In this essay a pilot study on the memory of Swedish Public Service radio news is presented. 30 subjects participated in the study, which was performed during three days, 18 to 20 of November 2013. The material which formed the basis for the study consisted three newscasts of Sweden's most popular radio newscast ”Dagens eko”, which is broadcasted live at 16.45 every day in the Public Service channels SR P1 and SR P4. The subjects listened to the broadcasts each day, and their memory of them was tested the day after each broadcast. The aim of the thesis is to find out which properties of the audience that affect how much – and what parts – of a newscast that the audience remember. The properties the study has examined are gender, age, domicile and which other news media the study participants used during each day of the study. The aim of this paper is also to show which properties of the newscasts, and the news stories which they contain, that affect how much and what parts of the newscast the audience remember. No general conclusions can be drawn from the results presented in this paper as it is a pilot study with a limited material. The results presented apply only to the selected subjects in the selected three days. In this pilot study women remembered more news stories from the newscasts than men, listeners older than 50 years remembered more news stories from the newscasts than listeners younger than 50 years and listeners who consumed many other traditional news media during the pilot study remembered more from the newscasts than listeners who did not. Domicile does, according to the results of this pilot studie, not affect the remembrance of a newscast. It was also found that there were large differences regarding how well the different news stories were remembered. Some of the news stories were remembered by almost all subjects, while others were forgotten by the same number. The pilot study suggests that characteristics that increase the remembrance of a novelty are that the news story is a national news story, that it is mentioned in the introductory presentation of the broadcast, that it is presented as one of the three or four first news or at the very end of the broadcast, that it contain at least one interview or a speaker and that it is considered to be sensational. The pilot study also suggests that information about the actors and locations in a news story gets better remembered than information about what the news event actually was, why the news event occurred or what affect it will get.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt. Vi har valt att kolla hur genusrepresentationen ser ut på P1 Debatt. Syftet med studien är att se rent konkret hur genusrepresentationen ser ut i stort. Även att undersöka om det finns något mönster av typiska könsroller som yttrar sig i de olika avsnitten samt i vilka roller män respektive kvinnor har som medverkar i programmet. Vi har valt att utföra analysen genom en kvantitativ innehållsanalys. Materialet vi har undersökt täcker nio avsnitt som är två timmar långa vardera. Analysenheterna som vi har analyserat består av repliker. Alltså blir varje gång någon har börjat tala eller uppträda en ny analysenhet. Resultatet av genusrepresentationen har visat sig vara jämn, det om man endast räknar det totala antalet män respektive kvinnor som har medverkat i programmet. Men när man bryter ut avsnitt för avsnitt kan man se stora skillnader i könsfördelningen. Alltså kan P1 Debatt se jämställt ut vid första anblick men går man in på djupet så får man en helt annan bild.

Poddar är idag en självklar del av Sveriges Radio. Deras program går att ladda ner och lyssna på i efterhand och i dagsläget finns ett antal poddar som är exklusivt producerade för Sveriges Radio. Denna studie har haft som syfte att undersöka vad som särskiljer programmen Så funkar det och Naturmorgon som sänds i reguljär radio jämfört med deras angränsande poddversioner, Så funkar dets inför- och efterpoddar och podden Livet enligt Naturmorgon. Genom att utgå ifrån teorierna medielogik och dialogism samt använda metoderna segmentering och samtalsanalys har dessa program och poddar analyserats. Studiens forskningsfrågor har fokuserat på att ta reda på vilket innehåll som finns och vad dess tidsfördelning är, hur lyssnare inkluderas i samtalet som förs och vad som kännetecknar programledarnas framtoning. Slutsatserna som presenteras i denna uppsats är att poddarna har ett friare upplägg; de följer inte samma strukturer och format som programmen i reguljär radio. Till exempel saknar de ofta återkommande inslag vilket är något som kännetecknar programmen i reguljär radio. I poddarna tar programledarna mer plats, samtalen är mer personliga medan lyssnarna hörs mindre och tilltalas färre gånger. Poddarna innebär ofta en fördjupning i ett specifikt ämne och lyssnaren måste aktivt välja att ta till sig innehållet i poddarna vilket, i jämförelse med programmen i reguljär radio, kräver tydligare interaktion från lyssnarens sida för att denne ska inkluderas.

The purpose of this essay is to study the role of web radio in Sweden. To fulfill the purpose we have done a case study of two Swedish radio stations: Sveriges Radio AB, which is a public service station, and a commercial station called Mix Megapol. By interviewing two persons from each station and analyzing the contents of their web sites, we have tried to see how the relationship between radio, Internet and web radio looks like. Thus, our method is qualitative. We have come to many conclusion of which some are: The new medium web radio borrows qualities from the traditional radio. At the same time the radio borrows qualities from the Internet to be able to resist competition from the newer medium. The web sites that offer web radio contain a lot of functions that allows the users to listen interactivly. We have also been able to find differences between the public service station and the commercial station when it comes to web radio. Financial aspects lead to different conditions for the two types of radio stations.

En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område och dialekter var tidigare inte tillåtna i radio. På 1970-talet började de dock bli mer accepterade och idag är dialekter vanligt förekommande i radio. Attityden till dialekter i radio har alltså förändrats. Utifrån det är syftet med undersökningen att resonera kring och dra slutsatser om vad mängden dialekt i två radiokanaler (P1 och P3) kan säga om kanalernas attityd till dialekter. Resultatet av undersökningen visade att dialekter var vanligare i P3 än i P1 men för att resultatet skulle vara representativt behövde antalet program och antalet programledare i respektive kanal undersökas i förhållande till mängden dialekter. Gällande samband mellan mängd dialekt och programkategori kunde endast tendenser urskiljas, då bland annat antalet program inom varje kategori skiljde sig för mycket mellan kanalerna för att det skulle bli jämförbart. Även i undersökningen av typ av dialekter kunde endast tendenser urskiljas, tendenser som visade på att sydsvenska är den vanligast förekommande dialekten i båda kanalerna. Resultatet av undersökningen kan visa på dialekters framtida spridning och omfattning i radio, men det är dock svårt att förutspå framtiden då ett flertal faktorer påverkar utvecklingen.

Denna kvalitativa uppsats ämnar att besvara följande frågeställningar: hur anser respondenterna att public service idag hanterar sin roll på Facebook? Hur tycker respondenterna att de privata nyhetsmedierna respektive public service bör agera på Facebook? Finns det en skillnad i hur svensk public service respektiva privata svenska nyhetsmedier kan agera på Facebook – och isåfall vilken? Ett ämne som är relevant i en tid när både medierepresentanter i Sverige, men också globalt, står inför ett journalistiskt förändrat landskap. Men frågorna är också relevanta utifrån ett konkurrensperspektiv mellan privata medier och public service när Facebook används som en journalistisk nyhetsplattform. Genom att intervjua tio representanter från Sveriges journalist- och mediebransch, kombinerades sedan dessa intervjuer med Henry Jenkins, Sam Fords och Joshua Greens teorier om spridbar media samt Jenkins teori om konvergens. Resultatet visar att relationen mellan public service och privata medier förändras ständigt i den digitala utvecklingen, och är därmed svårdefinierad. Däremot påvisar vårt resultat att det finns återkommande trender i hur relationen mellan dessa medier bör vara – och verka. Det finns ett behov av styrmedel i en era av digital journalistik och dess förhållningssätt till prviata plattformar, särskilt i en digital framtid.

Sedan mitten av 1990-talet har samtliga tre svenska public service-bolag haft registrerade hemsidor på internet. På dessa 20 år har mycket hänt, internet har fått en allt större betydelse i våra liv, och därmed också för medierna. Studien syftar till att undersöka public service och hur deras publiceringar på internet har förändrats över tidsperioden 2002-2017. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys och har undersökt de två SR-redaktionerna Ekot och P4 Sjuhärad som ett fall av public service. Genom ett kodschema med totalt 15 variabler visar studiens resultat på hur många av publiceringarna på internet som har tillhörande ljudklipp, hur långa dessa ljudklipp är, om nyhetstexterna har tillhörande bild, hur långa artiklarna är, vilka ämnen de handlar om, samt hur detta sett ut över tid. Mycket har hänt på de femton år som den här studien spänner över. Till exempel har bilden fått en större roll. 2002 bildsattes i princip ingen artikel. Idag, femton år senare publiceras nästintill samtliga artiklar med bild. Men mest anmärkningsvärt är ändå att public service allt mer har gått över till ett textformat. Artiklarna som public service publicerar på sina hemsidor är betydlig längre idag jämfört med för femton år sedan.

This master thesis is an attempt to analyze and compare the work being done to digitize the phonograph record collections of The National Library of Sweden (KB) and the Record archive of the Swedish Radio. Through interviews, official documents and newspaper articles the methods of digitization and the reasoning behind these methods are explored in order to answer the questions of what the purpose and goals of the digitization efforts are, what similarities and differences can be found in the digitization methods of the two archives, how these differences can be explained and how the digital files function as a representation of the analog object. The two archives are found to have a common goal of providing access to their collections through digitization, but the Royal Library has a greater emphasis on digitization as a means of preservation of the cultural heritage. This largely mirrors the overall objectives of the organizations. At present, both archives only digitize on demand, and choose not to scan the record covers. However, KB has a long term goal to digitize the entire collection, with covers. Overall, the Royal Library adhere more closely to archival standards and have better trained personnel. Neither of the archives are found to be fully utilizing the possibilities of digitization as a new way to represent the original objects, but are rather primarily adding a sound file to existing catalogs.

To identify key issues concerning the use of Swedish Radio’s podcasts as a vehicle for social marketing to promote integration, a thematic analysis was conducted on podcasts published by the Kurdish department of Swedish Radio (SR) during one week. From a total of 37 published podcasts which were analyzed during the chosen time frame, three central themes were identified: (a) crime and criminality, (b) incidents and events related to different municipalities and at state level in Sweden at the time, and (c) issues related to refugees and immigration in Sweden. Each of these central themes comprised sub-themes, which provided further insights into the type of topics the Kurdish department of SR discussed during the one-week time span. Data from this study suggests that although SR Kurdish has the means to be used as a social marketing tool to promote integration in Sweden, this potential is far from being fully utilized. / För att identifiera huvudproblematiken beträffande användandet av Sveriges Radio’s (SR) podcast som ett socialt verktyg för att stärka integrationen, utarbetades en tematisk analys över podcasts publicerade av den kurdiska avdelningen på SR under en vecka. Från totalt 37 publicerade podcasts, togs tre stycken teman fram: (a) brott och kriminalitet, (b) olyckor och incidenter relaterade till olika kommuner och på statlig nivå i Sverige, och (c) frågeställningar relaterade till flyktingar och immigration i Sverige. I varje centralt tema är det ett flertal underteman som ger en ökad insikt i vilken typ av ämnen den kurdiska avdelningen på SR diskuterade under den angivna tidsperioden. Utifrån denna studie kan det fastställas att även om den kurdiska avdelningen på SR användes som ett socialt verktyg för att stärka integrationen, är potentialen av detta långt ifrån fullt utnyttjad.

Constructive journalism aims to cover stories about progress and collaboration as well as stories about devastation and conflict. This qualitative interviewstudy explores how local journalists working at Sveriges Television and Sveriges Radio experience the impact of constructive journalism on their journalistic role. What has the constructive perspective, which is now quite implemented in the two media organizations, meant for the conceptions of the journalistic role considering norms, ideals and journalistic mission? By interviewing five journalists about their experiences, we received results that provide an understanding of constructive journalism as it pertains to journalist role conceptions. The results show that the constructive perspective has come with a great sense of change for these journalists, considering how they experience their journalistic role.