Digitalt utanförskap är ett aktuellt ämne som diskuterats inom såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga artiklar genom åren. Bland de individer som idag lever i ett digitalt utanförskap i Sverige utgör den äldre generationen en majoritet då färska siffror visar att en femtedel av alla pensionärer inte använder Internet överhuvudtaget. Samtidigt strävar Sverige efter att bli världens bästa land på att dra nytta av digitaliseringen genom att utveckla både de möjligheter och förmågor som krävs för den enskilde medborgare att kunna delta i det digitala samhället. Sveriges kommuner utgör viktiga faktorer i det arbete som fordras i syfte att uppnå målet i att bli världens bästa land på att dra nytta av digitaliseringen och i förlängningen för att inkludera alla medborgare digitalt. Syftet med studien är således att undersöka hur svenska kommuner arbetar mot att reducera det digitala utanförskapet bland landets äldre medborgare. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med ett begränsat urval av respondenter inom sex svenska kommuner. Resultatet av studien visar att svenska kommuner upplever ett stort behov av digitalt stöd till den äldre generationen. Kommunerna anser att den äldre generationen kommit att bli allt mer sårbara i en samtid där digitala tjänster och verktyg blivit en normalitet i samhället. Vidare visar studiens resultat att det upplevda behovet av digitalt stöd har resulterat i diverse åtgärder mot att reducera digitalt utanförskap bland äldre i form av digitala fixare, utbildningar via bibliotek och kommunala mötesplatser, utökning av bredband och Wi-Fi samt genom vidareutveckling av digitala tjänster som i förlängningen skapar tid och utrymme för digitalt stöd. Studiens resultat visar därtill att biblioteken, de digitala fixarna och socialförvaltningen har framträdande roller i svenska kommuners arbete mot att reducera digitalt utanförskap bland äldre. Beträffande svenska kommuners strategier kring området visar resultatet att digitaliseringsstrategierna inte benämner termen digitalt utanförskap utan istället använder planer som verkar för att inkludera alla medborgare digitalt. Slutligen redogör resultatet att svenska kommuners prioriteringar kring digitalt utanförskap skiljer sig åt från kommun till kommun trots att åtgärder genomförs i de kommuner som menar att det inte är en högt prioriterad fråga.

For several decades, there has been a transfer of ideas from the private sector to the public sector on how to modernize the organization. One widespread idea is the service guarantee. However, when ideas are transferred from one domain to another and implemented in a different context, they are also always transformed. This report centres on what happened in practice when service guarantees were introduced into two Swedish municipalities. The purpose of the study is to investigate how the employees perceived the implementation of a public service guarantee and its impact on the employees in the organization. The study points to the difficulty of transferring the ​​service guarantee idea to the public sector and to reproduce it successfully. The study indicates that the existence of the service guarantee is questioned, and gives rise to new goal conflicts when operating plans are made. Employees expect managers to be committed, while describing a status quo situation. The study indicates that the service guarantee has only become an unexploited symbolic tool in the development of quality assurance. / Offentlig sektor har sedan flera decennier tillbaka hämtat idéer från den privata sektorn för att modernisera organisationen. En idé som fått en stor spridning är tjänstegarantier. När idéer ska hämtas ut, överföras och införas mellan olika kontexter sker alltid en omformning av idén. Denna rapport berör vad som händer i praktiken när tjänstegarantier har införts i två svenska kommuner. Studiens syfte har varit att undersöka hur anställda upplever implementeringen av tjänstegarantier och vilka konsekvenser tjänstegarantin får för anställda i organisationen. Resultaten från studien visar på svårigheten att fånga idén med tjänstegarantier och att reproducera idén framgångsrikt. Av studien framgår det att tjänstegarantins existens är ifrågasatt och när verksamheten ska planeras uppstår nya målkonflikter. Anställda efterfrågar chefernas engagemang samtidigt som anställda beskriver en obetänksam tillbakastyrning. Studien pekar på att tjänstegarantin bara blivit ett symboliskt verktyg i utvecklingen av kvalitet.

På grund av stora utsläpp av växthusgaser är klimatförändringar ett stort hot mot våra samhällen. Med klimatförändringar drabbas samhällen av mer extrema väderhändelser som även ökar i antal. Förutom att arbeta för att minska utsläppen som driver på att klimatförändringarna sker kan även städer och samhällen stärkas och bli mer motståndskraftiga genom klimatanpassning. Klimatanpassning kan innebära olika fysiska och informativa åtgärder för att minska skador eller hantera skador när extremväder slår till.  Just klimatanpassning har även lyfts fram som ett viktig arbete som behöver intensifieras av just försäkringsbranschen. Idag kan svenska försäkringsbolag erbjuda ett fullt skydd mot skador på egendom som drabbas vid extrema väderhändelser men de har börjat flagga för att detta kan komma att ändras. När händelser av extremväder går från att ske oförutsett till att bli förutsedda händelser på grund av klimatförändringarna kan inte längre skadekostnader täckas i lika hög grad. Försäkringsbolag kan tvingas höja försäkringspremier eller i vissa grad sluta erbjuda försäkringar. Detta kommer drabba både individer och kommuner utifrån ekonomiska faktorer. För kommunerna bör dessa varningar driva på klimatanpassningen då riskområden och förhöjda risker för skador kan leda till att invånare inte kan bo eller flytta till kommunen. Arbetet med klimatanpassning är alltså viktigt för den strategiska fysiska planeringen för att kunna skapa hållbara samhällen.  Denna studie är en flerfallstudie av sex svenska kommuner som har någon typ av strategiskt dokument för att hantera klimatanpassning. Dessa dokument tillsammans med kommunernas översiktsplaner har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur kommunerna arbetar med klimatanpassning utifrån försäkringsbranschens önskade krav och förslag. Hur arbetet med klimatanpassning implementeras i svenska kommuner har även analyserats utifrån implementeringsteori. Resultatet visar att kommunerna i hög grad arbetar utifrån de önskade krav och förslag gällande klimatanpassning som försäkringsbranschen trycker på men att vissa önskade krav och förslag är enklare att implementera i den kommunala verksamheten. Tillgången till tillräckliga resurser, åtaganden som redan på något vis är implementerade i verksamheten och tydlighet gällande ansvarsfördelning är betydande förutsättningar för god klimatanpassning i svenska kommuner. Slutligen har det även konstaterats att klimatanpassning främst implementeras i kommunerna genom ett top-down-perspektiv. Det är de högre nivåerna i ett hierarkiskt system som skapar riktlinjerna som kommuner och fastighetsägare sedan ska följa. Gällande vissa frågor kring klimatanpassning kan ansvaret hanteras på lägre nivåer men i vissa fall skapas en otydlighet kring ansvar vilket kan försvåra klimatanpassningsarbetet hos kommunerna.

The purpose of this thesis is to analyze which factors that enables the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child to differ in different places in Sweden. The aim of this study is achieved by analyzing two study objects that both have been implementing the Convention on the Rights of the Child with the help of the implementation theory. The study objects that are analyzed in this case are the municipality of Kalmar and municipality of Örebro. This study uses a deductive- and to some extent also an abductive research method and analyzes the results of the study with the help of implementation analysis. Using the theory of implementation, the author makes assumptions related to the study's empirical study. In order to later serve as explanations for why the implementation has differences in different municipalities around Sweden. The result of this study is based on the municipalities own strategy plans for implementing the Convention on the Rights of the Child, together with the Swedish law about UN’s Convention on the Rights of the Child. The result of this thesis shows that the new legislation requires a joint power collection among all decision-makers. This means that municipalities must actively work to implement the legislation in their operations. The result of this study also shows that there are differences between how the investigated municipalities implemented law about UN’s Convention on the Rights of the Child in their operations. This thesis shows that what separates the study objects in this case it is whether or not there is a political council decision, to which the knowledge-enhancing efforts are directed, number of employees who will work with the Convention on Rights of the child and the intensity of the work with follow-up and evaluation work. In this case, the differences in the implementation can be explained by, among other things, unclear and difficult legislation, a lack of state financial and material instruments, that the implementation has taken place in several stages and a lack of understanding of the policy to implemented. The study highlights that the deciding factor for differences in the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child has to do with the unclear and incomprehensible legislation.

Though successively decreasing over time, gender wage gaps are still large in all western countries. When gender wage gaps exist, there is an unequal distribution of economic power between men and women. This paper examines variables that significantly relate to the differences in the size of the gender wage gap across Swedish municipalities. With data gathered from Statistics Sweden and the Swedish Social Insurance Agency for the year 2011, a series of OLS regressions are performed. By examining what variables are statistically related to variations in the gender wage gap over municipalities, for example, average wage, human capital, gender segregation and work absence, the aim is to further contribute to the field of gender economics. The results in this paper show that the gender wage gap exists in all 290 Swedish municipalities. It varies greatly with women earning only 56 percent of men’s wages in Danderyd to women earning 87 percent of men’s wages in Haparanda. In municipalities where average wages are high the gender wage gap is large. Long-term illness and lowered capacity to work are strong factors negatively affecting the gender wage gap. In municipalities where women are more affected by long-term illness and lowered capacity to work than men the gender wage gap is larger. Furthermore, there is a significant relation between the gender wage gap and human capital. The gender wage gap is larger in municipalities where a large share of the population has a higher education.

In this paper theories regarding the effect of ideology and government type on public budget deficits are put to a test. Following the least likely-method I construct panel data on Swedish municipalities between 1998 and 2014. The data includes four political variables: the local government’s ideology, majority rule, coalition rule and number of parties in the coalition, and several control variables. The results using a fixed effects-model show that there are no effects of neither ideology, majority rule, coalition rule nor the coalition’s number of parties on Swedish municipalities’ budget deficits.

The overall purpose of this essay is to study in which degree the democratic model that is called participant democracy works in the Swedish municipalities. To achieve what I set out to do I will focus on a central political area in which the Swedish municipalities has sovereignty versus the state, in other words in an area where they rule themselves. That political area will then represent how well the participant democracy works in the Swedish municipalities. The research questions then becomes: Does the participant democracy at Swedish Municipality level work in a satisfying way? Does the participant democracy in a large Swedish Municipality in a central political area work? Does the participant democracy in a small Swedish Municipality in a central political area work? Are there similarities and differences between the municipalities? If so, how can that be explained? To answer these questions I will study documents regarding the planning and building area. The Swedish municipality has an obligation through the law to provide a document that is a strategic plan for how the building in the municipality will take place. This document is called in Swedish “översiktsplan”. The second document in the essay consists of the alterations to the first document after the citizens and other have had there say. In Swedish: “samrådsredogörelse”. These two documents will give me a view over what the municipality was planning and then compare it too the changes, if there were any, after the citizens and others have said their opinion. The outcome of the essay was that the participant democracy worked in both a large and small Swedish municipality and therefore the conclusion is that the participant democracy at Swedish municipality level works in a satisfying way. Although the participant democracy is working there is a problem with one of its components. The meaningful participant part has shown itself lacking in these two Swedish community’s as a result of that it is more common for either the political parties or the business world then the common citizen to get there opinion through. The last research question was regarding the similarities and differences between the two municipalities. The similarities that exist are by my opinion based on the will of the rulers in the municipalities, they want to engage the citizens and they want for them to have a opportunity to get involved in the municipalities development. The differences however is in the way they want to achieve it.

Local authorities increased interest in climate mitigation policy has in recent years attracted interest from researchers. Compared to local authorities in most other countries, Swedish municipalities enjoy a larger portion of autonomy. This makes them particularly interesting to study from a policy mobility perspective. The aim of this study is to explore how local authorities develop climate policy, the case chosen for this inquiry is Örebro municipality and its climate strategy approved in 2016. By applying the theoretical framework of policy transfer, to some extent, but especially policy mobility the thesis discovers how local authorities develop their climate policy. It also uncovers from where they gather knowledge and inspiration, faced with the global scope of climate issues. The result show that policy mobility provides great explanatory value in understanding the assemblage that is Örebro municipality’s climate strategy. The result, however, also challenges the notion forwarded within the field of policy mobility that the national scale is not very important for local policy development. The study also show that some policy areas are more easily influenced by the global scale, while other areas are more depended on similarities in context between the ‘sending’ and the ‘receiving’ actor, that is Örebro municipality. / Lokala myndigheter har tagit allt större plats i klimatpolitken och även tilldragit sig allt mer uppmärksamhet från forskare. Tidigare har bekämpning av klimatförändringar endast funnits på den globala och nationella nivåns agendor. När fler aktörer kliver in öppnas nya områden upp för studier av olika slag. Inom policymobilitetsfältet har forskare intresserat sig för hur lokala myndigheter formar sin politik, hur policyer färdas från en kontext till en annan och vad den processen gör med policyerna. Jämfört med motsvarande myndighetsnivå i de flesta andra länder har svenska kommuner ett betydligt större mått av självbestämmande. Denna långtgående rådighet gör dem särskilt intress- anta att studera ur ett policymobilitetsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lokala myndigheter utformar sin klimatpolitik, som fall används Örebro kommuns klimatarbete och då särskilt den klimatstrategi som kommunfullmäktige antog 2016. Genom användningen av teoribildningen kring dels policytransferering men främst policymobilitet studerar uppsatsen hur dessa lokala myndigheter agerar och var de hämtar kunskap och inspiration ifrån när de ställs inför den globalt omfattande frågan om klimat- förändringar. Policymobilitetslitteraturen visar sig bidra med viktiga förklaringsvärden för att förstå den assemblage som Örebro kommuns klimatstrategi utgör. I resultatet fram- går dock att den nationella skalnivån inte förlorat sin betydelse för lokala myndigheters policyutveckling till den grad som tidigare studier inom policymobilitetslitteraturen pekat ut. Den visar också på att policyer inom vissa områden lättare hämtas hem från en global kontext medan det i andra sammanhang ligger närmare till hands att inspireras av andra lokala myndigheter i samma situation och med en liknande kontext som den egna.

Bakgrund: Klimatfrågan är ständigt aktuell och något som berör oss alla. Sverige har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling men har i dagsläget svårigheter att uppfylla flertalet mål inom den utsatta tiden. Mål som Sveriges invånare många gånger har stor möjlighet att påverka. Kommuner är viktiga aktörer i genomförandet av Agenda 2030 då det många gånger är på lokal nivå som arbetet ska omsättas i praktiken. De anses ha ett stort ansvar vad gäller att främja hållbar utveckling i den egna verksamheten såväl som för kommunen som geografiskt område. Att förmå kommuninvånare att delta i hållbarhetsarbetet är därför viktigt.Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner som har ett framgångsrikt miljöarbete använder hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida för att engagera kommuninvånarna i arbetet med hållbar utveckling. Studien belyser hur fyra sådana kommuner väljer att utforma kommunikationen i syfte att engagera intressentgruppen invånare i organisationens hållbarhetsarbete genom dessa kanaler. Studien kan främst vara av intresse för kommuner som har för avsikt att engagera sina intressenter i hållbarhetsarbetet.Metod: Genom dokumentstudier undersöktes uppmaningar till engagemang riktade till invånare i de fyra deltagande kommunernas hållbarhetsredovisning samt hållbarhetssektion på hemsida. För att få förståelse för hur invånarna engageras har även intervjuer genomförts. Morsing och Schultz (2006) kommunikationsstrategier för hållbarhet har använts för att undersöka vilken strategi kommunerna tillämpar.Slutsats: Studien visar att när kommunerna uppmanar invånare att engagera sig i hållbarhetsarbetet handlar det i huvudsak om att informera snarare än att uppmana till respons- eller dialog. På hållbarhetssektionen informeras invånare om hur de själva kan bidra till en hållbar utveckling men studiens resultat indikerar att kommuner som önskar engagera invånare i hållbarhetsarbetet bör föra dialog med invånare i de kanaler som invånarna föredrar exempelvis sociala medier, då det skapar större engagemang. / Background: Climate change is something that affects us all and climate action is urgent. The Swedish government has committed to Agenda 2030 and the 17 goals for sustainable development (SDGs) but faces difficulties in achieving several of these goals in time. Municipalities are important in the implementation of the SDGs and its citizens have a great impact on the country's possibility to reach the SDGs. Municipalities answer for the sustainable development within their own organization as well as for the municipality as a geographical region. It is therefore important that the citizens are encouraged by itsmunicipality to engage in the work towards a sustainable development.Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of how Swedish municipalities with successful environmental work, use their sustainability report and sustainability section on their website to engage their citizens to participate in the municipalities work towards a sustainable development. The study can be of interest for municipalities that intend to engage their citizens in this work.Method: Content analysis of the sustainability reports and sustainability sections on the municipalities websites were conducted in order to study how these channels were used for different types of citizen engagement. Additionally, interviews have been conducted to gain a deeper understanding of how the municipalities in this study engage their citizens through these channels. Morsing and Schultz (2006) model of CSR communication strategies has been used as a framework to understand and describe which strategy the municipalities employ in these channels.Conclusion: When the municipalities encourage citizens to engage in the work towards a sustainable development, they primarily inform rather than ask citizens to provide feedback or engage in dialog. The municipalities use the sustainability section to inform citizens on how they can contribute to a sustainable development, however, the study indicates that municipalities who want to engage citizens trough two-way communication should focus on channels that citizens prefer, such as social media, as it creates more engagement.

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.