I Sverige sker varje år i genomsnitt 1500 dödsfall till följd av suicid och ungefär tio gånger fler suicidförsök. Bakgrunden till suicidala handlingar är komplex där biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer samspelar. För att effektivt kunna förebygga suicid är det viktigt att det finns en holistisk förståelse för suicidala handlingar, vilket bland annat förutsätter att offentliga aktörer samverkar med civilsamhället. Trots att det är ett prioriterat utvecklingsområde i det suicidpreventiva arbetet på lokal nivå är det förhållandevis få kommuner som samverkar med brukar- och anhörigorganisationer.  Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kommuner samverkar med brukar- och anhörigorganisationer i det suicidpreventiva arbetet. Vidare var syftet att undersöka vad som underlättat ett fungerande samverkansarbete genom att ta reda på vilka utmaningar och framgångsfaktorer samverkansparterna möter. Metod Studiedesignen var en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer med representanter från en brukar- och anhörigorganisation och kommunal verksamhet genomförts i tre kommuner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat och slutsats Kommunen och brukar-och anhörigorganisationen samverkade på både system- och verksamhetsnivå i det suicidpreventiva arbetet. Samverkansparterna upplevde att ett ömsesidigt värde och tillit, engagerade och drivna personer, strukturer för kraftsamling och nätverksbyggande och att kravställande och styrning som ger tyngd i arbetet, har underlättat samverkansarbetet. Samtidigt visade resultaten på utmaningar i att erbjuda reellt inflytande. Det är uppenbart att det även fortsättningsvis behövs fler insatser för överbrygga glappet mellan statens incitament i att arbeta holistiskt och lokala förutsättningar att omvandla detta i konkreta suicidpreventiva åtgärder. / In Sweden, an average of 1,500 deaths occur each year as a result of suicide and approximately ten times as many suicide attempts. The background to suicidal acts is complex where biological, psychological and environmental factors interact. In order to be able off effectively prevent suicide, it is important that there is a holistic understanding of suicidal acts, which requires, among other things, that public actors collaborate with civil society. Despite the fact that it is a prioritized area of ​​development in the suicide prevention work at the local level, there are relatively few municipalities that cooperate with user and family organisations. The purpose of this study was to examine in what way and to what extent municipalities collaborate with user and family organizations in suicide prevention. Furthermore, the aim was to investigate what facilitates a functioning collaborative work by finding out which challenges and success factors the collaborative parties face. Method The study design was a multiple-case study design where qualitative interviews with representatives from a user and family organization as well as municipal sector are conducted in three municipalities. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results and conclusion Municipalities and user and family organizations cooperated at both system and operational level in the suicide prevention work. The collaboration parties felt that a mutual value and trust, committed and driven people, structures for gathering power and network building and that setting demands and governance that gives weight to the work, have facilitated the collaborative work. At the same time, the results showed challenges in offering real influence. It is clear that more efforts are still needed to bridge the gap between the state's incentives to work holistically and local conditions to transform this into concrete suicide prevention measures.

The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how care managers experience working with suicide prevention with the elderly. The study explores identified potential factors of success and perceived obstacles in the care managers current manner of operations. Additionally, the interviewees have suggested various ways on how to improve their current working methods. The data was collected by interviewing ten care managers and later analyzed by means of thematic analysis and applying Antonovsky’s salutogenic approach to wellness. This theoretical framework suggests the importance of an individuals’ ‘sense of coherence’ (SOC) for handling the hardships of life. Antonovsky suggests that the receivers of care can get their SOC strengthened by a professional. The interviewees of this study report the importance of developing a working alliance between the care manager and the receiver of care. They also highlight a lack of knowledge and the need of further training. Additionally, the results suggest that professionals in the field of elderly care can, and should, cooperate interprofessionally to counteract the elderly care’s focus on physical health over the mental. Our findings also suggest that inclusion of professionals with hands-on experience could be helpful when developing new strategies or policies.

Detta är en fördjupande studie baserat på en kvantitativ folkhälsoundersökning som visade samband i särskilt utsatthet bland förekomst av vilka som allvarligt övervägt självmord och demografiska faktorer hos folkbokförda i Umeå. Byggt på premissen av det pågående suicidpreventiva arbetet i Umeå tar denna studie i anspråk att utforska vilka livsomständigheter som skiljer sig åt mellan den generella populationen i Umeå jämfört med de som allvarligt övervägt självmord, samt föreslå suicidpreventiva åtgärdsförslag utifrån resultaten.    Data som omsattes i denna studie var ursprungligen insamlat av Övergripande planering Umeå kommun genom ett stratifierat urval som svarade mot olika demografiska områden av Umeå som resulterade i 2588 svaranden, med en svarsfrekvens av 37% som deltog i en folkhälsoundersökning som omfattade 102 frågor vilka var kvalitetskontrollerade av SCB.  Studieförfattarna utformade en metod för att skala ner urvalet av livsomständigheter till 15 variabler som skulle överensstämma med studiens teman: demografi, ekonomiska förutsättningar, vanor, mående och stöd som alla ställdes mot frågan: “Har du allvarligt övervägt självmord?”, där 10,7% av de tillfrågade svarade affirmativt. Slutsatser av denna studie är att undersökta livsomständigheter såsom socioekonomiska faktorer, vanor, demografiska faktorer, mående och stöd indikeras vara relaterade till en högre förekomst av att ha allvarligt övervägt självmord för folkbokförda i Umeå. Bland annat visas fulltidsanställda vara 22,9% mindre sannolika- där studerande är mer än dubbelt så sannolika- där personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning var 444,9% mer sannolika att allvarligt ha övervägt självmord. Svaranden anger oftare sämre sömn (42,9% jämfört med 70,7%) hos de som allvarligt övervägt självmord. 77,4% av svaranden med ångestrelaterade svårigheter- 43,0% av svaranden med behov av psykisk vård som inte sökt- och 56,4% av svaranden med psykiska funktionshinder uppger att de allvarligt övervägt självmord jämfört med 10,7% hos generella svaranden. Utifrån studiens resultat föreslår studieförfattarna kompletterande lokala suicidpreventiva åtgärder, men finner behov av åtgärder med nationellt omfång för att svara mot de bredare socioekonomiska- och sociala problem som premissen och resultatet av denna studie belyser. / This is an in-depth study based on a quantitative public health survey which raised cause for concern about sociodemographic differences in occurrence of who has seriously considered suicide in the municipality of Umeå. Following the premise built on the current suicide prevention work in Umeå this study aims to give insight on which living circumstances differ regarding those with suicidal ideation in Umeå compared to the general population and what proposed actions might be indicated from the results.   The data used in this study was originally sampled by Övergripande planering, Umeå municipality using a stratified selection of different demographics in Umeå resulting in 2588 participants, an answer rate of 37% who answered a public health survey consisting of 102 questions, which was quality checked by SCB.   By process of elimination finding relevant living circumstances the authors designed a method of selection resulting in 15 variables consistent with the subtypes: demographics, economical circumstances, habits, health and support, all of which to correlate with the question translated to: “Have you seriously considered suicide?” where 10,7% of respondents answered positively.   Conclusions from this study are that certain life circumstances such as socioeconomic factors, habits, demographic factors, well-being and support is indicated being related to a higher prevalence of having seriously considered suicide amongst habitants of Umeå. Key findings include full-time employed was 22,9% less likely-, where students were more than two times more likely- and people on welfare or sick leave were 444,9% more likely to have seriously considered suicide. Respondents are less likely to have a good nights sleep (42,9% compared to 70,7%) if they have seriously considered suicide. 77,4% of those with anxiety-related issues, 43,0% of those in need of medical care for psychological health and 56,4% of respondents with psychological disability responds to have seriously considered suicide compared to the average of 10,7%. The authors provide examples of local implementations based on the findings but arrive at the need for a national scope to come to terms with the wider socio-economic and social issues that is suggested by the premise and result of this study.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren bland unga i Sverige och därmed även konsekvenser av psykisk ohälsa enligt forskningen. Flickor är i högre grad drabbade av psykisk ohälsa medan pojkar i högre utsträckning begår suicid. Orsaken till denna ökning är komplex, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring varför det ser ut så. Få studier bekräftar eller beskriver arbetsmetoder och tillvägagångssätt samt effekter av samhällsaktörers hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte: Denna studies syfte är att undersöka hur valda samhällsaktörer inom en region i södra Sverige arbetar hälsofrämjande med psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar. Följande frågeställningar användes: Hur arbetar samhällsaktörer för att nå ut till ungdomar? Vilka arbetsmetoder använder aktörerna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention hos ungdomar? Skiljer sig arbetsmetoderna för att främja psykisk hälsa och suicidprevention mellan pojkar och flickor? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes, som analyserades utifrån innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Fem kategorier växte fram: Utbildning ökar samhällsaktörers kompetens, Arbetsmetoder som stärker ungdomars psykiska hälsa, Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa och suicidprevention, Utmaningar i arbetet med att stärka ungdomars psykiska hälsa och Mål med hälsofrämjande- och suicidpreventivt arbete. Slutsats: Samhällsaktörers gemensamma mål var att stärka unga individer att själva söka hjälp när det förekom ett behov. Ett salutogent fokus var också närvarande samt olika tillvägagångssätt för att nå målet att stärka unga individer. Tillvägagångssätten handlade bland annat om samverkan, kunskapsutveckling och digitala verktyg. / Introduction: Mental illness has increased significantly in recent years among adolescents in Sweden thus also the consequences of mental illness according to research. Girls are more affected by mental illness while boys are more likely to commit suicide. The reason for this increase is complex, but there are still large gaps in knowledge about why it looks this way. Few studies confirm or describe work methods and approaches and effects of community workers health promotion and prevention work. Aim: The purpose of this study is to investigate how selected community workers within a region in southern Sweden work to promote mental health and suicide prevention for adolescents. Following questions were used: How do the community workers reach adolescents? Which approach do the community workers use to promote mental health and suicide prevention to adolescents? Does the method between promoting mental health and suicide prevention differ between boys and girls? Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted, which were analysed based on content analysis with an inductive approach. Result: Five categories emerged: Education increases the competence of community workers, Work methods that strengthen adolescents mental health, Health-promoting efforts for mental health and suicide prevention, Challenges in the work to strengthen adolescents mental health and Goals with health-promoting and suicide-preventive work. Conclusion: Community workers common goal was to empowering adolescents to seek help themselves when needed. A salutogenic focus was present as well as different approaches to reach the goal of empowering adolescents. The approaches were for instance through collaboration, knowledge development and digital tools.