Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att möta alla barn i förskolan. Det undersöktes även hur förskollärare beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd och vad som kan påverka denna bedömning. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats och genom intervjuer har jag tagit del av förskollärares tankar kring frågeställningen.   Förskollärarna beskriver arbetet med att försöka nå och anpassa verksamheten utifrån alla barn som finns i den. De beskriver även vilka svårigheter detta kan innebära. I resultatet framkom fyra kategorier av svårigheter som förskollärare beskrev att barnen kan ha. De svårigheter som framkom var språkliga, sociala & känslomässiga, motoriska och funktionsnedsättningar. Förskollärare belyser att det är svårt att få extra resurser till barngruppen. I resultatet framkom också hur förskollärarna upplever kontakten med speciallärare. Förskollärarnas beskrivningar har sedan analyserats och kategoriserats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv och vad det kan innebära för verksamheten.

Bråk i matematikundervisningen är ett moment i matematik som flera elever anser är svårt. I denna litteraturstudie kommer jag att undersöka vad elever anser är svårt med bråk i matematikundervisningen, samt kolla på vad för stöd några författare anser elever behöver för ett bra lärande. Matematik är en av grunderna till ett fungerande arbetsliv. Eleverna behöver få en ordentlig grund för att kunna uppfylla sina kunskapskrav som finns i läroplanen, där det står att eleverna ska kunna identifiera naturliga tal och deras egenskaper för att kunna rangordna dem i ordning. Något som fungerar för flera av eleverna är att arbeta i grupp eller att få arbeta med laborativt material för att kunna se talet tydligt framför sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskningen säger om hur elever utvecklar sin matematiska förmåga inom bråk i matematikundervisningen, samt vad eleverna behöver för stöd i klassrummet. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka svårigheter har eleverna med bråk i matematiken? och Vilket stöd behöver elever inom bråk i matematiken? För att kunna besvara dessa frågor och uppnå syftet har jag systematiskt sökt och analyserat vetenskapliga studier om bråk i matematikundervisningen.

What does the preschool teacher choose to document? A qualitative study based on preschoolers' experiences of documentation.   I detta examensarbete kommer ni att få ta del av förskollärares tankar och erfarenheter med dokumentation. Vårt syfte med studien var att undersöka vad förskollärarna dokumenterar och varför, samt vilka svårigheter som finns med dokumentationen. Kvalitativ datainsamling ligger till grund för denna undersökning och den är baserad på intervjuer kombinerat med ljudupptagningar. I resultatet framkommer det att uppdraget med dokumentation är komplext och att det handlar om att tillgodogöra många olika intressenter som i sin tur har olika syften med dokumentationen. Dokumentation handlar enligt förskollärarna till stor del om att ta kort, filma, observera och anteckna sådant som händer under planerade aktiviteter tillsammans med barnen. Eftersom att dokumentationen ligger till grund för politiker, chefer, den egna verksamheten och vårdnadshavares intressen var det enligt förskollärarna svårt att veta vad som faktiskt är en dokumentation.

TIMSS och Skolverket har rapporterat resultat som visar att elever verkar vara svaga inom räknesättet subtraktion. I en kartläggning genomfördes olika matematikdiagnoser i olika årskurser i Sverige där detta resultat också framgår. Bland annat visade det sig att 4/5 av deltagande elever i årskurs 2 inte klarade uppgifter som 19-4. Forskning hävdar att elever bland annat har svårt för huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad forskningen säger om upplevda svårigheter hos lågstadieelever och dess möjliga orsaker. Specifikt att besvara frågeställningarna: Vad säger forskningen om vilka svårigheter lågstadieelever har inom räknesättet subtraktion? Vad säger forskningen om möjliga bakomliggande orsaker till nämnda svårigheter? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier som behandlar området. Vårt resultat visar att forskningen har kommit fram till att elever bland annat har svårt för bakåträkning, genomföra lån i uppställning på korrekt sätt och att de subtraherar det minsta tal från det största oavsett placering. Forskningen beskriver att de möjliga orsakerna kan bero på missförståelse och felinlärning. Studien grundar sig mestadels på utländska forskningspublikationer och därmed kan resultatet skilja sig från svenska skolor. I vidare forskning var tanken att undersöka elevers strategier vid subtraktionsuträkningar samt deras reflektioner kring dem. Didaktiska implikationer från studien är indikationer på att lärare bör skapa en medvetenhet om elevers svårigheter, generellt i matematik för att kunna förebygga svårigheter och missförstånd så att dessa inte följer elever till senare år.

Studier har visat att den formella matematikens grunder skapar de förutsättningar som krävs för att utveckla en större matematisk flexibilitet. Det utgör basen för den matematik elever förväntas utföra högre upp i det svenska utbildningssystemet. Dock framgår i forskning att flera påverkansaspekter behöver beaktas då elever träder in skolvärlden. När den informella kunskapen utvecklas via den formella undervisningen, fodrar det en strukturerad undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan behöver ha en överbryggande roll för att möta elever i deras utveckling. Det ställer krav på en lärares förståelse och kunskaper om hur en god taluppfattning utvecklas och mognar via erfarenheter.  Denna kunskapsöversikt har som avsikt att presentera vad forskningen kännetecknar kring begreppet taluppfattning, samt vilka faktorer som påverkar utvecklingen hos elever. Den ämnar även lyfta fram begreppets skilda tolkningar och beskriva de olika påverkansfaktorer som forskningsartiklarna påvisar. Avsikten är att skapa en förståelse för elevers progression inom matematik, samt synliggöra de faktorer som ligger till grund då elever utvecklas inom taluppfattning.  Artikelsökningar har skett i databaserna Primo samt ERIC (ProQuest) med förbestämda urvalskriterier. För att inkluderas i kunskapsöversikten behövdes sökorden Number sense och subitizing och difficult stå i studiens titel eller abstrakt. De åtta vetenskapligt granskade artiklarna är från olika delar av västvärlden. Av dessa är två systematiska litteraturöversikter, fem är longitudinella studier och en forskningsartikel.  De granskade artiklarna påvisar komplexiteten kring taluppfattning. Forskningsfältens infallsvinklar skapar otydligheten runt termen. Taluppfattning benämns med skilda ord, men med liknande beskrivning och likvärdig rangordning i utvecklingen. De longitudinella studierna lyfter fram flertalet påverkansfaktorer för utveckling av matematiska förmågor inom taluppfattningens område. Kartläggningen lyfter fram dessa sambandsfaktorer och synliggör hur olika nivåer ligger till grund för utveckling.

No description available.

Elever runt om i världen har dokumenterande svårigheter för kunskapsområdet tal i decimalform i matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse och svårigheter av decimaltalens storlek utifrån matematikdidaktisk forskning. Det granskade materialet består av internationella vetenskapliga artiklar insamlade via databaser. För att besvara frågeställningarna har de vetenskapliga artiklarnas innehåll analyserats med hjälp av kriterier och urval. Vid analys av datamaterialet upptäcktes att forskningen genom åren haft stort fokus på kategorisering av olika missuppfattningar i ämnesområdet. Begreppet ”conceptual change” förekom i samma kontext som decimaltalen. Det lyfts i studien eftersom detta bidrar till att kartlägga hur elevernas förståelse kan se ut. Resultatet visade att missuppfattningar var vanligt förekommande hos elever men de såg olika ut för de yngre respektive de äldre eleverna. Ett problem som lyfts i studien utgår ifrån de tre reglerna; heltal-, bråk- och nollregeln. Dessa kan ses som olika progressionssteg som är en naturlig del i elevernas utveckling. Svårigheter och missuppfattningar kan uppstå om eleven fastnar och inte lyckas ta sig vidare till nästa steg. Förslag till vidare forskning presenteras där framförallt svensk forskning efterfrågas.

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting.Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom. Barnet kan då istället känna ångest eftersom det inte på ett bra sätt kan förmedla sin ilska. Mitt resultat visar att förskollärarna har mycket mer kunskap om känslorna än de andra lärarna och det speglar sig genom att det första sex åren är viktiga för att barn ska få kunskaper om sina egna känslor. Om de inte lär sig dessa känslor vid denna tidiga ålder blir det svårare för grundskolpedagoger och gymnasiepedagoger att klara av de känslomässiga problemen.När det gäller beteendestörningar hos barn/elever, påpekade förskollärarna att det ofta är en fel känsla som leder till ett felaktigt beteende. Miljön som barnet lever i är även viktig för att han/hon skall kunna kontrollera sina beteenden. Grundskolpedagogerna och gymnasiepedagogerna ansåg att en elev har avvikande beteende när han/hon har svårt att koncentrera och lyssna, samt att stå stilla. Några av dem försökte säga att beteendestörningar har ett samband med fenomenet DAMP (se 2.2). För att hjälpa barn med känslomässiga problem rekommenderade pedagoger att dämpa kraftiga känslor på ett snällt sätt och att läraren bör vara observant genom att finnas som vuxen och att aldrig blunda. En viktig sak som pedagogerna påpekade var att man inte kan skynda på känsloprocessen, utan att det kräver tid och tålamod. Skickligheten är att hjälpa dem att visa rätt känsla i rätt situation, men att skapa en trygg miljö först. I grundskolor och gymnasieskolor kräver situationen att läraren frågar mycket och lyssnar uppmärksamt.När det gäller beteendestörningar kan pedagoger hjälpa på olika sätt i olika åldrar. Förskolepedagoger föredrog att uppmuntra och belöna positivt beteende och det viktigaste är att inte endast uppmärksamma de felaktiga beteendena. Grundskolepedagoger ansåg att läraren måste förmulera klara, tydliga och ”lite fyrkantiga regler” för att man ska få elevernas förtroende. Pedagogerna menade att det inte är lätt för läraren att väcka intresse hos barn/elever, men förskollärarna tyckte att man kan uppnå detta genom att först skapa en trygg miljö och ha roligt tillsammans. Betonar båda att det andra steget är att det alltid finns någonting bra och positivt hos barn och att läraren i sin roll kan hitta detta och utveckla ett intresse hos barnen. Grundskolepedagoger och gymnasiepedagoger ansåg att de kan väcka intresse genom att anknyta teori med praktik eller med aktuella händelser och att visa att de kan använda sina kunskaper i verkligheten.Pedagogerna var överens om att det bästa för att höja barns/elevers självförtroende är att belöna dem framför de andra vilket leder till att barnet verkligen kan börja tro på sig själv. Gymnasielärarna ansåg att man bör uppmärksamma små framsteg och undvika att gå in alltför mycket på misstag och alltid hitta det som är bra och tala om det.Färdigheten att kunna behandla komplexa känslor är inte lätt och ingen har tillräckligt kunskap om det. Förskollärarna anser att lärare bör ha några nödvändiga färdigheter så att vara lyhörd och ha tålamod, att kunna vissa egna känslor, att vara flexibel, att sätta gränser, att ha förmåga att sålla, försöka att finnas för alla samtidigt och att ha teoretisk kunskap om detta område.Grundskollärarna och gymnasielärarna ansåg att det är nödvändigt att läraren ibland gör avkall på undervisningen för att kunna intressera sig för eleverna. Att ha medkänsla och empatisk förmåga samt att ha förståelse för barn och ungdomar och deras behov är av yttersta vikt.Alla pedagoger ansåg att skolan ofta hittar problemet hos ett barn före föräldrarna därför att barnet/eleven börjar leka och studera i en större grupp av barn/elever. Pedagogerna menade att det är skolans uppgift att hitta sådana känslomässiga svårigheter.Den aktuella frågan om känslomässiga problem leder till beteende störningar eller tvärtom? är en svår fråga och i min undersökning visade pedagogernas svar på detta. Pedagogerna har ofta svårt att veta hur de skall handskas med emotionella problem och beteendeavvikelser hos barn/elever. Hur ska barnet/eleven förstås? Är barnets beteende bara ett uttryck för aggressivitet och okänslighet för andra, eller finns det dolda känslor av förtvivlan som visar sig på detta sätt. Att veta ”vilket är hönan och vilket är ägget” är inte lätt som en av de pedagogerna har sagt.I alla fallen trodde många av pedagogerna att känslor styr barnens/elevernas beteenden och problematiska känslor kan ge problematiskt beteenden. Däremotkan beteendeproblem finnas utan att barnet/eleven har någon känslomässig svårighet som förklarades i resultatet (se 4.11).Om man tittar noga på de olika svaren kan man säga att meningarna om vad som är beteendestörningar skiljer sig åt och det beror på vilken nivå (ålder) barnet är på och det är tydligt att förskolpedagoger har mer tid att behandla känslor än de andra pedagogerna och att de faktiskt är kunnigare när det gäller att vidta åtgärder (se avsnitt 4). / ABSTRAKTArbetet fokuserat på två huvudtyper av känsloproblem hos barn och ungdomar, det ena är inåtriktade problem som ängslan, oro, nedstämdhet, tillbakadragenhet och det andra är utåtriktade beteenden som dålig självkontroll och aggressivitet.En viktig vinkel på barnens känsloutveckling kan alltså vara hur de psykologiskt uppfattar sina egna och andras känslor. SyfteSyftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om barns/elevers känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. MetodJag intervjuade pedagoger för att få deras syn på hur vi kan undersöka beteende och identifiera verkliga känslor hos barn/elever i en särskild situationFör att genomföra intervjuerna med pedagoger besökte jag respektive skolor (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor).Orsaken att jag valde två förskollärare, två grundskollärare och två gymnasieskollärare är att jag ville se hur barns och ungdomars känslor utvecklas och förändras under tre olika skolfaser. ResultatMina resultat visar att förskolepedagoger har större kunskap om och förståelse för barn/elever med känslomässiga svårigheter och beteende störningar än grundskollärare och gymnasieskollärare har.Resultatet visar också att många skolor lider brist på psykologer och specialpedagoger.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är svår och jobbig och motivationen till att lära sig det är ofta bristande eller saknas helt. För varje år är det en stor del som lämnar grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik. Inom detta ämne är bråk något av det mest komplexa att lära sig, men även grundläggande för att kunna fortsätta att utvecklas. Har eleven fått svårigheter i bråk så påverkar detta ofta motivation till att fortsätta arbeta med det. I detta arbeta undersöks hur mycket det pedagogiska spelet Math Maker kan påverka elever med svårigheter i bråk, tillhörande årskurs 5 och årskurs 4, när det kommer till inlärning av bråk. Samt deras upplevelse av spelandet. Denna studie utfördes i helklass, med ett förtest tillhörande frågor kopplade till bråk, en aktivitet på 3 x 20 min där de spelade spelet. I slutet fick eleverna utföra ett eftertest och intervjuer. I resultatet såg man att eleverna utvecklade sin förståelse om bråk, men det var främst eleverna i årskurs 4 som upplevde att spelande var positivt för deras lärande och var motiverande.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter.