361 |
Att leva med endometriosIdh, Jessica, Sjölin Johansson, Chris January 2016 (has links)
Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som påverkar många aspekter av livet. Trots att ca 10 procent av kvinnor i produktiv ålder i världen är drabbade är sjukdomen okänd för många. Kunskap om sjukdomen saknas hos många sjuksköterskor vilket leder till att de har svårt att tillgodose kvinnornas behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes. För analysen användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades kategorierna; sjukdomen påverkar livets alla områden, kvinnans upplevelser av sjukvården samt oviss framtid. Sjukdomen visade sig påverka kvinnorna inom många olika områden i livet. Sjukvårdspersonal och allmänheten upplevdes ha bristande kunskap om sjukdomen och kvinnorna kände misstro för sjukvården. Osäkerhet gällande framtiden fanns också hos kvinnorna. Slutsats: Endometrios behöver uppmärksammas mer i samhället så allmänheten lär sig känna igen symtomen för sjukdomen, för att öka chansen för den drabbade kvinnan att få vård snabbare. Kunskap om sjukdomen och kvinnans upplevelser av att leva med den måste förbättras hos vårdpersonal för att kvinnan ska få så god vård som möjligt. Begränsad forskning finns kring sjukdomen och ytterligare forskning behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynaecological disease that affects many aspects of life. Although about 10 per cent of women of productive age in the world are affected, the disease is unknown to many. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature review with qualitative approach was conducted. The material was analyzed with inductive content analysis. Result: During the analysis process three categories were identified; the disease affects all areas of life, woman's experiences of care and uncertain future. Health professionals and the public have perceived lack of knowledge about the disease and the women felt distrust to healthcare. Uncertainty regarding the future was also common among women. Conclusion: Endometriosis needs more attention in society, so the public learns to recognize the symptoms of the disease, to increase the chance for the affected woman to receive care faster. Knowledge of the disease and women's experiences of living with it needs to be improved among health personal so the woman will receive the best care possible. Limited research exists about the disease and further research is needed.
|
362 |
Att övervaka eller att vårda : En litteraturstudie om både sjuksköterskors och patienters upplevelser av extravak vid risk för suicid / To monitor or to nurse : A literature study about both nurses and patients experiences of constant observation at risk of suicideStenius, Elin January 2015 (has links)
Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. / Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.
|
363 |
Aspekter som påverkar sjuksköterskors attityder till substansmissbrukare : En litteraturöversikt / Aspects that influence nurses’ attitudes towards patients with substance abuse : A literature reviewArvid, Fröding, Henriksson, Viktor January 2015 (has links)
Bakgrund: Det finns ingen enskild orsak till att en människa hamnar i ett substansmissbruk. Ett missbruk medför vissa hälsorisker vilket gör att den här gruppen människor sannolikt kommer komma i kontakt med vården. I samhället har substansmissbrukare stigmatiserats vilket kan påverka sjuksköterskans bemötande. Syfte: Att belysa aspekter som bidrar till sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk och hur attityderna påverkar vården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga studier. Studierna analyserades för likheter och skillnader. Dessa diskuterades och när författarna var överens skrevs det in i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors tidigare erfarenheter hade en stor inverkan på hur sjuksköterskorna såg på patienterna och hur deras attityder gav sig uttryck. Sjuksköterskornas tidigare erfarenheter bidrog till en rädsla och osäkerhet hos många dem. Den professionella kompetensen visade sig spela in då kunskapen om hur ett missbruk påverkar patienterna inte var tillräcklig hos många sjuksköterskor vilket hindrade dem att se människan. Sjuksköterskor med en hög vårdvetenskaplig medvetenhet klarade av det bättre. Diskussion: Diskussionen har Erikssons teori om lidande och konsensusbegreppet vårdande som teoretisk utgångspunkt. Sjuksköterskans attityder påverkar vårdrelationen och negativa attityder skapar ett onödigt vårdlidande och sjukdomslidande på grund av att information riskerar att missats. Samhällets stigmatisering påverkar hur sjuksköterskan ser på missbrukaren som patient. Ett paternalistiskt förhållningssätt kan vara nödvändigt för att patienten ska få en framtida autonomi. / Background: There is no singular reason why a person ends up in substance abuse. Substance abuse poses health risks, which means that they will come in contact with health services. In the society the substance abusers are stigmatized which may affect the nurses’ behavior towards them. Aim: Highlighting the aspects that contribute to the nurse’s attitudes towards patients with a substance abuse problem and how the attitudes affect the health care. Method: The literature review is based on twelve scientific studies. The studies were analyzed toillustrate the similarities and differences. These were discussed and when the authors agreed it was written into the literature review's results. Results: The results showed that the nurse’s previous experiences had a big impact on how the nurses saw patients and how their attitudes influenced their expression. Previous experience contributed to fear and insecurity among many of the nurses. The professional competence turned out to have an impact because the nurse’s lack of knowledge of how an addiction affects prevented them to see the patient as a human being. Nurses with a high level of caring awareness managed this better. Discussion: The discussion includes Ericsson’s theory of suffering and the metaparadigm caring. Nurses’ attitudes affect the care relationship and that negative attitudes create an unnecessary suffering related to care and illness because there is a risk of information being overlooked. Social stigma affects how the nurses perceive the addict as a patient. A paternalistic approach may be necessary to increase the patients’ chances to have a future autonomy.
|
364 |
Att leva med svår hjärtsvikt i livets slutskede : En litteraturöversikt inriktad på personers upplevelserMeraz, Lotta, Zaar, Lina January 2017 (has links)
Bakgrund: Idag uppskattas 250 000 personer leva med hjärtsvikt i Sverige och prevalensen ökar i takt med den åldrande befolkningen. Personer med svår hjärtsvikt lever med svåra symtom, rädsla, har ofta lite kunskap om hjärtsvikt och sämre livskvalitet än andra personer med kroniska sjukdomar. För att öka kunskapen samt tryggheten för personer med svår hjärtsvikt är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Kvalitativ forskning bidrar till att öka förståelsen för personer med svår hjärtsvikt och hur de upplever sitt tillstånd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av att leva med svår hjärtsvikt i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där sexton stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats, bearbetats samt analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utmynnade i fem kategorier: ett liv med restriktioner, försämrad livskvalitet, rädsla och oroskänslor, kunskapsbrist samt hopp och meningsfullhet. Slutsats: Personer med svår hjärtsvikt lever med restriktioner, rädsla och okunskap som begränsar livet. Genom ökad förståelse för personers upplevelser ökar möjligheterna till gott bemötande, minskat lidande och god omvårdnad.
|
365 |
Att överleva ett trauma : Ett framåtskridande av lidande / Surviving a trauma : Progression of sufferingLiljengren, Viktor, Stenzel, Michael January 2017 (has links)
Människor som överlevt ett trauma har utsatts för ett plötsligt hot mot identiteten, självkänslan och tryggheten. De existentiella såren kan vara svåra att upptäcka och läkningsprocessen komplex. Därför är en bättre förståelse för det mänskliga lidandet adekvat och kan hjälpa sjuksköterskan att stötta den drabbade på ett professionellt sätt. Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett livshotande trauma. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med deduktiv ansats, där nio resultatartiklar användes. Resultatet kategoriserades utifrån Rehnsfeldts teori, Framåtskridande av lidande. Teorin består av tre faser: livsförståelsemörkret – outhärdligt lidande, vändpunkt – mänskligt möte och lidandets kamp – uthärdligt lidande. Dessa faser gav en uttömmande beskrivning av upplevelserna i resultatartiklarna. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose den unika individens behov och ge adekvat krisstöd samt relevant information så att den drabbade kan utvecklas i sitt lidande och sträva fram emot ett uthärdligt lidande. Slutsatsen är att vetskap om Framåtskridande av lidande kan ge goda insikter för sjuksköterskan i vård av personer som drabbats av ett stort trauma. / People who survived a trauma are exposed to a threat to their identity, self-esteem and safety. The existential wounds can be hard to detect and the healingprocess complex. A better understanding for the human suffering can help the nurse to support the victims in a professional manner. The aim of this study was to illustrate patients’ experience of having survived a life-threatening trauma. The study was carried out as a literature review with a deductive approach and resulted in nine articles in the review. The articles in the result were categorized according to Rehnsfeldts theory, The progression of suffering. The theory consists of three phases; a darkness in understanding of life – unbearable suffering, turning point – existential caring encounter and alleviation of suffering – bearable suffering. These phases gave a rich description about experiences regarding trauma events. The nurse’s task is to provide each individual victim with appropriate support and relevant information so the victim can highlight their suffering and reach the phase of bearable suffering. The main result of this study is that knowledge about the progression of suffering can contribute to knowledge for nurses that care for trauma victims.
|
366 |
Patienters upplevelse av att drabbas av vårdskador : En litteraturöversikt / Patients' experiences of suffering from adverse events : A literature reviewDoverland, Johanna, Löfstrand, Jessica January 2017 (has links)
Bakgrund: Patientsäkerhet innebär förebyggande av vårdskador och är en global och allvarlig fråga. I Europa förväntas var tionde patient att få en vårdskada som kunnat förebyggas. Förutom de ekonomiska kostnaderna orsakar vårdskador lidande för patienterna och för sjukvårdspersonalen. Patienten kan uppleva att kroppens gränser överskridits av att en annan människa berört kroppen, sjukvårdspersonalen påverkas både på ett professionellt och personligt plan av att ha varit involverad i en vårdskada. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av vårdskador. Metod: Litteraturöversikt och analys av elva kvalitativa studier enligt Friberg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudteman och fem subteman. Upplevelser av bristande information och kommunikation var vanliga samt att livet begränsades efter vårdskadan. Vårdskadan medförde dessutom påfrestningar av både fysisk och psykisk karaktär. Många patienter ville förhindra att samma sak skulle drabba någon annan i framtiden. Patienter upplevde att de kunnat vända den påfrestande upplevelsen till något positivt. Diskussion: Patienter behöver få ärlig och fullständig information om vad som hänt när en vårdskada inträffat, det är mer sannolikt att patientens respons blir positiv då. Om patienten möts med värdighet så kan det lindra den enskilda patientens lidande. Patienter som upplevt försoning med det inträffade kan tillskriva det genomlevda lidandet en mening. Behov av att få prata om det som hänt finns både för de drabbade patienterna samt för inblandad sjukvårdspersonal, som i denna kontext kallas för det andra offret. / Background: Patient safety involves the prevention of adverse events and is a global and serious issue. In Europe one out of ten patients is expected to suffer from an adverse event that could have been prevented. Except the economic costs adverse events cause suffering for both patients and medical staff. The patient may experience that the body´s boundaries have been exceeded when another human being touched the body, the medical staff who had been involved in an adverse event are affected both on a professional and personal level. Aim: The aim of this study was to explore patients’ experiences of suffering from adverse events. Method: A literature review and analysis of eleven qualitative articles according to Friberg. Results: The literature review resulted in five main themes and five subthemes. Experiences of lack of information and communication were usual and also that life became restricted because of the adverse event. The adverse events also caused stress of both physical and psychological nature. Many patients wanted to prevent that the same thing would happen to someone else in the future. A few felt that they could turn the stressful experience into something positive Discussion: Patients must receive honest and complete information on what happened after an adverse event, it is more likely that the patient's response is positive then. If the patient is treated with dignity it may relieve the individual patient's suffering. Patients who have experienced reconciliation with the incident can ascribe the suffering a meaning. There is a need to talk about the adverse event, both for the patients and for the involved professionals, which in this context is called the second victim.
|
367 |
Se mig för den jag är och inte för vad som hänt mig : En litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av vård efter sexuella övergrepp / See me for who I am and not for what happened to me : A literature review about womens experiences of care after sexual assaultEriksson, Mikaela, Hedström, Felice January 2017 (has links)
Bakgrund: Sexuella övergrepp är en kränkande handling mot mänskliga rättigheter och är globalt en fara för kvinnors säkerhet. Cirka 36 procent av alla kvinnor i världen blir någon gång under deras livstid utsatt för sexuella övergrepp. Dessa övergrepp kan skapa fysiskt och/eller psykiskt lidande. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att erbjuda kvinnan både medicinskt och psykosocialt omhändertagande och arbeta för att främja hälsa och lindra lidande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppger dock bristande kunskap om hur vården efter ett sexuellt övergrepp ska ske. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av vården hos kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturöversikten har utformats enligt Fribergs (2012) metod. Tio vetenskapliga artiklar bildar tillsammans litteraturöversiktens resultat. Sju artiklar är av kvalitativ metod, en av kvantitativ metod och två av mixad metod. Resultatet i litteraturöversikten uppstod genom likheter från de valda artiklarnas resultat som därefter användes för att bilda huvudteman och underteman. Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet: Tillgänglig vård och närvarande hälso- och sjukvårdpersonal, Bemötande från hälso-och sjukvårdspersonal och Engagerad i den egna vården. Dessa faktorer har upplevts negativt och/eller positivt av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och utifrån det gett kvinnorna lidande eller ökat välbefinnande i vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har problematiserats med Erikssons (2015) teori om lidande och annan relevant litteratur inom ämnet som styrker att kvinnors upplevelser av vård kan påverkas av olika faktorer. Vidare diskuteras hur hälso-och sjukvårdspersonalens arbete i att lindra kvinnornas lidande kan ske. Diskussionen tar även upp kulturens betydelse för hur kvinnorna uppfattar vården och vikten av att utifrån kvinnan kulturellt anpassa vården. / Background: Sexual assault is an offensive action against human rights and is internationally a threat to women's security. Worldwide 36 percent of all women will at some point during their lifetime experience some kind of sexual assault. These abuses can affect both the physical and mental well-being and create suffering. Health-care have a responsibility to provide the woman with both medical and psychosocial care and promote health and alleviate suffering. But health professionals express a lack of knowledge how to treat women who are victims of sexual assault. Aim: To illustrate the factors that affect the experience of care for women who have been victims of sexual assault. Method: The literature review has been designed according to Friberg's (2012) method. Ten articles were included. Seven have qualitative design, one quantitative design and two have mixed design. The results in the literature occurred by similarities found from the results of the articles and then formed main topics and themes. Results: Three main themes were identified: Available healthcare and current health and care personnel, Reception from health- workers and Engaged in their own care. These factors have been perceived negatively and/or positively by victims of sexual abuse and made them experienced suffering or well-being in care. Discussion: The results from the review are discussed in relation to Eriksson's (2015) theory of suffering and other relevant literature to the topic as reinforce women's experiences of care as influences by various factors. How the health-care professionals and work in alleviating the suffering of women can occur. The discussion also highlights the importance of culture in how women perceive health care and how to culturally adapt health care.
|
368 |
Sjuksköterskors erfarenheter av samtal med patienter i palliativ vård : En litteraturöversikt / Nurses' perceptions of conversations with patients in palliativecare : A literature reviewWoolford, Caroline January 2017 (has links)
Bakgrund: I svåra situationer där livet ställs på sin spets är det vanligt att svåra frågor och känslor väcks. Detta ställer krav på de som vårdar dessa patienter och kunskap om kommunikation i palliativ vård krävs. Just på grund av detta måste sjuksköterskor axla ett stort ansvar, inte bara för den patient de vårdar, utan också för hela sammanhanget patienten befinner sig i. Därför blir kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter en viktig del av vården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samtal med patienter i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med nio vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL complete och PubMed. De sökord som används är: Hospice and palliative nursing, terminal care, conversations, nurses experience och communication. Resultat: Det resultat som framkom delades upp och strukturerades under olika rubriker, dessa var: Sjuksköterskans upplevelser av samtal i palliativ vård och faktorer som påverkar samtal i palliativ vård. Vidare skapades flera underrubriker. Här framkom att sjuksköterskor upplevde samtal i livets slut som svårt och var något som krävde träning och erfarenhet för att klara av på bästa sätt. Diskussion: I diskussionen tas vikten av kommunikation upp och även sjuksköterskors ansvar i den typen av vård i förhållande till patientens behov av samtal. Vidare diskuterades det utifrån ytterligare litteratur som stärkte resultatet. / Background: In difficult situations where life comes to a head, it is common that difficult issues and feelings are raised. This also raises the demands on those who care for these patients and knowledge of communication in palliative care is required. Because of this, nurses take on a great responsibility, not only for the patients they care for, but also the entire context patient is in. Therefore, the communication between nurses and patients an important part of health care. Aim: To highlight nurses’ experiences of conversations with patients in palliative care. Method: A literature review has been constructed by eight scientific articles from CINAHL complete and PubMed. The keywords used are: hospice and palliative nursing, terminal care, conversations, nurse experience och communication. Results: The results that emerged were divided and presented under different headings, these were: Nurses' experiences of calls in palliative care and factors that affect conversations in palliative care. Several subheadings were then created. It was revealed that many nurses experienced end-of-life conversations as difficult and it was something that required training and experience to handle in the best way. Discussion: The discussion was divided results into two headings: the actual responsibility and the importance of communication. This was also discussed using further literature confirming the result.
|
369 |
Att leva med hiv : En studie av självbiografier / Living with hiv : A study of autobiographiesMakdesi, Isabella, Gustafsson, Elin January 2016 (has links)
No description available.
|
370 |
Illamående i samband med cytostatikabehandling / Nausea during chemotherapyBoström, Amanda, Larsen, Rebecca January 2016 (has links)
Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan. / Nausea is one of the most common side-effects during chemotherapy. Chemotherapy is used for treating cancer. Every year 58 000 people gets cancer in Sweden and worldwide 14 million people is affected by the disease. There are three different types of nausea during chemotherapy. These types are acute nausea, delayed nausea and anticipatory nausea. Chemotherapy-induced nausea can be treated either with pharmacological treatment or non-pharmacological treatment. The purpose of this study was to describe nausea in patients with cancer receiving chemotherapy. A general literature study was performed. The searches in the databases Cinahl, Medline and Psycinfo resulted in ten articles. The articles were examined and themes and subthemes were identified. The themes that were identified was The incidence of nausea, The patients experiences of nausea, Strategies to cope with nausea and Quality of life. Chemotherapy-induced nausea was considered to be a subjective phenomenon which was difficult to describe. Patients who suffered from chemotherapy-induced nausea experienced multiple changes that had a negative impact on them. Patient used several strategies to cope with their nausea. Chemotherapy-induced nausea had a negative impact on the patients quality of life. More studies are needed in this field with more focus on how chemotherapy-induced nausea affects these patients.
|
Page generated in 0.0786 seconds