsdelar. Vidare kan konstateras, att ämnesövergripande arbeten tillsammans med teknikämnet upplevs ha positiva effekter på elevernas inlärning, då ämnet är uppbyggt på ett sätt som ger goda möjligheter till användning av praktiska inslag i undervisningen. Ämnesövergripande undervisning med verklighetsanknytning bidrar enligt resultaten till en ökad nyfikenhet och intresse för kunskap hos eleverna. Detta i sin tur utvecklar förmågan att undersöka de inhämtade kunskaperna i relation till individens och samhällets behov, samt utbildar kunniga samhällsmedborgare.

<p>Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.</p><p>Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.</p><p>Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem. </p>

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner. Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie. Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

Sammanfattning Den här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen. Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning. Dessa kunskaper kan vara användbara både i ett yrkesliv inom teatern, men även inom andra yrken. Drama/teater är både bildande och utbildande, enligt den tolkning av litteraturen som gjorts i denna studie. Nyckelord:Drama, Teater, Gymnasieskolan, Ämnesintegrering, Utbildning, Bildning, Estetiska ämnen, Estetisk verksamhet, Estetiska läroprocesser. / Abstract This study is a literature review which analyzes different texts, linked to research, and explores the purpose of drama/theatre in upper secondary school, based on the analyzed literature. It incorporates drama/theatre as an individual subject as well as integrated with other subjects. The review in this study shows that drama and theatre can be used as means of learning other subjects. For example drama and theatre can help improve students' reading and reading comprehension no matter the subject. The subject drama/theatre is also shown to have a value in itself in that it taught the students in this study to use their experiences as means to understand the world surrounding them. Education in drama and theatre gives students the opportunity to express themselves in their own individual way and allows them to practice taking a stand. This knowledge can be useful both within the profession of the theatre as well as in other professions. The study also shows that students can be supported with the help of drama/theatre, which enable them to reach several goals of the Swedish curriculum from 2011. This study found that the subject drama/theatre not only helps to educate but cultivate students. Keywords: Subject integration, Drama, Theatre, Upper Secondary School, Education, Cultivation, Artistic subjects, Artistic activities, Aesthetic Learning Processes.

This thesis takes the form of qualitative action probe and examines specific aspects of the work of selected pupils with SLD in interdisciplinary linking of art and language education with an emphasis on reaching goals evenly in both areas. The results of the research, which was carried out by observation and semi-structured interviews with pupils and teachers, are analyzed and crystallize into concrete suggestions of streamlining individual aspects of this method for even greater efficiency of separate steps in learning new skills to students with learning disabilities. In the theoretical part I introduce educational methods of synergic development of visual and linguistic imagination. It is primarily CLIL (Content and Language Integrated Learning), which represents an innovative tendencies in integrating English and another non-language subject (in this case Art) and a multisensory approach. I also specify the fundamental principles of the educational process in an interdisciplinary connections of art and English for pupils with learning disabilities, such as Gardner's theory of multiple intelligences, respecting individual learning styles of students, focusing on multimodal teaching principles and methods applicable to Hejný model of inclusive education of Art and English. I also describe the...

This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen.  Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.