The aim of this study was to investigate how the computer as a tool is helping dyslectic students who have Swedish as a second language in learning. The following questions were formulated: How important is it to diagnose dyslectic students? How does the computer assistance motivates dyslectic students achieve their goals? How easy is it to include dyslectic students in the ordinary class with computer assistance? And in which way does the school and home environments affect dyslectic students who have Swedish as a second language? The sample consisted of four dyslectic students, 13 to 15 year olds who have Swedish as a second language. And two Swedish and Swedish as second language teachers.  They were selected by purposive non-probability sampling. They were all participating in the one to one programme. Data was collected using semi-structured interviews and analysed using content analysis. After transcribing the interviews’ six themes: diagnosis, computer as a tool, inclusion, motivation and environment were identified. The results were that computers are helpful tools for dyslectic students who have Swedish as a second language. Computer assistance makes these students more independent to find ways to support themselves. They do not need to face failure all the time, when they can use the computer to achieve success. It motivates the students to learn more. It was very clear that the students were more efficient in computers compared to the teacher´s. Maybe, both the teachers and the students should be given the same competence education. Motivation as the most important aspect in learning was very noticeable in all the six interviews. Keywords Dyslexia, Computer as a tool, Special Education, Reading Writing Difficulties, Content Analysis, One-One program, Motivation, Swedish as Second language, SVA.

If a programme which intends to measure performance is to work successfully in an organisation, it is necessary to understand the contingent factors that need to be in place regardless of philosophical beliefs. It must be integrated with the overall strategy of the business; all approaches to performance measurement emphasise the alignment of objectives, measures, strategic decision making and rewards. This is crucial, as it is not possible to measure performance unless it is clear what an organisation is trying to achieve. Value-based management (VBM) is a powerful management framework with the aim to focus all managerial processes on shareholder wealth creation. It therefore encourages all staff levels within the organisation to focus on value creation. Various metrics have been developed to measure the value creation process within the organisation. The application of VBM principles at the lower levels within the organisation is critical to ensure that lower level staff applies value-creating principles in their daily jobs. Anglo Platinum has also adopted VBM, which will help the organisation to enhance decision-making and ensure pursuing strategies that maximise value. Anglo VBM is a management system which will enable the company to significantly improve the quality and speed of decision-making and to drive performance and profitable growth. It requires a detailed understanding of where and why value is created or consumed within the businesses through assembling a comprehensive fact base. A quantitative study was done to collect primary data through the use of standardised questionnaires that were distributed to respondents at Bleskop and Brakspruit shafts as well all the accountants at Rustenburg Platinum Mine, which forms part of Anglo Platinum. The results from this study indicate that there is a low understanding of VBM as well as a strong focus on business unit objectives and on short-term goals. A key recommendation would be to use incentive mechanisms to be aligned to VBM. / Thesis (M.B.A.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

If a programme which intends to measure performance is to work successfully in an organisation, it is necessary to understand the contingent factors that need to be in place regardless of philosophical beliefs. It must be integrated with the overall strategy of the business; all approaches to performance measurement emphasise the alignment of objectives, measures, strategic decision making and rewards. This is crucial, as it is not possible to measure performance unless it is clear what an organisation is trying to achieve. Value-based management (VBM) is a powerful management framework with the aim to focus all managerial processes on shareholder wealth creation. It therefore encourages all staff levels within the organisation to focus on value creation. Various metrics have been developed to measure the value creation process within the organisation. The application of VBM principles at the lower levels within the organisation is critical to ensure that lower level staff applies value-creating principles in their daily jobs. Anglo Platinum has also adopted VBM, which will help the organisation to enhance decision-making and ensure pursuing strategies that maximise value. Anglo VBM is a management system which will enable the company to significantly improve the quality and speed of decision-making and to drive performance and profitable growth. It requires a detailed understanding of where and why value is created or consumed within the businesses through assembling a comprehensive fact base. A quantitative study was done to collect primary data through the use of standardised questionnaires that were distributed to respondents at Bleskop and Brakspruit shafts as well all the accountants at Rustenburg Platinum Mine, which forms part of Anglo Platinum. The results from this study indicate that there is a low understanding of VBM as well as a strong focus on business unit objectives and on short-term goals. A key recommendation would be to use incentive mechanisms to be aligned to VBM. / Thesis (M.B.A.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever. Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet. De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev.

I denna kvalitativa intervjustudie lyfts klasslärares arbetssätt för elever med svenska som andraspråk i årskurs 1–3. Syftet är att öka kunskapen om vilka arbetssätt som klasslärare använder inom läsutveckling för elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån klasslärares perspektiv där de alla arbetar i klasser med flertalet elever som läser svenska som andraspråk. Genomförandet av denna studie har skett med semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har fokuserat på att ge svar på vilka arbetssätt som klasslärarna använder, vilka utmaningar de ställs inför samt om ett ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare skulle vara gynnsamt för elevernas läsutveckling. Datan har analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärande i sociala sammanhang och dess olika verktyg har legat till grund för analysen. Resultaten pekar på att arbetssätten som ansågs skapa möjligheter till stor del skedde i sociala sammanhang. Detta upplevdes gynnsamt för SVA-elevers läsutveckling av klasslärarna.

This thesis describes and compares the practices of social impact assessments in Finland, Norway and Sweden. How are social impacts, as caused by any planned intervention, assessed in the countries? How do the countries' practices relate to the international theory and practice? What are the differences, and/or similarities, between the countries? SIA is a procedure of assessing and estimating potential social impacts as caused by some kind ofplanned intervention. The origin of SIA is commonly traced back to the introduction of environmental impact assessment (EIA). However, it has not won the same recognition as its cousin EIA. Since social aspects often are complex and thus difficult to measure and estimate, SIA can be used as a procedure to not only cope with quantitative aspects but also qualitative. Since EIA was introduced into legislation in Europe through the European Council, the Nordic countries have gradually introduced EIA, and impact assessment (IA), in their national legislation. There has not been any introduction of SIA per se in the legislation, however, assessment of social impacts are more or less included in the legislation covering EIA and IA. This thesis shows that SIA, in practice, is used to a differing extent in the countries and that there are some differences in what social impacts comprises and how they are assessed. In Norway the more overall and general IA is used including both biophysical impacts and social impacts, where the social impacts are de$ned and assessed in a rather quantitative way compared to the other two countries. In Finland and Sweden, SIA, as defined in the international theory and practice, is used to some extent. However, the practice in Sweden is not as widespread as in Finland and Norway, where social aspects and impacts seems to be more integrated in impact assessments. / Den här uppsatsen beskriver och jämför användningen i praxis av social impact assessments, sociala konsekvensbeskrivningar (SKB), i Finland, Norge och Sverige. Hur utreds sociala konsekvenser, som uppkommit till följd av en planerad aktivitet, i de olika länderna? Hur relaterar ländernas praxis med den internationella teorin och praxisen? Vilka är skillnaderna och/eller likheterna mellan länderna? SKB är ett tillvägagångssätt för att utreda och uppskatta potentiella sociala konsekvenser som uppkommit till följd av en planerad aktivitet. SKB brukar vanligtvis sägas ha sitt ursprung i och med introduktionen av environmental impact assessment, miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), men har inte fått samma genomslag som sin kusin MKB:n. Eftersom sociala aspekter ofta är komplexa och invecklade, och därför svåra att mäta och uppskatta, kan SKB användas som en metod att hantera, inte bara kvantifierbara aspekter, utan även kvalitativa. Sedan MKB introducerades i europeisk lagstiftning genom Europeiska rådet har de nordiska länderna gradvis infört MKB, och konsekvensbeskrivningar, i deras nationella lagstiftning. SKB per se har inte introducerats i den nationella lagstiftningen, men utredningar av sociala konsekvenser är mer eller mindre en del av lagstiftningen för MKB och konsekvensbeskrivningar. Denna uppsats visar att SKB används i skiftande utsträckning i praxis i länderna och att det finns skillnader i vad sociala konsekvenser tycks omfatta och hur de utreds. I Norge används den mer övergripande och generella termen konsekvensbeskrivning vilken inkluderar både miljömässiga och sociala konsekvenser där de sociala konsekvenserna utreds och definieras i relativt kvantitativa termer jämfört med de andra länderna. I Finland och Sverige används SKB, som det definieras i den internationella teorin och praxisen, till viss del. Men den svenska praxisen är inte lika omfattande som i Finland och Norge där sociala aspekter och konsekvenser verkar vara mer integrerade i konsekvensbeskrivningar.

I den här kvalitativa studien intervjuas fem svensklärare på gymnasiet om deras upplevelser av att arbeta med svenska som andraspråk utan behörighet i ämnet. Utifrån att Skolinspektionen identifierat stöttning från rektor och samverkan med behöriga kollegor som två framgångsfaktorer för obehöriga lärare i svenska som andraspråk undersöks lärarnas upplevelser gällande detta. Resultatet identifierar tre strukturella faktorer som karaktäriserar lärarnas upplevelser samt synliggör vad som påverkar stöttningen och samverkan: organisering, resursfördelning och föreställningar om relationer. Därutöver visar resultatet att stöttning och samverkan förekommer i olika hög utsträckning hos informanterna men sammantaget uttrycker samtliga att de känner sig stöttade eller har möjlighet att få stöttning om de uttryckligen ber om det. Vidare väcker resultatet diskussion om huruvida rektorers förtroende för lärarnas arbete å ena sidan har en stöttande effekt och å andra sidan tycks utgör ett hinder för ökad stöttning och förbättrad samverkan

Denna uppsats undersöker skillnader i användningen av ordföljdsstrukturer hos inlärare på SFI (svenska för invandrare) och grundläggande utbildning i svenska som andraspråk på Komvux, samt om det sker en utveckling av dessa med utgångspunkt i processbarhetsteorin (PT). Materialet består av tolv skriftliga argumenterade texter, därav sex texter från varje kurs som jämförs med varandra. I analysen ligger fokuset på att undersöka verbplaceringen i påståendesatser enligt inversionsregeln, det vill säga PT-nivå 4 och placering av adverbialet i bisatser enligt BIFF-regeln (PT-nivå 5). Texterna har samlats in från vuxenutbildningen i Södertälje kommun och är skrivna av olika inlärare med olika bakgrund, ålder och modersmål. Resultatet i undersökningen visar att informanterna på den grundläggande kursen på Komvux presterar bättre ordföljd än informanterna på SFI. Resultatet tyder således på att fem av informanterna på den grundläggande kursen befinner sig på PT-nivå 5 medan endast två informanter från SFI uppvisar tydliga tecken på att de klarar PT-nivå 5. Studien innehåller även diskussion och tolkning av vad resultatet kan bidra med till andraspråksundervisningen, samt hur man som lärare i svenska som andraspråk kan dra nytta av denna information.

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.