Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av suicidnära personers upplevelser av erhållen vård, diskuterat ur ett personcentrerat perspektiv. Syftet med denna studie var att få en inblick i den suicidnära personens upplevelser av erhållen vård, detta, för att få en djupare inblick i hens upplevelse av erhållen vård. I denna litteraturstudie analyserades och avkodades sammanlagt nio artiklar, där flertalet teman identifierades. Mest framträdande av dessa teman var den suicidnära personens omfattande behov av empatisk respons från personal och det faktum det faktum att hen behöver hjälp med problem som inte är direkt förankrade i hens suicidproblematik per se. / This is a qualitative literature review of the suicidal person’s experiences of receiving care, discussed from a person-centred perspective. The purpose of this study was to share suicidal people's experiences of suicidal preventive care, in order to gain a deeper insight into the person’s experience of received care. In this literature review, a total of nine articles were analysed and decoded in which several themes were identified. Most prominent of these were our findings that the suicidal person has a great need for empathic response from staff, and that what the person needs help with problems that are not rooted in the person’s suicidal behaviour per se.

Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Forskning visar att det krävs ett stort engagemang och mycket erfarenhet för att förhindra suicid samt påverka patientens välbefinnande. Samtidigt som patienter som är i behov av suicidpreventiva åtgärder ökar, minskar antalet slutenvårdsplatser. Svar på det minskade antalet vårdplatser har psykiatriska närsjukvårdsteam startats, som bland annat har uppdraget att arbeta med suicidprevention. Hur vårdarna upplever arbetet med suicidprevention i hemmet är oklart, då forskningen på området är begränsad. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av suicidprevention i hemmet utifrån ett vårdarperspektiv. I studien användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Livsvärldsintervju med 10 vårdare genomfördes. Insamlad data analyserades genom en beskrivande innebördsanalys. Sex innebördsteman framträdde i datamaterialet: Hemmiljön ger trygghet i mötet, Ett möte som kräver en aktiv närvaro, Ett personligt och delat ansvar, En frihet som skapar trygghet i vårdandet, Suicidprevention i hemmet skapar utmaningar och En meningsfull vård. Studien visar att det går att vårda patienter för suicidprevention i hemmet. Arbetet upplevs ge möjligheten att göra en bredare bedömning. Det upplevs också ge möjlighet att erbjuda en helare vård där patienter och anhöriga ges möjlighet att delta. Att göra suicidriskbedömningar innebär ett stort ansvar för vårdarna och för att hantera detta behövs kunskap och erfarenhet av suicidpreventivt arbete. Kollegorna upplevs bidra till en ökad trygghet i bedömningarna och de fungerar som ett känslomässigt stöd. Studien visar att området suicidprevention i hemmet behöver undersökas ytterligare för att förbättra och utveckla arbetssituationen och vården för vårdarna respektive patienterna och deras anhöriga.

Bakgrund Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och trots att mycket arbete har lagts ner på att förebygga suicid tycks statistiken inte minska. Tidigare suicidförsök är en av de största riskfaktorerna för suicid och majoriteten av de som genomgått suicid har tidigare haft kontakt med vården bara månader innan. Därav väcktes frågan om varför vården inte lyckats förhindra fler suicider. Överallt inom vården finns suicidala patienter vilket gör att alla sjuksköterskor kommer möta denna patientgrupp. Därför är det viktigt att sjuksköterskor besitter kunskapen och kompetensen i att bemöta suicidala patienter.  Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av vården efter ett suicidförsök.  Metod För denna icke-systematiska litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i PubMed, CINAHL och PsycInfo. Sökningar gjordes med olika sökordskombinationer, 16 artiklar ansågs vara relevanta och inkluderades i resultatet. Av de vetenskapliga artiklarna var 14 kvalitativa och två kvantitativa. Genom att använda Sophiahemmets högskolas bedömningsinstrument kvalitetsgranskades de 16 artiklarna för att sedan ingå i en integrerad analys där artiklarna delades in i tre teman och tio subteman. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudteman och tio subteman som belyste hur patienter upplever vården efter ett suicidförsök. De huvudteman som skapades var: upplevelser av brister i vården, upplevelser av god vård samt upplevelser av värdefulla aspekter. Slutsats Upplevelser av vård efter suicidförsök var både positiva och negativa. Upplevelsen av en god vård grundades ofta i förtroende, att bli lyssnad på, respekterad och behandlad som en medmänniska med delaktighet. Det som däremot beskrevs som en bristande vård var när vårdpersonalen saknade kunskap om kompetens, när bemötandet var distanserat och oengagerat samt när en tydlig stigmatisering fanns. Den bristande vården ledde många gånger till att patienter upplevde en rädsla för att erkänna suicid. / Background Suicide is a global public health problem and although much work has been done to prevent suicide, the statistics do not seem to decrease. Previous suicide attempts are one of the biggest risk factors for suicide and the majority of those who have committed suicide have previously had contact with healthcare only months before. The question of why healthcare has not succeeded in preventing more suicides was raised among the authors. There are suicidal patients everywhere in all healthcare sections, which means that all nurses will meet this patient group. Therefore, it is important that nurses have the knowledge and competence to respond to suicidal patients. Aim The aim was to shed light on patients experience of health care after suicide attempt. Method For this non-systematic literature review, scientific articles were searched in PubMed, CINAHL and PsycInfo. Searches were done with different keyword combinations and 16 articles were considered relevant and included in the results. Of the scientific articles, 14 were qualitative and two was quantitative. Using Sophiahemmet University's assessment instrument, the 16 articles were quality reviewed and then included in an integrated analysis where the articles were divided into three themes and ten subthemes. Results The results were presented in three main themes and ten sub-themes that shed light on how patients experience care after a suicide attempt. The main themes that were created were: experiences of shortcomings in care, experiences of good care and experiences of valuable aspects. Conclusions Experiences of care after suicide attempts were both positive and negative. The experience of good care was often based on trust, being listened to, respected and treated as a fellow human being with participation. On the other hand, what was described as a lack of care was when the care staff lacked knowledge of competence, when the treatment was distanced and uninvolved and when there was a clear stigma. The lack of care often led to patients experiencing a fear of acknowledging suicide.

Bakgrund: Mer än 700 000 liv globalt avslutas årligen till följd av suicid och omkring 45 procent av de som dör till följd av suicid har uppsökt primärvård månaden innan. Få studier har dock belyst vårdpersonalens perspektiv på suicidprevention i primärvård. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta med suicidprevention i primärvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och Scopus. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs analysmodell. Resultat: Av analysen framkom att hälso- och sjukvårdpersonal upplevde både hindrande och underlättande faktorer i arbetet med suicidprevention i primärvård. Låg kunskapsnivå, brist på utbildning, resursbrist, tidsbrist och avsaknad av riktlinjer utgjorde de huvudsakliga utmaningarna. Emellertid upplevdes fungerande teamarbete, tydlig ansvarsfördelning, lättillgänglig specialistvård, intuition och lång arbetslivserfarenhet som underlättande faktorer. Konklusion: För att förebygga suicid krävs ett systematiskt arbete samt förbättrad samverkan mellan instanser för att öka patientsäkerheten. Genom att uppmärksamma erfarenheter av brister i verksamheten och åtgärda dessa kan antalet suicid reduceras. / Background: Globally, more than 700 000 lives end annually due to suicide, and about 45 percent of those who died by suicide had visited primary care the previous month. Nonetheless, few studies have shed light on health care professionals’ experiences working with suicide prevention in primary care.  Aim: To illuminate health care professionals’ experiences of suicide prevention within primary care. Method: A literature study consisting of ten qualitative studies. Articles were found using Cinahl, PubMed and Scopus. Analysis was then performed with inspiration from Friberg's analytical model. Results: Findings suggest that health care professionals experienced both barriers and facilitators working with suicide prevention in primary care. Insufficient knowledge and education, lack of resources, time pressure and lack of guidelines were perceived as the main challenges. However, teamwork, clear division of responsibilities, easy access to specialist care, intuition and extensive clinical experience were seen as facilitators. Conclusion: To prevent suicide, a systematic approach and improved collaboration between primary and specialist care are needed. By adopting measures to correct perceived flaws in primary care, the number of suicides could be reduced.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället där ambulansteam möter patienterna i prehospital miljö. World Health Organization belyser att psykisk ohälsa ökar och suicid är den näst vanligaste dödsorsaken bland 15–29 åringar. I Sverige år 2020 vårdades 6 666 personer hospitalt efter suicidförsök och samma år omkom 1 168 person till följd av suicid. Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda suicidala patienter. En intervjustudie genomfördes med sex informanter som alla var ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod med induktiv ansats. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskorna upplever det vårdande mötet som komplex och en svår utmaning. De upplever att de är beroende av ett välfungerande kollegialt samspel inför mötet med patienten. Svårigheterna i vårdmötet handlade om att vårda utan frivillighet, känna osäkerhet kring den vårdande kompetensen och att möta hot och våld. Att vara öppen och ärlig, lyssna och ge patienten tid upplevs vara en nödvändig grund i det vårdande mötet. Deltagarna belyser även att mötet berör på ett personligt plan. Ambulanssjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och vårda suicidala patienter är ett relativt outforskat ämne. Ökad kunskap om hur ambulanssjuksköterskor bör förhålla sig till, möta och vårda suicidala patienter kan förhoppningsvis bidra till ett bättre och ett mer patientsäkert omhändertagande. / Mental illness is a growing problem in society where ambulance teams meet patients in prehospital environments. The World Health Organization highlights that mental illness is increasing and suicide is the second most common cause of death among 15–29-year-olds. In Sweden in 2020, 6,666 people were treated in hospital after suicide attempts and in the same year 1,168 people died because of suicide. The purpose of the study was to shed light on ambulance nurses' experiences of meeting and caring for suicidal patients. An interview study was conducted with six informants, all of whom were ambulance nurses. The interviews were analyzed using a qualitative method with an inductive approach. The results show that the ambulance nurses experience the caring meeting as complex and a difficult challenge. They feel that they are dependent on a well-functioning collegial interaction before the meeting with the patient. The difficulties in the care meeting were about caring without volunteering, feeling insecure about the caring competence, and facing threats and violence. Being open and honest, listening and giving the patient time is perceived as a necessary foundation in the caring meeting. The participants also highlight that the meeting touches on a personal level. Ambulance nurses' experiences of meeting and caring for suicidal patients is a relatively unexplored topic. Increased knowledge of how ambulance nurses should relate to, meet, and care for suicidal patients can hopefully contribute to better and more patient-safe care.

Bakgrund: Suicid är ett globalt förekommande fenomen. Orsakerna till suicid är ofta flera och komplexa, men den största riskfaktorn är tidigare genomfört suicidförsök. På akutmottagningen vårdar sjuksköterskor suicidbenägna människor som vanligtvis intoxikerat eller medvetet skärskadat sig. Sjuksköterskor spelar en huvudroll i det suicidpreventiva arbetet, då de jobbar patientnära. De har i uppgift att lindra lidande i form av exempelvis psykisk smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidbenägna patienter inom akutsjukvården. Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en litteraturbaserad studie. Tio kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Fribergs (2022) fem steg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman med tillhörande subteman. Teman var: Bristande kunskaper, Skiftande attityder och värderingar och Arbetsmiljö och organisatorisk inverkan på vården. Det framkom att akutsjukvårdens stressiga arbetsmiljö, bristande suicidkompetens och personliga värderingar är faktorer som påverkar eller försvårar sjuksköterskors arbete. Sjuksköterskor önskar att få ytterligare utbildning i suicid och suicidhjälp. Konklusion: Att vårda suicidbenägna patienter är komplext för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor besitter kompetens om suicid oavsett arbetsplats. Detta för att kunna göra adekvata suicidriskbedömningar samt förhindra suicid i tid. / Background: Suicide is a global phenomenon. The reasons behind suicide are often many and complex, but the biggest risk is an earlier attempt. Nurses at the emergency department meet suicidal individuals that usually are intoxicated or have slice-wounds. Nurses play a leading role in suicide prevention work, as they work close to patients. They are tasked with alleviating suffering, as for example psychical pain. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for suicidal patients within emergency healthcare. Method: A literature-based study was made. Ten qualitative articles were selected and analyzed according to Friberg’s (2022) five steps. Findings: The result became three themes with belonging subthemes. The themes were: Lack of knowledge, Various attitudes and values, Work environment and organizational impact on the care. It appeared that the stressful work environment of emergency healthcare, lack of suicide competence and personal values affects or complicates nurses’ work. Nurses want further education about suicide and suicide help. Conclusion: Caring for suicidal patients is complex for nurses. It is important that nurses have competence in suicide, regardless of workplace. This because they must be able to do adequate suicide risk assessments and prevent suicide in time.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer i Region Skåne arbetar med patienter som har suicidtankar och med suicidprevention. Uppsatsen har tre frågeställningar: Hur arbetar hälso- och sjukvårdskuratorer med suicidprevention? Hur bemöter hälso- och sjukvårdskuratorer patienter med suicidtankar? Vilka strategier används av hälso- och sjukvårdskuratorer i arbetet med suicidprevention? För att besvara frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer på olika sjukhus i Region Skåne. En intervju med en informant, chefskurator på ett av sjukhusen, utfördes. Tre teorier finns med i arbetet: existentialism, KASAM och tyst kunskap. Teorierna uppkom utifrån vår analys av intervjumaterialet då vi upplevde att kuratorerna använder sig av metoder i samtalet som går att koppla till existentialism och KASAM. Vidare visar resultatet att kuratorerna använder sig av en kombination av explicit och tyst kunskap när de arbetar suicidpreventivt. Resultatet visar också att de intervjuade kuratorerna på flera sätt använder sig av liknande sätt att bemöta patienter med suicidtankar. Tydliga riktlinjer från organisationen gällande hur arbetet med suicidprevention ska se ut saknas för majoriteten av kuratorerna. Slutligen fann vi att samtliga av de intervjuade kuratorerna önskar mer utbildning inom ämnet suicid. / This qualitative study aims to investigate how clinical social workers in Swedish hospitals work with patients who have suicidal thoughts and with suicide prevention. The essay poses three questions: How do clinical social workers work with suicide prevention? How do clinical social workers act in the room with a suicidal patient? What strategies do clinical social workers use in their work with suicide prevention? To answer the questions six semi-structured interviews were conducted with clinical social workers and one interview with an informant, at three different hospitals in the region Skane. Three theories are included: existentialism, SOC – sense of coherence and tacit knowledge. The theories emerged from our analysis of the empirical knowledge collected through the interviews. We found that the clinical social workes use methods that can be connected to existentialism and SOC when being confronted with suicidal thoughts. Furthermore, the result has shown that the clinical social workers use a combination of explicit and tacit knowledge. The result also shows that the clinical social workers use similar ways of acting when meeting patients with suicidal thoughts. The majority of the clinical social workers lacked clear guidelines from their organization on how to to work with suicide prevention. Finally, we found that all the interviewed clinical social workers wanted more information and training within suicidology.

This qualitative study reviews the document “Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023" published on the government´s website. This is done with the purpose of identifying and problematizing how risk groups are presented in the government and SALAR's document regarding mental illness and suicide. Furthermore, the document also examines and problematized whether sociological factors emerge as the underlying reasons why certain groups are identified as riskgroups. By using critical discourse analysis as a method of analysis, risk groups can be demonstrated, sociological factors identified, and the document critiqued. In Sweden, the state has overall responsibility for mental health and together with Sweden's municipalities and regions, the government has entered into an agreement, which is presented in the analysed document. The result we found is that the risk groups identified are not presented specifically as risk groups in the document. What the document focuses on is that certain interventions should be put in place for these individuals without any direct interventions being specified. During the work on the critical discourse analysis, it has become clear that the document lacks important information that makes credibility disappear. The document feels like a compilation of previous information as they talk about the shortcomings that exist for mental illness and suicide prevention, although this is not a single reference in the document. / I denna kvalitativa studie granskas dokumentet ”Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023” publicerat på regeringens webbsida. Detta görs med syftet att påvisa och problematisera vilka riskgrupper som presenteras i regeringens och SKR:s dokument gällande psykisk ohälsa och suicid. Vidare undersöks och problematiseras om det i dokumentet framträder sociologiska faktorer som ligger till grund varför vissa grupper pekas ut som riskgrupper. Genom att använda kritisk diskursanalys som analysmetod kan riskgrupper påvisas, sociologiska faktorer identifieras och dokumentet kritiseras. I Sverige har staten det övergripande ansvaret för den psykiska hälsan och tillsammans med Sveriges kommuner och regioner har regeringen ingått en överenskommelse, vilket presenteras i det analyserade dokumentet. Det resultat vi funnit är att de riskgrupper som identifieras, inte presenteras specifikt som riskgrupper i dokumentet. Det som dokumentet fokuserar på är att vissa insatser bör sättas in för dessa individer utan att inga direkta insatser specificeras. Under arbetets gång med den kritiska diskursanalysen har det tydliggjorts att dokumentet saknar viktig information som gör att trovärdigheten försvinner. Dokumentet känns som en sammanställning av tidigare information då de talar om vilka brister som finns för psykisk ohälsa och suicidprevention, trotts detta finns inte en enda referens i dokumentet.

Bakgrund: Under 2022 avled 1 254 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Bland patienter som vårdas inom rättspsykiatrisk vård finns hög risk för suicid då psykiatriska diagnoser samt tidigare försök är stora riskfaktorer. Att möta människor som har tankar på att ta sitt liv är en viktig och svår uppgift. Samtal om suicid med patienten ökar inte risken för suicid. Suicidförebyggande arbete handlar om att genom olika insatser minska risken för att människor gör suicidförsök eller fullbordade suicid. Syfte: Att undersöka personalens upplevelse av att arbeta med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt där 14 intervjuer genomfördes med personal på en rättspsykiatrisk klinik i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och under dessa redovisas sedan kategorier. Det första temat Kunskap och kompetens är viktiga faktorer som beskriver att personalen upplever att utbildning gör skillnad, erfarenhet ger trygghet, bristande kompetens och att se tidiga tecken. Det andra temat Att arbeta preventivt ger bättre förutsättningar synliggör vikten av rutiner, våga fråga och prata om det och använda sig av tidiga tecken. Det tredje temat Tiden läker inte alla sår visar tiden efteråt, känslor som uppstår och stödets utformning.  Slutsats: För att kunna arbeta preventivt och förebygga att patienterna ska få ett försämrat mående och därmed öka risken för suicidförsök eller suicid är det viktigt att personalen har en god vårdrelation till patienten. Att ha rätt kompetens och utbildning visade sig vara av stor vikt för att kunna upptäcka tidiga tecken, men även erfarenheten man får allt eftersom är ovärderlig. Arbetet med suicidnära patienter inom rättspsykiatrisk vård är påfrestande. Både för risken för suicid men även rädslan för att göra fel i sitt arbete. Det finns ett behov av att utöka kunskapen och därmed kompetensen inom suicid för att personalgruppen ska kunna känna sig trygga i både det dagliga arbetet men även i suicidpreventionsarbetet. Stödet personalen får från kollegor är viktigt och är en stor del av det som gör att de kan fortsätta på arbetsplatsen. Personalen upplever att de inte fått något ordentligt stöd från chef och ledning när de varit med om ett fullbordat suicid.

ABSTRACT Background: Suicide is one of the leading causes of death worldwide and a serious public health issue. A prior suicide attempt is therefor a significant risk factor for future suicide, which could be preventable with evidence-based interventions. Stigmatization surrounding mental health and suicide has led to many people that are thinking of suicide, or those who have attempted it, to not seek help. This increases the risk for future suicide attempts, and therefore the amount of deaths.    Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of support and care after a suicide attempt.    Method: A qualitative literature study where 14 articles were included from the databases PubMed and PsycInfo. The articles were quality reviewed using the SBU’s quality assessment template and were analyzed using the meta-synthesis method.    Result: Experiences of inadequate care were mostly based on insufficient knowledge, deficiencies in how patients were treated, stigmatization and fear, and bad quality of care. Experiences of good care were mostly based on patient centered care, a strong patient-personal relationship, good care meeting, and patient involvement. The patients emphasized the need to be heard and support from others in the same situation.    Conclusion:  Three main categories were identified that described how patients experienced support and care after a suicide attempt: experiences of inadequate care, experiences of good care, and favorable factors for good care. The results highlighted the need for more knowledge among nurses to ensure the best possible care for people who have gone through a suicide attempt.   Keywords: Nursing Care, Patient Experience, Suicide Attempt, Suicide Prevention. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Suicid är en av de ledande dödsorsakerna i världen, och ett allvarligt folkhälsoproblem. Ett tidigare suicidförsök är en stor riskfaktor för senare suicid, vilket anses kunna förebyggas med evidensbaserade insatser. Stigmatisering kring psykisk ohälsa och suicid har lett till att många människor som tidigare begått suicidförsök eller har tankar om det, väljer att inte söka vård vilket ökar risken för fler suicidförsök och därmed dödsfall.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av stöd och vård efter suicidförsök.   Metod:  En kvalitativ litteraturöversikt där 14 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall, och innehållet analyserades med hjälp av metasyntesen.    Resultat: Upplevelser av bristande vård grundade sig främst i otillräcklig kunskap och kompetens, brister i bemötande, stigmatisering och rädsla, samt brister avseende vårdkvalitet. Upplevelser av god vård grundade sig mycket i personcentrerad vård, god relation mellan patient och vårdpersonal, vårdpersonalens goda bemötande, samt delaktighet. Patienterna framhävde även behovet av att bli hörd och få stöd av andra i samma situation.    Slutsats:  Tre kategorier identifierades som beskrev hur patienter upplevde stöd och vård efter suicidförsök; upplevelser av bristande vård, upplevelser av god vård, och gynnsamma faktorer för god vård. Resultatet visade på att det krävs mer kunskap och kompetens hos sjuksköterskor för att bemötandet av patienter som genomgått ett suicidförsök ska bli så bra som möjligt.    Nyckelord: Bemötande, Patienters upplevelse, Suicidförsök, Suicidprevention, Omvårdnad.