<p>De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att en god hälsa är en viktig del av ett bra liv, och värdesätter en god hälsa högt. Medvetenhet om hur ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa varierar bland respondenterna. Det finns en medvetenhet hos respondenterna om att de påverkar medarbetarnas hälsa, men inte i vilken utsträckning de i själva verket gör det. Det finns även en ansvarskänsla för medarbetarnas hälsa hos merparten av respondenterna. Denna ansvarskänsla grundar sig hos flera respondenter på att medarbetarnas hälsa är en viktig faktor för att uppnå verksamhetens mål.</p><p>Nyckelord: ansvar, hälsa, ledarskap, medarbetare, medvetenhet, påverkan</p> / <p>Changes in working life, such as higher demands, increase the importance of health promotion in this arena. Several studies show the great importance of leadership, but only a few studies look into the awareness among leaders about their influence on their subordinates’ health. The leader’s self-awareness about their own leadership has a great impact on the health of subordinates; in fact, the leader is the out most important factor for the working environment in several workplaces. The aim of this study is to explore the view on health, the awareness of the impact of leadership on the health of subordinates and to examine the sense of responsibility for the health of subordinates among municipality leaders. The subject was approached by using a qualitative study method with semi structured personal interviews. The result shows that all respondents regard good health to be an important element of a good life and value good health highly. The awareness about how leadership influences the health of the subordinates varies among the respondents. The awareness of the leadership’s impact exists among the respondents, but not to the full extent of its impact. There also exists a sense of responsibility for the health of the subordinates among most of the respondents. This sense of responsibility is founded upon the importance of the subordinate’s health as an important factor in achieving the goals of the corporation.</p><p>Keywords: awareness, health, influence, leadership, responsibility, subordinate</p>

The benefits of explicit knowledge for language learning is a much debated issue. In this study this question is approached from a new perspective since it focuses on the correlation between students’ concept images and their language ability. The focused concept is the subordinate clause in German. By means of a short written test the performance of 12 Swedish university-level students in three types of tasks was elicited: translating, correcting an erroneous text and commenting on grammatical differences in parallel German and Swedish texts. The students were asked to think aloud, but complementary questions were also asked if verbalizations were not lucid. A semi-structured interview that focused on school experiences, attitudes towards language learning and grammatical concepts followed. One year later the same procedure was repeated with three of the students who had successfully finished their first year of German.As for the concept images many students had only blurred conceptions of subordinate clauses, especially when they did not have access to texts to refer to. When they had the help from artefacts they often focused on visual clues such as subjunctions and verb position. Many verbalized statements were simply wrong. A common concept image described the subordinate clause as positioned after the main clause with the function of adding extra information. This led to the conclusion that the relative clause is the prototypical subordinate clause.Despite the often vague concept images, most students had no difficulty in producing subordinate clauses or in correcting a text with word order errors. Interestingly, the relative clause proved to cause the most problems.The fact that the students were able to produce subordinate clauses, but not able to explain their chosen solution indicates implicit knowledge. This in turn gives reason to believe that students have formed their own natural concepts from experience and not learned a well defined scientific concept. The students in this study could also be seen to represent stages in the concept building process that begins with a category ‘sentence’. Step by step different types of subordinate clauses break loose and form a new category ‘subordinate clause’. With time the attributes become more refined.The analysis of four Swedish grammars of German showed that three of them had content shortcomings, whereas the fourth placed too much emphasis on linguistic correctness which would leave the learners behind.In the last chapter implications for grammar writing and grammar teaching are discussed. One key point is the necessity of opportunities to verbalize your thoughts since this promotes learning / ZusammenfassungHintergrund, Ziel und ForschungsfragenDie übergreifende Frage dieser Arbeit stammt aus meinem Grammatikunterricht an einer schwedischen Universität. In dem Kontakt mit Studenten lässt sich leicht feststellen, dass sie alle individuelle Charakteristika aufweisen – auch was den Erfolg mit den theoretischen Aspekten der Grammatik als auch mit der Anwendung des Wissens. Einige Studenten haben damit große Schwierigkeiten, während andere einigermaßen korrektes Deutsch produzieren können und anscheinend auch verstanden haben, wie die deutsche Sprache aufgebaut ist, wie die grammatischen Begriffe gebildet sind, usw.Ich habe mich dann gefragt, ob vielleicht Grammatiklernen wie Mathematik¬lernen funktioniert und dass die beobachteten Schwierigkeiten auf ein mangelndes Verständnis grundlegender grammatischer Begriffe wie ,Satz‘ und ,Kasus‘ zurückzuführen sind. Nach einer Beschränkung auf ,Satz‘, aber vor allem ,Nebensatz‘ ließen sich folgende Forschungsfragen formulieren:•    Welche Vorstellungen haben schwedischsprachige Deutschstudenten vom Begriff ,Nebensatz‘?•    Wie verhalten sich die Begriffsvorstellungen eines Studenten zu seiner Fähigkeit, korrekte deutsche Nebensätze zu produzieren?Ein wichtiges Hilfsmittel beim Sprachenlernen und -lehren sind Grammatik¬handbücher. Wenn es um Grammatiken für die Schule, didaktische Gram¬matiken, geht, wird immer eine Auswahl vorgenommen und die Darstellung wird auch in anderer Weise den Schülern und ihren vermuteten Vorkenntnissen angepasst. Eine zweite Spur dieser Arbeit gilt solchen Beschreibungen der Struktur des Deutschen, und eine dritte Hauptfrage lautet:•    Wir wird der Begriff ,Nebensatz‘ in schwedischen Grammatiken für den Unterricht Deutsch als Fremdsprache beschrieben?Das Hauptziel der Arbeit ist es, einen Teil der ”Realität” zu erkunden (die Vorstellungen der Studenten von ,Nebensatz‘ und ihre Fähigkeit, solche zu produzieren, sowie Sprachbeschreibungen) und daraus folgernd mögliche Verbesserungen der Sprachbeschreibungen und des Sprachunterrichts  über¬sichtlich zu diskutieren.Theoretischer RahmenGrundlegende Fragen nach Begriffsvorstellungen betreffen kognitive Prozesse und Produkte. Der theoretische Hintergrund dieser Untersuchung setzt sich deshalb zusammen aus einerseits allgemeinen Lerntheorien sowie Theorien zu Begriffsbildung bzw. Begriffsaneignung, andererseits aus Theorien zum Fremdsprachenerwerb: wie lernen wir? Welche Wissensform ist das Ergebnis? Wie verhalten sich Wissen und Performanz zueinander? In den Gesprächen mit Studenten (s. u.) stellte sich aber heraus, dass die Gespräche an sich und die Möglichkeit, Gedanken und Hypothesen zu verbalisieren, oft zum Lernen führten.Material und MethodeMit zwölf Universitätsanfängern des Fachs Deutsch wurde ein kurzer schriftlicher Test und ein anschließendes gesprächsähnliches Interview durch¬geführt. Die Studenten lösten die Aufgaben individuell und waren aufgefordert, dabei laut zu denken. Wenn die verbalisierten Gedanken nicht aufschlussreich genug waren, wurden spezifische Fragen gestellt. Themen des Interviews waren teils Schulerfahrungen und Einstellung zum Sprachenlernen, teils explizite Fragen zu grammatischen Begriffen. Mit drei dieser Informanten wurde dasselbe Verfahren ein Jahr später wiederholt, nach erfolgreichem Abschluss des ersten Studienjahres. Bei dieser Gelegenheit wurden auch retrospektivisch ausgerichtete Fragen zum Lern- und Begriffsbildungsprozess gestellt.ErgebnisseWas die Begriffsvorstellungen betrifft, zeigte sich ein Unterschied je nach dem, ob konkrete Nebensätze zum Anschauen zugänglich waren oder nicht. Waren solche vorhanden, wurde eher auf visuell beobachtbare Charakteristika wie Einleiter und Verbletztstellung hingewiesen. Ohne die Unterstützung durch ein Artefakt standen ein Vergleich oder eine Verbindung mit einem Hauptsatz im Fokus.Eine zweite Beobachtung war, dass die Studenten häufig Merkmale anführten, die als fehlerhaft zu betrachten sind. So glauben viele, das Vorhandensein eines Kommas würde einen Nebensatz verursachen.Eine häufig vorkommende Vorstellung war, dass der Nebensatz immer dem übergeordneten Satz nachgestellt ist und inhaltlich eine Spezifizierung dazu ausmacht. Daraus lässt sich der Schluss ziehen, dass der Relativsatz der proto¬typische Nebensatz ist.Obwohl viele Studenten vage oder sogar fehlerhafte Vorstellungen vom Begriff ,Nebensatz‘ verbalisierten, hatten sie selten Probleme, deutsche Sätze mit korrekter Wortstellung zu produzieren oder Sätze mit inkorrekter Wort¬stellung zu korrigieren. Interessanterweise verursachte dabei gerade der Relativsatz Schwierigkeiten. Die Tatsache, dass die meisten Informanten also Nebensätze produzieren konnten, gleichzeitig aber Schwierigkeiten hatten, ihre Vorstellungen zu verba¬lisieren und die gewählten Lösungen im Test metasprachlich zu begründen, lässt sich als Indiz für implizites Wissen interpretieren. Das wiederum legt den Schluss nahe, dass sie eher von ihren konkreten Erfahrungen ausgehend, d. h. im Kontakt mit gesprochenem und geschriebenem Deutsch einen natürlichen Begriff gebildet haben, als dass sie sich einen fertigen, genau definierten Begriff angeeignet hätten. In diesem Fall ist es demnach nicht notwendig, im Besitz eines wissenschaftlichen Begriffs zu sein.Weiter stellte sich heraus, dass die Informanten dieser Untersuchung als Vertreter für unterschiedliche Phasen des Begriffsbildungsprozesses gesehen werden können. Dabei scheint eine Kategorie ”mening” (,Vollsatz‘) der Aus¬gangspunkt zu sein, aus dem sich schrittweise die verschiedenen Neben¬satztypen losmachen, um die Kategorie ,Nebensatz‘ zu bilden. Die Kenn¬zeichen, Attribute, die diese Mitglieder aufweisen, werden im Prozess zunehmend verfeinert.In den analysierten Grammatiken, die alle in einer ersten oder späteren Auflage in den 1990er Jahren erschienen, ließ sich eine gewisse Entwicklung von einer relativ starken Fokussierung auf Morphologie zu einer ausführlicheren Behandlung der Syntax sowie einer umfangreicheren Diskussion der Begriffe. Bei drei der Grammatiken waren inhaltliche Mängel und undeutliche Formulierungen zu verzeichnen, während die vierte in so hohem Grad eine sprachwissenschaftlich korrekte Beschreibung angestrebt hatte, dass die Anpassung an die Schüler in Frage gestellt werden musste.Didaktische ImplikationenDas abschließende Kapitel der Arbeit umfasst mögliche didaktische Implikationen der Untersuchung für Sprachbeschreibung und Sprachunterricht. Im ersten Fall werden u. a. der Einsatz der Nebensatzeinleiter als Signalwörter sowie der Gebrauch von Visualisierungen fokussiert. Wenn es um Unterricht geht,  werden die soziokulturellen Lerntheorien wieder aufgegriffen, wobei besonders ihre Betonung der Bedeutung des Gesprächs fürs Lernen thematisiert wird. Ferner wird auf die positive Wirkung eines induktiven Verfahrens hingewiesen / SammanfattningBakgrund, syfte och frågeställningarDen övergripande frågan för denna undersökning har uppstått i min under¬visning i tysk grammatik på universitetsnivå. Som vid all annan undervisning, eller kontakt med människor över huvud taget, konstaterar man ganska snart att individerna är olika. I mitt konkreta fall har vissa studenter stora svårigheter med både den teoretiska grammatiken och tillämpningen av den, medan andra både kan producera god tyska och tycks ha förstått hur tyskan är uppbyggd, hur de grammatiska begreppen är bildade och liknande. Inspirerad av forskning inom matematikdidaktik som visat att svårigheter som dyker upp kan bero på att eleverna inte förstått grundläggande begrepp som ’tal’ och ’mängd’ frågade jag mig om förhållandet kunde vara likartat här, dvs. att de som hade svårigheter inte förstått grundläggande begrepp som ’sats’ och ’kasus’. I denna undersökning inskränktes arbetet till att i någon mån behandla begreppet ’sats’ men i huvudsak omfatta begreppet ’bisats’.De konkreta forskningsfrågorna för undersökningen är:•    Vilka föreställningar har svenskspråkiga tyskstudenter av begreppet ’bisats’?•    Hur förhåller sig en students begreppsföreställning(ar) till förmågan att producera korrekta tyska bisatser?Ett viktigt hjälpmedel vid språkinlärning och -undervisning är handböcker i grammatik. När det gäller grammatikor för skolbruk, didaktiska grammatikor, har alltid ett urval gjorts och framställningen har även på annat sätt anpassats till elever och deras förmodade förkunskaper. Ett annat spår i avhandlingen gäller dessa beskrivningar av tyskans struktur och en tredje huvudfråga lyder därför:•    Hur beskrivs begreppet ’bisats’ i svenska skolgrammatikor för tysk¬undervisningen?Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur en del av verkligheten ser  ut (studenternas föreställningar om och förmåga att producera bisatser samt språkbeskrivningar) och utifrån detta diskutera hur man eventuellt kan förbättra språkbeskrivning och språkundervisning så att eleverna lär sig både mer och bättre.Teoretisk förankringDe grundläggande frågorna omkring begreppsföreställningar handlar om kognitiva processer och produkter. Den teoretiska bakgrunden till denna under¬sökning utgörs därför dels av teorier kring lärande generellt och kring begreppsbildning respektive begreppstillägnande, dels av teorier kring frågor om hur förvärvandet av ett främmande språk går till, vilken form av kunskap detta leder till samt hur kunskaper och performans hör samman. I samtalen med studenterna (se nedan) visade det sig dock att dessa samtal i sig och möjligheten att verbalisera sina tankar och hypoteser ofta ledde till lärande. Detta för¬hållande är centralt inom sociokulturella lärandeteorier varför även sådana beaktas – inte minst i diskussionerna kring didaktiska implikationer av resultaten.Material och metodFör att få svar på forskningsfrågorna sammanställdes ett kort skriftligt test. Sammanlagt tolv studenter på första terminens universitetsstudier i tyska löste testuppgifterna enskilt och ombads därvid tänka högt och motivera sina lösningar. Vissa specifika frågor kring deras svar ställdes också för att få dem att verbalisera sina föreställningar. I anslutning till testet genomfördes en lite längre semistrukturerad intervju dels kring deras erfarenheter från skolan och inställning till språkundervisning, dels kring grammatiska begrepp. Med tre av dessa studenter upprepades test och intervju ett år senare då de med framgång avslutat ett års studier i tyska. Då ställdes också frågor som syftade till att retrospektivt försöka klargöra hur begreppsbildning och -utveckling går till.Både testdelen och intervjun spelades in på video. Undersökningen bygger således på det skriftliga testet (performans) och transkriptioner av den samtals¬liknande intervjun.ResultatNär det gäller föreställningarna av begreppet ’bisats’ visade det sig att de skiljer sig åt något när studenterna hade konkreta bisatser att hänvisa till eller iaktta och när de bara besvarade frågan om vad en bisats är. I det första fallet var de visuella signalerna bisatsinledare och ordföljd viktiga, medan en jämförelse eller annan koppling till en huvudsats gjordes när inga hjälpande artefakter fanns.Ytterligare en iakttagelse var att studenterna i många fall anförde känne¬tecken hos bisatser som måste anses vara direkt felaktiga. Så tycks flera av dem utgå från att förekomsten av ett komma förorsakar en bisats. En vanlig föreställning var också att en bisats alltid står efter den över¬ordnade satsen och att den innehållsligt innebär en specificering av denna. Av detta kan man dra slutsatsen att relativsatsen är den prototypiska bisatsen. Trots att många studenter hade luddiga eller till och med felaktiga före¬ställningar av begreppet ’bisats’, hade de sällan problem att själva producera tyska bisatser eller korrigera satser med felaktig ordföljd. Intressant nog visade sig relativsatsen förorsaka mest problem i studenternas egna produktion. Det faktum att de flesta informanterna således kunde producera bisatser samtidigt som de hade svårigheter att verbalisera sina föreställningar och att motivera sina lösningar i testet i någon metaspråklig form kan ses som ett tecken på att de besitter implicit kunskap. Det i sin tur kan tolkas som att de utifrån sina konkreta erfarenheter med bisatser, det vill säga genom sin kontakt med tyskan i tal och skrift snarare bildat ett naturligt begrepp än tillägnat sig ett färdigt, väldefinierat begrepp. Att besitta en begreppsföreställning som motsvarar det vetenskapliga är alltså i detta fall inte nödvändigt.Det visade sig också att de studenter som ingår i denna undersökning kan ses som representanter för olika faser i begreppsbildningsprocessen. I denna tycks utgångspunkten vara en kategori ’mening’ från vilken olika bisatstyper stegvis lösgör sig för att bilda kategorin ’bisats’. De kännetecken, attribut, som dessa uppvisar blir med tiden allt mer förfinade.I de analyserade skolgrammatikorna, som alla utgavs i en första eller senare upplaga under olika skeden av 1990-talet, kunde en viss utveckling från en förhållandevis stark fokusering på morfologi i de äldre mot en utförligare behandling av syntax liksom ökad diskussion av begreppen. Tre av gramma¬tikorna kunde sägas uppvisa innehållsliga brister och otydliga formuleringar, medan den fjärde i så hög grad eftersträvat en språkvetenskapligt korrekt beskrivning att anpassningen till eleverna kunde ifrågasättas. Didaktiska implikationerI det avslutande kapitlet diskuteras de didaktiska implikationer som under¬sökningen har eller kan ha för språkbeskrivning och språkundervisning. I det första fallet fokuseras bland annat hur bisatsinledare kan framhävas som signalord och hur visualiseringar kan bidra till framställningen. När det gäller undervisningen återkopplas bland annat till de sociokulturella teorierna och deras betoning av samtalets betydelse för lärandet samt visas på möjligheterna med ett induktivt arbetssätt.

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att en god hälsa är en viktig del av ett bra liv, och värdesätter en god hälsa högt. Medvetenhet om hur ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa varierar bland respondenterna. Det finns en medvetenhet hos respondenterna om att de påverkar medarbetarnas hälsa, men inte i vilken utsträckning de i själva verket gör det. Det finns även en ansvarskänsla för medarbetarnas hälsa hos merparten av respondenterna. Denna ansvarskänsla grundar sig hos flera respondenter på att medarbetarnas hälsa är en viktig faktor för att uppnå verksamhetens mål. Nyckelord: ansvar, hälsa, ledarskap, medarbetare, medvetenhet, påverkan / Changes in working life, such as higher demands, increase the importance of health promotion in this arena. Several studies show the great importance of leadership, but only a few studies look into the awareness among leaders about their influence on their subordinates’ health. The leader’s self-awareness about their own leadership has a great impact on the health of subordinates; in fact, the leader is the out most important factor for the working environment in several workplaces. The aim of this study is to explore the view on health, the awareness of the impact of leadership on the health of subordinates and to examine the sense of responsibility for the health of subordinates among municipality leaders. The subject was approached by using a qualitative study method with semi structured personal interviews. The result shows that all respondents regard good health to be an important element of a good life and value good health highly. The awareness about how leadership influences the health of the subordinates varies among the respondents. The awareness of the leadership’s impact exists among the respondents, but not to the full extent of its impact. There also exists a sense of responsibility for the health of the subordinates among most of the respondents. This sense of responsibility is founded upon the importance of the subordinate’s health as an important factor in achieving the goals of the corporation. Keywords: awareness, health, influence, leadership, responsibility, subordinate

Thesis (MComm (Industrial Psychology))--University of Stellenbosch, 2009. / A study of the literature revealed that the concept of servant leadership is still in need of further empirical research. It also became clear that the leadership style employed by the supervisors of certain boundary spanning employees may have a pivotal effect on the role stress they experience and the resulting coping mechanisms they are likely to employ. Evidently, further investigation into the relationship between the constructs of servant leadership, role stress and coping could be valuable. An exploratory study to investigate these relationships was therefore planned and executed. A correlative ex post facto study of nonexperimental kind was followed making use of survey research. For this purpose a composite questionnaire was created and used as the means of data gathering. The questionnaires were directly administered by the researcher to the participants of a large national retail organisation where the survey was conducted. A total of 290 respondents from six different stores of this organisation participated in the study. The respondents occupying a specific type of boundary spanning role, known as the subordinate service role (SSR), completed the composite questionnaire which comprised of the rater version of the Servant Leadership Questionnaire of Barbuto and Wheeler (2006), the role stress scale based on the research work of Hartline and Ferrell (1996), and the Ways of Coping Questionnaire developed by Lazarus and Folkman (1984). The SSR incumbents assessed the level of servant leadership of their immediate supervisors, their own level of role stress and the coping mechanisms which they typically employ. Answers were sought to three research questions dealing with the content and configuration of the constructs as well as their interrelations.

BEZERRA, Cleide Alves Ribeiro. Articulação hipotálica adverbial e argumentação: uma análise do uso das orações concessivas em artigos de opinião e editoriais. 2006. 110f. Dissertação (Mestrado em Linguistica) – Universidade Federal do Ceará, Departamento de Letras Vernaculas, Programa de Pós-Graduação em Linguística, Fortaleza-CE, 2006. / Submitted by nazareno mesquita (nazagon36@yahoo.com.br) on 2012-07-01T14:23:54Z No. of bitstreams: 1 2006_diss_CARBezerra.pdf: 666272 bytes, checksum: 5bd43ad1c6799cb58744f9478e868c34 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Josineide Góis(josineide@ufc.br) on 2012-07-25T16:51:46Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2006_diss_CARBezerra.pdf: 666272 bytes, checksum: 5bd43ad1c6799cb58744f9478e868c34 (MD5) / Made available in DSpace on 2012-07-25T16:51:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2006_diss_CARBezerra.pdf: 666272 bytes, checksum: 5bd43ad1c6799cb58744f9478e868c34 (MD5) Previous issue date: 2006 / The aim of this work is to investigate the usage of concessive hypotatic clauses involved in the construction of argumentation. Based on functional theories, we analyzed the syntactic aspects, the textual-discursive aspects and the textual-semantic aspects that are associated to the usage of the concessive subordinate clause involved in the construction of argumentation in newspaper articles and editorials. We observed that the syntactic aspects of concessive subordinate clause are related to the pragmatic aspects. Thus the concessive subordinate clause position (before or after main clause or embedded clause) shows the way a speaker decides to organize her utterance due to communication purposes; hence it is connected to discursive functions. We observed that in newspaper articles and editorials, the concessive clause position before or after main clause is not relevant. Our investigation shows that few conjunctions tend to introduce concessive subordinate clause before main clause, for instance apesar de and por mais/menos que, whereas other concessive conjunctions tend to introduce subordinate clause after main clause, for example mesmo que. In the corpus, the conjunction embora is as frequent in concessive clauses before main clause as in concessive clauses after main clauses. As regards the textual-semantic aspects, we observed, besides the concessive inferences, other inferences such as condition and inclusion inferences. In an analysis based on the interpretation domains proposed by Sweetser (1999), we found, in newspaper articles and editorials, that the greater number of examples allows an interpretation in the epistemic domain, but there is a meaningful number of examples that lead to a possible interpretation in the content domain, probably this is due to the fact that newspapers genres are related to social happenings and facts. Regarding concessive clause types we observed, in the corpus analyzed, that the factual concessive clauses predominate. When we verified the textual-discursive aspects, we observed, that concessive subordinate clauses are used as main clause background and when they are placed after main clause they often represent an evaluation or an addendum to main clause, whereas concessive clause before main clause and embedded concessive clause work as a topic to a nuclear information or as a way to attain discursive cohesion. As regards the argumentative role of concessive clause in newspaper articles and editorials, we observed concessive subordinate clause represents an important strategy; through concessive clause, the author presupposes an objection on the part of the reader and he declares that the objection does not hinder the content expressed in the main clause. / O presente trabalho investiga o uso da articulação hipotática adverbial concessiva na construção da argumentação. Com base nos pressupostos funcionalistas, analisamos, de um modo integrado, os aspectos sintáticos, textual-semânticos e textual-discursivos associados ao uso da oração concessiva na construção da argumentação em artigos de opinião e editoriais. Verificamos que os aspectos sintáticos da articulação da oração concessiva estão relacionados aos aspectos pragmáticos. Dessa forma, a posição da oração concessiva (anteposição, posposição e intercalação) reflete a maneira como o falante decide organizar seu discurso em virtude do propósito comunicativo; portanto, está ligada às funções discursivas a que se presta. Assim, verificamos que, nos artigos de opinião e editoriais, a diferença na freqüência do uso da anteposição e da posposição não foi significativa. Em nossa investigação, alguns conectores tendem a introduzir orações concessivas antepostas é o caso de apesar de e por mais/menos que, enquanto outros tendem a introduzir orações concessivas pospostas é o caso de mesmo que. A conjunção embora apareceu, no corpus em análise, com a mesma freqüência em orações antepostas e pospostas. Quanto aos aspectos textual-semânticos, percebemos que, da articulação das orações ditas concessivas, além da inferência de concessão, emergem também outras inferências, tais como condição e inclusão. A partir de uma análise pautada nos domínios de interpretação propostos por Sweetser (1999), constatamos que, nos gêneros em estudo, a maioria das ocorrências permite leitura no domínio epistêmico, mas há um número significativo de ocorrências com a possibilidade de leitura no domínio de conteúdo, provavelmente porque os gêneros jornalísticos abordam acontecimentos, fatos sociais. Com relação ao tipo de oração concessiva, verificamos que, no corpus em análise, predominam as do tipo factual. Ao investigarmos os aspectos textual-discursivos, percebemos que, de uma maneira geral, as orações concessivas são usadas como fundo da oração nuclear e que, quando pospostas, geralmente constituem uma avaliação ou um adendo à oração nuclear; enquanto as antepostas e as intercaladas funcionam como tópico/guia para a informação núcleo ou como fator de coesão discursiva. Quanto ao papel argumentativo da oração concessiva em artigos de opinião e editoriais, percebemos que esta representa uma relevante estratégia por meio da qual o autor, pressupondo uma objeção por parte do leitor, declara que tal objeção não impedirá nem modificará o conteúdo expresso na oração nuclear.

Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen. Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí. Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-01-29T14:15:47Z No. of bitstreams: 1 liviamendesvianamorais.pdf: 2095570 bytes, checksum: b5826d2aeff1f690c011f9bc3f004dd4 (MD5) / Rejected by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br), reason: Adicionar instituição on 2016-02-01T15:46:28Z (GMT) / Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-02-01T16:24:50Z No. of bitstreams: 1 liviamendesvianamorais.pdf: 2095570 bytes, checksum: b5826d2aeff1f690c011f9bc3f004dd4 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-02-01T20:13:53Z (GMT) No. of bitstreams: 1 liviamendesvianamorais.pdf: 2095570 bytes, checksum: b5826d2aeff1f690c011f9bc3f004dd4 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-02-01T20:13:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 liviamendesvianamorais.pdf: 2095570 bytes, checksum: b5826d2aeff1f690c011f9bc3f004dd4 (MD5) Previous issue date: 2014-12-19 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / A efetivação da assistência social enquanto política social pública e direito social ainda é um desafio a ser enfrentado na atualidade. De maneira geral, as classes dominantes vêm renovando suas estratégias de dominação e a proteção social aparece como instrumento de legitimação do poder e imposição de interesses e, ao mesmo tempo, ela representa o tensionamento da luta da classe trabalhadora pelo reconhecimento de suas necessidades. Esta dissertação tem como proposta realizar uma análise sobre a compreensão dos sujeitos, usuários da política de assistência social a respeito da mesma. O caminho teórico-metodológico utilizado no nosso estudo procura enfatizar o lugar que os usuários ocupam nas relações capitalistas, enquanto classes subalternas, destacando as particularidades da formação socio-histórica brasileira e a expansão das políticas sociais, revelando a disputa entre dois projetos de âmbito nacional: um vinculado com a expansão dos direitos sociais, bem como da sua universalização, e outro que aposta no aprofundamento do modelo neoliberal de redução da intervenção estatal na área social. Desenvolvemos uma pesquisa teórica acerca das categorias necessárias para compreensão do nosso objeto e uma pesquisa de campo em três Centros de Referência de Assistência Social (CRAS), do município de Juiz de Fora/MG. O objetivo central do nosso estudo é identificar como os usuários compreendem e percebem as ações da politica de assistência social em suas vidas e de suas famílias, bem como analisar as mudanças que a condição de assistindo por essas ações trouxeram. A pesquisa de campo contou com a realização de 60 observações, realizadas em conjunto com os integrantes do grupo de pesquisa, intitulada “Serviço Social e Sistema Único de Assistência Social em Juiz de Fora: Uma análise a partir dos assistentes sociais e usuários do SUAS” – financiada pelo CNPq e pela UFJF, sobre a coordenação da professora Carina Berta Moljo, que conta com a participação de outra aluna do mestrado em Serviço Social, alunas de iniciação científica e de treinamento profissional do curso de graduação em Serviço Social dessa mesma universidade, e seis entrevistas com usuárias dos três centros de referência. Os resultados mostram os desafios para os profissionais que atuam nesta área, principalmente, em relação a necessidade de conhecermos melhor este usuário e as particularidades que compõem o seu universo, afim de buscar propostas que realmente alcancem as necessidades e anseios deles, para efetivação da política de assistência social enquanto direito social. / Nowadays, the execution of social assistance as a public social policy and social rights is still a challenge to be faced. In general, the ruling classes are renewing their domination strategies, and the social protection appears as a legitimation of power tool and as an imposition of interests. At the same time, it represented the tension of working class struggle for recognition of their needs. This dissertation proposes to perform an analysis about the understanding of the agents and users of social assistance policy regarding this subject. The theoretical and methodological approaches used in our study seek to emphasize the place that these users occupy in capitalist relations as lower classes, highlighting the particularities of the Brazilian socio-historical formation and the expansion of social policies, revealing the dispute between two national projects : the first one linked with the expansion of social rights, as well as its universalization, and another one emphasizing on the deepening of the neoliberal model of reduction of state intervention in the social area. We develop a theoretical research about the categories that were needed to understand our object and a field survey in three Social Assistance Reference Centres (Centros de Referência de Assistência Social – CRAS), the city of Juiz de Fora/ MG. The main objective of our study is to identify how users understand and perceive the actions of the social assistance policy in their lives and their families, as well as to analyze the changes that the assisted condition of these actions achieved. The field research was composed of 60 observations, and it was conducted with the members of the research group entitled "Social Services and Unified Social Assistance in Juiz de Fora: An analysis from social workers and users of SUAS" – founded by CNPq and UFJF – is coordinated by Professor Carina Berta Moljo and it includes the participation of other student of master's degree in Social Work, undergraduate research students and undergraduate professional training from the same university, and six interviews with users of the three reference centers. The results show the challenges for professionals working in this area, mainly concerning the need to better know this user and the particularlies that compose its universe, in order to seek proposals that actually achieve their needs and desires to execute the social care policy as a social right.

O trabalho versa sobre o processo de montagem e falência de um órgão administrativo, a Provedoria da Fazenda Real da Capitania da Paraíba (1647 - 1755). Através da análise sistêmica, política-administrativa, do órgão fazendário paraibano, pode-se entender a relação contraditória entre o funcionamento, na esfera fiscal, da estrutura patrimonialista montada desde a expulsão dos holandeses da Paraíba, e as investidas centralizadoras do fiscalismo régio. Tais investidas foram sentidas: a) na busca da diminuição de privilégios dos administradores da Fazenda paraibana; b) na constante centralização dos vários pontos de receita existentes na capitania para o seio da Provedoria da Fazenda; e c) na radical intervenção do Marquês de Pombal, quando do decreto da anexação e subordinação da Capitania da Paraíba à de Pernambuco. Destaca-se ainda, a trajetória da falência econômica da Capitania da Paraíba, cuja asfixia repercutiu na crise fiscal e na subordinação / This work studies the process of setting as well as bankruptcy of an administrative organ, the department of the royal treasury Captaincy of Paraíba (1647 - 1755). Throughout the analysis of the political and administrative system of this organ, the research points out a contradictory relationship between the patrimonial structure that was built on the occasion of the expulsion of the Dutch from Paraíba, and the attempts to centralize the charge of tributes under the royal control. Such attempts may be characterized by the following actions: a) trying to diminish the privileges of the administrators; b) centralizing the various points of receipts under the department of royal treasury control; c) annexing and subordinating Captaincy of Paraíba to Pernambuco one, a radical intervention by Marquis of Pombal. In addition, the work emphasizes the course of economic bankruptcy of Captaincy of Paraíba, resulting in the crisis of the charge of tributes as well as in the subordination.

Teachers are the motivating force and role models for many learners in our schools around the country. They take on the role of teacher, parent, diplomat, doctor, police officer, confidant, nanny, disciplinarian and moral compass, among other roles. They are vilified and slated in our media and are often the scapegoats for perceived ills, real or otherwise, found in our schools, to the detriment of the image of the profession. This is especially true where teachers and schools do not have a clear direction and clarity on what their duty of care is as regards truancy, safety and the pastoral role towards learners in our schools. Legislation provides a legal framework for this study, starting with the Constitution of the Republic of South Africa, and the legal dimensions include the Bill of Rights, various legislative Acts, common law and case law, with terms such as the in loco parentis principle also included, which govern the teacher’s duty of care for learners. The duty of care places an obligation on the teacher in a legal sense through the duty imposed by law, and in the professional sense through the expectation placed on the teacher through the employment contract that the teacher has with the Department of Basic Education. The literature suggests that truancy of learners has many causes and that teachers could be a contributing factor to the causes. Several contributions have been made regarding safety and discipline of learners in schools in South Africa. However, not much appears to have been done in this country to determine the causes of truancy and whether teachers have an influence on its occurrence in schools. The relevant literature further suggests that the social aspects that influence truancy are not clear. The question arises whether teachers should interrogate the social aspects to determine their influence on a case of truancy. The purpose of this study was therefore to determine the legal interpretation of the teachers’ duty of care with regard to truancy of learners. A qualitative approach was used for the study. Semi-structured interviews were conducted at schools and with a lawyer and a judge to determine how they view this duty of care in schools, whether pastoral care is practised, and if teachers realise the extent of the law as regards negligence, and their duty as regards truancy especially. The interpretive paradigm would, through the semi-structured interviews, reveal how schools view the duty of care and pastoral care, as well as truancy in schools. The main causes and the extent of truancy in schools, the guidance and support that teachers can expect from the Department of Education to fulfil the seven duties or roles that are expected from teachers in the National Education Policy Act (1996), as well as the common-law duty of in loco parentis, would become clearer. The interviews provided data that no person is above the law and that ignorance of the law is no excuse. The study could be helpful to schools, the Department of Education and universities that train teachers, to include more training on specific issues and case studies involving education law and the duties of teachers, from both a legal and a professional perspective. The Department of Basic Education could find it helpful in monitoring and control at schools about matters involving discipline, safety and care of learners, and the duties of teachers at schools. Although teachers may know something about the duty of care or have heard about it, they are in the dark regarding the interpretation of the legal requirements and the repercussions that could flow from that duty. The second conclusion is that pastoral care appears to be doing well in schools although teachers are under pressure with the implementation of the new syllabus. The third conclusion is that truancy is rife in high schools and that two of the causes, drugs and pregnancy, are chiefly to blame for it and must be addressed. Fourthly, the social structure and the environment in the family should be looked into to try to reduce truancy. The study provides a legal interpretation of the teacher’s duty of care owed to learners, specifically regarding truancy and its causes. It will mean making a contribution to the body of knowledge that will include, but not be limited to, the insight gained by a look into the life world of the teacher regarding learner truancy, as well as taking a factual journey through the courts, discussing cases brought before them. # Onderwysers dien as rolmodelle en bron van motivering vir baie leerders in ons skole landwyd. Hulle vervul die rol van onderwyser, ouer, diplomaat, dokter, polisiebeampte, vertroueling, kinderoppasser, tugmeester en morele kompas, om maar ʼn paar te noem. Hulle word dikwels in die media swart gesmeer, gekritiseer en as sondebokke voorgehou vir gewaande of werklike ongerymdhede wat in ons skole plaasvind, baie keer tot nadeel van die beeld van die beroep. Dit kom veral voor wanneer onderwysers en skole nie duidelike leiding het oor wat hulle sorgsaamheidsplig is rakende stokkiesdraai, veiligheid en hul pastorale rol teenoor leerders in ons skole nie. Wetgewing voorsien ʼn regsraamwerk vir hierdie studie. Dit begin by die Grondwet van die Republiek van Suid Afrika wat die Handves van Menseregte omvat, en sluit in verskillende ander wette sowel as die gemene en regspraak. Die wetgewing inkorporeer konsepte soos die in loco parentisbeginsel, wat die sorgsaamheidsplig van onderwysers jeens leerders omskryf. Die sorgsaamheidsplig plaas ‘n regsverpligting op die onderwyser kragtens die wetgewing, tesame met die beroepsvereistes van die dienskontrak met die Departement van Basiese Onderwys. Die literatuur dui daarop dat daar talle redes is waarom leerders stokkies draai en dat onderwysers moontlik ‘n bydraende faktor kan wees. Verskeie bydraes is gelewer ten opsigte van die veiligheid en dissipline van leerders in skole in Suid-Afrika. Dit wil egter voorkom asof daar nog nie veel in die land nagevors is om die oorsake van stokkiesdraaiery te bepaal en of onderwysers ‘n invloed op die voorkoms daarvan in skole het nie. Die betrokke literatuur dui verder daarop dat die sosiale aspekte wat stokkiesdraaiery beїnvloed, nie duidelik is nie. Die vraag ontstaan nou of onderwysers sosiale aspekte moet ondersoek om hulle invloed op ‘n stokkiesdraai-geval te bepaal. Die doel van die studie was om die wetlike interpretasie van die sorgsaamheidsplig van onderwysers teenoor leerders wat stokkiesdraai, te ondersoek. ‘n Kwalitatiewe benadering is gebruik vir hierdie studie. Semi-gestruktureerde onderhoude is gevoer by skole en met ‘n regsgeleerde en ‘n regter om te bepaal wat hulle opvatting van die sorgsaamheidsplig in skole is, of pastorale sorg toegepas word en of onderwysers besef wat is die omvang van die wet ten opsigte van nalatigheid en spesifiek hulle plig ten opsigte van stokkiesdraaiery. Hierdie interpretatiewe paradigma bepaal, deur middel van die semi-gestruktureerde onderhoude, wat skole se opvattings van die sorgsaamheidsplig en pastorale sorg is, en ook jeens stokkiesdraaiery in skole. Dit kan ook lig werp op watter leiding en ondersteuning onderwysers van die Onderwysdepartement kan verwag om die sewe pligte of rolle van onderwysers wat in die Wet op Nasionale Onderwysbeleid (1996) omskryf word, te kan vervul, asook die gemeneregsplig van in loco parentis. Die onderhoude lewer ook data op wat aantoon dat geen mens bo die reg verhewe is nie en dat onkunde aangaande die reg nie ‘n verskoning is nie. Hierdie studie behoort nuttig te wees vir skole, die Onderwysdepartement en universiteite wat onderwysers oplei, om meer opleiding te verskaf oor spesifieke aspekte en gevallestudies aangaande onderwysreg en die pligte van opvoeders vanuit beide ʼn regsoogpunt en ʼn professionele oogpunt. Die Departement van Basiese Onderwys kan dit nuttig vind in monitering en beheer by skole met betrekking tot dissipline, veiligheid en sorg van leerders, en die pligte van onderwysers by skole. Dit blyk dat, alhoewel onderwysers moontlik iets weet of al gehoor het van die sorgsaamheidsplig, hulle min weet van die wetlike vereiste en die uitwerking daarvan op die plig. Die tweede gevolgtrekking is dat pastorale sorg in skole oënskynlik goed toegepas word alhoewel onderwysers onder druk verkeer met die uitvoering van die nuwe kurrikulum. Die derde gevolgtrekking is dat stokkiesdraaiery algemeen voorkom in die hoërskool en dat dwelms en swangerskap twee hoofoorsake is wat aandag moet kry. Vierdens, moet die sosiale struktuur en die gesinsomgewing ondersoek word om stokkiesdraaiery te probeer verminder. Hierdie studie verskaf ‘n wetlike vertolking van die sorgsaamheidsplig van onderwysers teenoor leerders, spesifiek rakende stokkiesdraai en die oorsake daarvan. Dit lewer ook ‘n bydrae tot die korpus van kennis, onder meer oor die insigte wat die ondersoek verleen in die lewenswêreld van die onderwyser teenoor leerders wat stokkies draai. Ten slotte onderneem dit ‘n feitlike reis deur sommige hofsake oor hierdie kwessie. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2013. / lk2014 / Education Management and Policy Studies / PhD / Unrestricted

No description available.