Min uppsats undersöker hur P3 arbetar för att bevara och attrahera den unga publiken i dagens medielandskap. Genom etnografisk metod har jag kombinerat intervjuer och deltagande observationer för att förstå hur P3 arbetar i dagens medielandskap. Den tidigare forskning och teorier som har använts beskriver värderingar inom public service, ungdomsradion och mediers inflytande i relation till dagens unga generation. Materialet består av transkriptioner från intervjuer och deltagande observationer. För att analysera materialet har jag använt mig av tematisk analys. Alla teman beskriver olika aspekter inom P3s arbete. De teman som jag har kategoriserat materialet i är: P3 – värderingar och legitimitet, En ung kanal – utbud och ton, Spelplanen – sociala medier och interaktion, Konkurrens – digitalisering och kommersialisering och Framtiden – format och teknologi. Resultatet visar hur P3 arbetar för att behålla sin legitimitet som public service-kanal i relation till dagens mediefält som ställer nya krav på P3 som publicist och hur P3 arbetar för att nå en ung publik som är väldigt tillgänglig, men ändå komplicerad att nå.

Syftet med den här masteruppsatsen är att förstå nyhetsdiskurser i public service och invandringskritiska alternativmedier i Sverige. Uppsatsen fokuserar på hur de fyra största politiska partierna behandlar invandringsfrågan månaden före det riksdagsvalet 2018. Uppsatsen syftar mot att förstå skillnader och likheter i diskursiva praktiker om invandringsfrågan i två public service medier (Sveriges Television och Sveriges Radio) samt två invandringskritiska alternativmedier (Fria Tider och Nyheter Idag), och för att undersöka hur detta kan kopplas till minskat förtroende i traditionella medier.Uppsatsen grundar analysen på diskursteori av Fairclough i sammanhanhet av minskat förtroende för traditionella nyhetsmedier. För analys av resultaten används gestaltningteorin och dagordningsteorin, tillsammans med teorier om kommersialiserad journalistik.Metoderna som används är en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs tredimensionella modell, tillsammans med en retorisk analys som appliceras på Faircloughs textnivå. Dessa metoder användes på tolv medietexter som handlade om samma nyhet under augusti 2018.Resultaten visade en Överlägsenhetsdiskurs, där de invandringskritiska medierna intar en roll som överlägnsa de andra deltagarna i det politiska "spelet". Jag presebterar också en erkännandediskurs för att förklara en tredimensionell modell som innehåller politiker i botten, traditionella medier på andra nivån och invandringskritiska medier på toppen. Den sista diskursen är en "Vänskaps"-diskurs där de invandringskritiska medierna intar en "vänskaplig" roll mot andra aktörer i det politiska spelet, vilket ytterligare expanderar på teorier om politisk nyhetsjournalistik som ett spel.Framtida forskning kan riktas mot att bredda analysen och inkludera flera sorters alternativa medier, utföras i andra länder eller utveckla den model jag presenterar. / The aim of this master’s thesis is to understand news discursive practices in public service and the immigration critical alternative media of Sweden. The thesis focus on how the four largest political parties addresses the topic of immigration the month before the Swedish election in 2018. The thesis aims at identifying and understanding similarities and differences in the discursive construction of immigration as a political topic in two public service media (Sveriges Television and Sveriges Radio) and two immigration critical alternative media (Fria Tider and Nyheter Idag), and to examine how this connects to the diminished trust in mainstream media.The thesis bases the analysis on discourse theory by Fairclough, and the context of distrust in traditional news media. To analyze the result, framing and agenda setting theories are used along with the theory of commercialized journalism.The methods used are a Critical Discourse Analysis based on Fairclough’s model supported by a rhetorical analysis which is applied on the text layer in Fairclough’s model. These methods are applied to a total of twelve media texts that covered the same stories during August of 2018.The results showed a superiority discourse where the immigration critical media enters a role of superior to other actors in the political “game”. I also present an acknowledgement discourse to support a three-level model, which consists of politics at the bottom, the mainstream media on the second level, and the alternative media on the top. The final discourse is the “Friendship” discourse where immigration critical media takes on a “friendship” role towards other actors in the political game, to further expand upon political journalism as a game.Future research could be aimed at widening the analysis to cover other forms of alternative media, be placed in other countries, or develop the model I propose.

Studien behandlar digitaliseringens påverkan på musiklandskapet i Sverige. Syftet med studienär att förstå om och hur musikdistributionen i ett förändrat musiklandskap, Spotifys spellistekulturoch spellistan Hits idag påverkar P3s musikval. Studien är en empirisk studie som har samlat datagenom en kvantitativ innehållsanalys som jämför spellistor, strukturerade intervjuer med tvåbranschverksamma och en fokusgrupp som diskuterat ämnet. Studien underbyggs av forskninginom medieutveckling, public service och spellistekulturen vilket lägger en grund för enjämförelse med resultatet som visar hur P3 distribuerar musik, hur spellistorna förhåller sig tillvarandra och musikbranschens syn på ämnet.I studiens slutsats framgår det att den digitala utvecklingen har lett till ökad konkurrens för P3vilket kan leda till att de lägger fokus på att öka sina lyssnarsiffror snarare än att bidra med denspetskompetens och kvalitet som ligger i deras uppdrag. Studien påvisar, trots att P3 ska hålla enoberoende ställning mot aktörer med ekonomiska intressen, att P3 har påverkats av Spotifysspellistor. Om Spotifys egna spellistor skapade av musikredaktörer eller algoritmer blir denfrämsta plattformen för musikkonsumtion, riskerar kulturen att bli fattigare, vilket stärker behovetav en samhällsaktör som arbetar i motsatt riktning. Det har också identifierats ett samband mellanmusikbolagen, Spotify och Sveriges Radio där dessa aktörer har en inverkan på varandra,konsumenterna, samhället och på musikutvecklingen. / This study discusses the effect of digitalization on the music landscape within Sweden. The aimwith the study is to understand if and how the public service radio channel P3 is influenced bythe music distribution in a modified musical landscape, Spotify's playlist culture and the playlistHits idag. This paper is an empirical study and the data is collected through a quantitative contentanalysis which compare playlists, structured interviews with two people working within the musicindustry and a focus group who discussed the subject. The theory is reinforced by research fromscientists within media development, public service and the playlist culture. This forms a groundfor discussion of the result that shows how P3 distribute music, how the playlists relate to eachother and what the music industry thinks about the subject.The conclusion shows that the effect of digitalization is a growing competition of P3's consumerswhich could lead to a great focus on increasing the number of listeners instead of producingquality and expertise, which the public service commission tells them to do. The study shows thateven if P3 should be independent from companies with financial interests P3 is affected bySpotify's playlists. If Spotify's own playlists, produced by editors or algorithms, becomes theultimate platform for music consumption there is a risk that the culture becomes inadequate whichstrengthen the need of an independent part who works in the opposite direction. The study hasalso identified a relation between the major music labels, Spotify and Swedish Radio where themajor players affects each other, the consumers, the society, and development of music.

This dissertation investigates the mediation of art on Swedish television during the 1950s and 1960s. The aim is to examine how the new medium of television was put to use in the dissemination and promotion of contemporary and modernist art during this time. The primary research question concerns the significance and consequences of television as a media form for the practices of art popularization and art education. The introduction of the new medium coincided with the post-war emergence of the welfare state and ambitions of governmental and non-governmental organizations and initiatives to make modern art an integral part of modern society. This dissertation investigates the role and significance of television in these endeavours from the point of view of Sveriges Radio/TV, by focusing on the actors involved as well as the form and content of arts programming at the time. The study makes use of mediatization theory and the concept of remediation, in order to capture and analyse the dynamics as well as the conflicts between television and art at the time. The study uses the method of media-specific genre analysis, inspired by cultural theory, asserting that arts programming is a cultural category made up of practices and processes and interwoven with ideological structures and power relationships. The dissertation is divided into three chapters investigating different aspects of the phenomenon of art on TV during the specific historical period.  The dissertation shows how the 1950s and 1960s witnessed great hopes for television as a way of disseminating art and educating the public on matters of art, aspirations closely connected to notions of art distribution as a way to achieve cultural democratization. First and foremost, however, the close study of the practices of arts programming shows how the relationship between television and art at the time was also characterized by problems and conflict. Using the terminology of mediatization theory, it is possible to speak of conflicts between distinct logics. These conflicts can further be understood on several levels, adhering to the twin logics of remediation: transparent immediacy and hypermediacy. The actors involved all shared a view of television as the great medium of the future when it came to disseminating and promoting art to the wider public. However, they also shared notions of television’s limitations when it came to the matter of ”doing justice” to a work of art when broadcast. This was first and foremost considered to be purely a matter of technical limitations, such as the lack of colour and the small screen size. It is however also evident that the actors’ view of their task and that of the medium with regard to arts programming, to represent works of art to the viewers as honestly as possible, delimited the form and content of shows and programming. On another level, the conflict between art and television was a matter of art’s supposedly critical and societal value. According to the actors, art was considered something other than regular programming, in the sense that art constituted different ways of seeing and perceiving the world. The function and importance of arts programming, then, was considered to be in the ways it differed from regular programming, making possible to educate the TV-viewing public in critical thinking towards the manipulation of media as well as providing ways of developing the form and aesthetics of the television medium.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.

The purpose of this BA-thesis was to learn the differences in news broadcasts between one public service radio channel and two commercial radio channels. To do this we used a quantitative analysis method to examine the content of the news broadcasts and then we conducted in-depth interviews with several people working with the different radio channels using a qualitative research interview method to learn their views on news and news broadcasting. We measured the differences between the channels in six areas: subject, headline, news presentation, gender, advertising and sources. Our two main theories were normative theory and media logic. The results found that there were several major differences between the public service radio channel and the two commercial radio channels. Apart from several important differences in the six measured categories we also found that the sound and tone in the public service radio channel was very different from the two commercial radio channels. We also found the public service radio channels news broadcasts to be more serious than the two commercials ones’.

<p>Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, <em>Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, </em>kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.</p>

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill’s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden’s largest news organisations, in terms of audience numbers. We selected Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio and SVT. What we found was that the Pentecostal Church, the Catholic church and the Swedish church was lifted in a similar and balanced way, while Jehovah's Witnesses, the Salvation Army and Word of Life only were lifted out of a few of the news values. We also found differences between the news organisations and their usage of the news values.We found, for example, a significant deviation in Aftonbladets usage of the news values “good news” and “bad news”.

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur ett radioprogram bör agera utifrån ett tidskritiskt perspektiv på sociala medier, med bakgrund i den ökade användningen av podcasts och annan medieanvändning on demand. Studien i den här uppsatsen har syftet att identifiera vilka tidskritiska styrkor och svagheter tre olika svenska morgonradioprogram – Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo och Gry & Anders med vänner, besitter för att på olika sätt interagera med dess följare på Facebook. Studiens huvudsakliga empiri är insamlad genom en innehållsanalys, inom kategorierna interaktion, marknadsföring och koherens, över tre olika morgonradioprogams Facebookinlägg under en avgränsad tidsperiod. Vidare har studiens empiri kompletterats med en fokusgrupp på sex deltagare som är experter på områdena radio, podcast och sociala medier. Studiens resultat visar att de olika radioprogrammen skiljer sig åt i användningen av Facebook när det på olika sätt interagerar med sina följare. Slutsatsen pekar på Morgonpasset i P3 är det radioprogram som har den lämpligaste strategin sett ur ett tidskritiskt perspektiv, följt av Gry & Anders med vänner vars strategi både är lämplig och olämplig ur ett tidskritiskt perspektiv. Vidare är den strategi som Rix MorronZoo tillämpar på Facebook den mest olämpliga utifrån ett tidskritiskt perspektiv. / This bachelor thesis examines how a terrestrial radio program should act upon a time-critical perspective within social media, with a background in the increasing use of podcasts and other media use on demand. The study in this paper has the purpose to identify what time-critical strengths and weaknesses three different Swedish morning radio shows posses when it comes to interact with their followers on Facebook. The study's primary empirical data is collected through a content analysis who built upon the categories; interaction, marketing and coherence, where the three radio shows Facebook post’s where analyzed during a limited time. Furthermore, a focus group of six participants who are experts in the fields of radio, podcasts and social media was also conducted. The results show that the various radio shows differ in the use of Facebook in different ways to interact with their followers. The conclusion points out that Morgonpasset i P3 have the most appropriate strategy from a time-critical perspective, followed by Gry & Anders med vänner, whose strategy is both appropriate and inappropriate from a time-critical perspective, and the radio show Rix MorronZoo have the most inappropriate strategy from a time-critical perspective.

Tal till text för relevant metadatataggning av ljudarkiv hos Sveriges Radio Sammanfattning Under åren 2009-2013 har Sveriges Radio digitaliserat sitt programarkiv. Sveriges Radios ambition är att mer material från de 175 000 timmar radio som sänds varje år ska arkiveras. Det är en relativt tidsödande process att göra allt material sökbart och det är långt ifrån säkert att kvaliteten på dessa data är lika hög hos alla objekt.         Frågeställningen som har behandlats för detta examensarbete är: Vilka tekniska lösningar finns för att utveckla ett system åt Sveriges Radio för automatisk igenkänning av svenskt tal till text utifrån deras ljudarkiv?         System inom tal till text har analyserats och undersökts för att ge Sveriges Radio en aktuell sammanställning inom området.         Intervjuer med andra liknande organisationer som arbetar inom området har utförts för att se hur långt de har kommit i sin utveckling av det berörda ämnet.         En litteraturstudie har genomförts på de senare forskningsrapporterna inom taligenkänning för att jämföra vilket system som skulle passa Sveriges Radio behov och krav bäst att gå vidare med.         Det Sveriges Radio bör koncentrera sig på först för att kunna bygga en ASR, Automatic Speech Recognition, är att transkribera sitt ljudmaterial. Där finns det tre alternativ, antingen transkribera själva genom att välja ut ett antal program med olika inriktning för att få en så stor bredd som möjligt på innehållet, gärna med olika talare för att sedan även kunna utveckla vidare för igenkänning av talare. Enklaste sättet är att låta olika yrkeskategorier som lägger in inslagen/programmen i systemet göra det. Andra alternativet är att starta ett liknade projekt som BBC har gjort och ta hjälp av allmänheten. Tredje alternativet är att köpa tjänsten för transkribering.         Mitt råd är att fortsätta utvärdera systemet Kaldi, eftersom det har utvecklats mycket på senaste tiden och verkar vara relativt lätt att utvidga. Även den öppna källkod som Lingsoft använder sig av är intressant att studera vidare. / Speech to text for relevant metadata tagging of audio archive at Sveriges Radio Abstract In the years 2009-2013, Sveriges Radio digitized its program archive. Sveriges Radio's ambition is that more material from the 175 000 hours of radio they broadcast every year should be archived. This is a relatively time-consuming process to make all materials to be searchable and it's far from certain that the quality of the data is equally high on all items.         The issue that has been treated for this thesis is: What opportunities exist to develop a system to Sveriges Radio for Swedish speech to text?         Systems for speech to text has been analyzed and examined to give Sveriges Radio a current overview in this subject.         Interviews with other similar organizations working in the field have been performed to see how far they have come in their development of the concerned subject.         A literature study has been conducted on the recent research reports in speech recognition to compare which system would match Sveriges Radio's needs and requirements best to get on with.         What Sveriges Radio should concentrate at first, in order to build an ASR, Automatic Speech Recognition, is to transcribe their audio material. Where there are three alternatives, either transcribe themselves by selecting a number of programs with different orientations to get such a large width as possible on the content, preferably with different speakers and then also be able to develop further recognition of the speaker. The easiest way is to let different professions who make the features/programs in the system do it. Other option is to start a similar project that the BBC has done and take help of the public. The third option is to buy the service for transcription.         My advice is to continue evaluate the Kaldi system, because it has evolved significantly in recent years and seems to be relatively easy to extend. Also the open-source that Lingsoft uses is interesting to study further.