Inom barnsjukvården världen över arbetar man idag med familjecentrerad vård. Föräldrarna ses som experter på sina barn och en viktig samarbetspartner i omvårdnaden på sjukhuset. Det är vårdpersonalens uppgift att bjuda in familjen och visa vad de kan göra då det kan vara svårt för föräldrarna att hitta sin roll i situationen. Den personal som arbetar efter vårdformen familjecentrerad vård ser de anhöriga snarare som en resurs i stället för ett hinder i vården. Examensarbetets syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors förståelse av familjecentrerad vård på en barnintensivvårdsavdelning och hinder för att bedriva denna vård. Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Åtta specialistsjuksköterskor intervjuades och därefter analyserades data med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande vardera fyra subkategorier. I resultatet framkom det bland annat att specialistsjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att bjuda in familjen i vården. Det var också viktigt att ge dem information om barnets hälsotillstånd och planering kring fortsatt vård. Om familjen vistades på sjukhuset en längre tid ansågs det angeläget att skapa rutiner för familjen så att de, fastän barnet var allvarligt sjukt, kunde skapa någon form av vardag trots rådande situation. Det framkom att det fanns vissa svårigheter för att bedriva familjecentrerad vård på avdelningen. En sak som försvårade att arbeta utifrån denna vårdform var brister i vårdmiljön på avdelningen. Det visade sig även att personalen på avdelningen saknade specifik utbildning inom familjecentrerad vård men informanterna var eniga om att detta var önskvärt. Föräldrarna inbjöds ej att delta i de dagliga ronderna. I resultatdiskussionen under rubriken föräldrars närvaro diskuteras specialistsjuksköterskans ovilja att ta med föräldrarna i ronderna. Genom att låta dem närvara ansågs det ta längre tid och ökade risken för att de skulle missförstå information som framkom då personalen använde sig av medicinska termer. Dock visar forskning på att det kan vara en god idé att låta dem delta i ronderna då det ökar delaktigheten i de beslut som tas kring omvårdnaden av deras barn.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur elever med läs- och skrivsvårigheter och undervisande lärare i svenska på samma skola beskriver och skattar olika för läsförståelsen viktiga färdigheter för att nå förbättrad läsförståelse. I fallstudien i en skola har tre fokusgruppintervjuer genomförts för att undersöka detta. Två fokusgruppintervjuer med elever i årskurserna 7-9 och en fokusgruppintervju med undervisande lärare i svenska i årskurserna 6-9. Elever och lärare förde fram samma synpunkter i stor utsträckning, men med lite olika synvinkel. I vissa frågor tyckte de även olika. Eleverna och lärarna upplevde elevers koncentration som svår att förbättra och framgångsfaktorer var att förbättra elevers ordförståelse för att nå god läsförståelse. Både elever och lärare upplevde val av lagom svåra, för eleverna intressanta texter som ett framgångskoncept och att samtala om texter i klassen eller i ledda elevgruppssamtal som framgångskoncept. Lärarna tyckte att det var svårt att ändra elevers uppfattning om läsning. Eleverna upplevde det som ett hinder att på egen hand förbättra läsning mellan raderna medan lärarna upplever tidspressen att hinna med alla moment i svenskan som ett hinder och nämner då särskilt att de borde ha mer textsamtal som utvecklar elevernas lässtrategier i klasserna. Studien visar på att utvecklandet av läsförståelse inte är något man löser snabbt, utan kräver ett långsiktigt medvetet motivationsarbete med extensiv läsförståelseträning, men det är svårt att hitta tiden för detta långsiktiga arbete då de obligatoriska momenten i svenskans kursplan är många och konkurrerar om tiden. Nyckelord: elever, färdigheter, lärare, läsförståelse, svårigheter,

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk. / <p>Matematik</p>

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskap om Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och varför det ses som ett föredöme. Vi ville undersöka vad som utmärker ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Hur verksamheter arbetar Reggio Emilia inspirerat samt om det finns några hinder eller svårigheter med detta arbetssätt. Inledningsvis beskrivs Reggio Emiliafilosofins historiska bakgrund följt av litteratur och tidigare forskning kring området. Därefter beskrivs forskningsmetoden där fem kvalitativa intervjuer genomförts med syfte att undersöka pedagogers tankar kring Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Detta sammanställs i ett resulta tsom visar på att alla verksamheter inspireras i olika grad men alla har gemensamt att de har samma tankar kring barnsyn, miljö, projektarbete samt pedagogisk dokumentation. Därefter diskuteras resultatet av undersökningen och återkopplas till litteratur och tidigare forskning. Avslutningsvis sammanställs allt i en slutsats.

Syftet med det här arbetet är att bidra med kunskaper kring bråk i grundskolematematiken. Undersökningen fokuseras på vilka uppfattningar och erfarenheter av bråk som lärare och elever i en klass 5 har, samt vilka svårigheter och missuppfattningar som eleverna uppvisar när de arbetar med bråkuppgifter. Studiens genomförande och metod utgår från en kombination av en del av en learning study och den fenomenografiska ansatsen. Learning study är en metod som härstammar från varitaitonsteorin och innefattar en cykel där man tar reda på elevernas förkunskaper för att identifiera kritiska aspekter inom ett lärandeobjekt, för att sedan planera undervisning därefter. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med en lärare och fyra elever. I elevintervjuerna ingick förutom intervjufrågor även räkneuppgifter som eleverna fick genomföra och förklara. Resultatet av undersökningen resulterade i 7 kritiska aspekter som är avgörande för elevernas förmåga att behärska bråk. Progressionen från konkret till abstrakt tänkande Samband och översättningar mellan representationsformer Verklighetsanknyta bråk Förståelse för rationella tal Förstå förhållandet mellan delarna och helheten Se bråk som ett tal Se bråk som en proportion eller andel Genom att utgå från de kritiska aspekter som denna undersökning fått fram kan ett undervisningsupplägg, vilket är nästa steg i en learning study, planeras och utformas.

Flera forskare är överens om att det är språket som andraspråkselever har svårigheter för inte det matematiska. Därav är syftet med studien att analysera elevers språkliga förutsättningar samt valet av strategier vid språkliga hinder i de matematiska textuppgifter. För att få fram studiens resultat har Cummins teori om att matematiska uppgifter blir för andraspråkselever språkigt svårare, om uppgifternas svårighetsgrad ökar samtidigt som stödet i kontexten minskar. Teorin har sedan speglats i olika matematiska textuppgifter som elever i årskurs 5-6 räknat. Eleverna har sedan intervjuats med syfte att ytterligare synliggöra elevernas förståelse för uppgifterna samt vilka strategier eleverna använt sig av vid språkliga hinder. Resultatet visade att elevers lösningar inte är beroende av stöd i kontext utan istället elevernas språkliga förmågor. Har eleverna visat större förståelse för de olika uppgifterna har de också haft lättare för att lösa de olika uppgifterna. Strategierna eleverna använde sig av när de språkligt sätt haft svårigheter med uppgifterna har varierat. Eleverna har använt strategier så som att försöka förstå uppgiften i sin helhet till att fundera kring ett visst begrepp.

<p>Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.</p><p>För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:</p><p>Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?</p><p>Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?</p><p>Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.</p><p>Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.</p><p>Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem.</p>

<p>The aim of this investigation was to study first to third grade teachers’ experiences of working with pupils integrated into a regular school class from special school. The research questions guiding the study focused on the teachers’ experiences of possibilities and difficulties in this work.</p><p> </p><p>Through phone contact with different principals I got in contact with four teachers working in first to third grade classes in compulsory schools in Karlstad municipality. Qualitative interviews were conducted in which I used a semi-structured interview guide focusing on the individual teacher’s unique experiences.</p><p> </p><p>The result from the study shows that the teachers had overall positive experiences from working with integrated students from special school. Their different experiences dealt with during the interviews dealt with different aspects of the work that they all lifted up as important in their experiences; Work with “värdegrundsfrågor”, Cooperation with the integrates pupils’ parents, The pupils’ diagnosis and Confidence and help from colleagues.  Their experiences of possibilities were for example the fact that the students behaviour came to change to the better, when they spent time with the integrated student. The teachers also talked about difficulties with the integrated student taking time away from the other students and also with the integrated student being treated badly by the other students. But in the end the teachers pointed out that the possibilities were much stronger than the difficulties.  </p><p> </p><p>Keyword: Pupils from special school, integration, teachers’ experiences, possibilities and difficulties.</p>

Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem. För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är: Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter? Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter? Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende. Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna. Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem.