No description available.

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige. Den 11 juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) influensan som en pandemi. Allmänhetens behov av snabb och tillförlitlig information växte i takt med svininfluensans framfart och de svenska medierna och myndigheterna slet hårt för att uppfylla sin roll som informationskanaler. Den här kandidatuppsatsen behandlar hur förhållandet mellan dagspressen och myndigheter fungerade i samband med rapporteringen om svininfluensan under fyra tidsperioder 2009. Studien är uppdelad i två delar med en större kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ textanalys och bygger på 76 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och 60 texter från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Artiklarna och texterna från dagspressen och myndigheterna fungerade som underlag i vår strävan efter att studera samarbetet mellan de båda parterna. För att studera förhållandet har vi tittat på hur de liknar eller skiljer sig från varandra i sin rapportering om svininfluensan till allmänheten. Dessutom har vi studerat hur rapporteringen och förhållandet förändrades under fyra tidsperioder 2009. Som teoretiskt perspektiv har vi använt Roland Nordlunds idealmodell ”Triangeldramat” i vår undersökning. Modellen visar hur kommunikationen mellan sändare, förmedlare och mottagare bör fungera i demokratiskt samhälle. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att dagspressen och myndigheterna främst skiljde sig åt under de två första tidsperioderna och liknade varandra under de två sista tidsperioderna i sin rapportering om svininfluensan. Resultatet visar även att de båda parterna var mindre samarbetande under den andra tidsperioden och mer samarbetande under den fjärde tidsperioden. Utifrån detta resultat kan man dra slutsatsen att förhållandet mellan dagspressen och myndigheterna förändrades från ett splittrat förhållande i början av de fyra tidsperioderna till ett mer samspelt förhållande i slutet av de fyra tidsperioderna.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet. Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett. Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och utländska ministrar i rapporteringen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Svininfluensan framställdes i två tidningar år 2009, det år då den var som mest omskriven. Undersökningen utgår ifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Den frågeställning jag utgått ifrån är: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Undersökningen fokuserar på vilka som har fått komma till tals i tidningarna och vad de fått uttala sig om. På så vis studerar jag vad läsarna fick veta om influensan. Jag har använt mig av kvantitativmetod i form av ett kodschema där jag gått igenom 71 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och Expressen. Uppsatsens syfte har inte varit att jämföra tidningarna, även om en viss jämförelse förekommer, utan att få en så bred bild av rapporteringen som möjligt. Resultatet har analyserats utifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Resultatet visade att allmänheten främst fick information kring hur människor ska undvika att smittan, vilka grupper som har störst risk att smittas, hur processen för vaccineringen ser ut, argument till varför man bör eller inte bör vaccinera sig och hur många som avlidit. Det framgick inte tydligt i de analyserade texterna att Svininfluensan var en pandemi, trots att WHO tidigt bedömde influensan som sådan. Tidningarna informerade inte omfattningen av de bieffekter som orsakades av vaccinet.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra på vilket sätt Aftonbladet förhåller sig till mediernas roll som en granskande och informerande institution i relation till krisrapporteringen om pandemier. För att vidare offentliggöra vilka verktyg som tillämpas för att gestalta diskursen kommer studien att exemplifiera rapporteringen om svininfluensan A (H1N1) och covid-19 (SARSCoV-2). Studien utgår från följande frågeställningar: • Hur gestaltade Aftonbladet “coronapandemin” under 11 - 24 mars 2020? • Vilka likheter och skillnader kan man urskilja i aftonbladets rapportering om Svininfluensan? På vilket sätt kan dessa likheter och skillnader förstås utifrån tidigare forskning och begreppet krisrapportering? Metod och material: En kritisk diskursanalys som grundas på van Dijks riktning. Tillämpas med hjälp av ett frågeschema som förtydligas under rubriken; bilaga 1. Huvudresultat: Studiens huvudresultat belyser att det finns en pågående konflikt i medias roll som en granskande och informerande institution vid en samhällskris. Konflikten bidrar till att Aftonbladet inte gestaltar svininfluensan och covid-19 på ett balanserat sätt i relation till mediernas roll i samhället. Konflikten kan i förlängningen utgöra ett demokratiskt problem.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader. Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta. Det finns inga nämnvärda skillnader i depression, sympati eller pålitlighet. Typ av utbildning och kön predicerar heller inte vaccinering. Sammanfattningsvis ska känslighet därmed ses som den viktigaste prediktorn för vilka personer som vaccinerar sig vid pandemier. Resultatet kan generaliseras till den svenska befolkningen eftersom studiens andel vaccinerade motsvarar befolkningens andel vaccinerade. Studiens urval motsvarar däremot inte den svenska populationens genomsnittliga utbildningsnivå. Å andra sidan har utbildningsnivå inte visat sig vara en betydande faktor för hälsoskyddande beteenden i tidigare forskning, varför mitt resultat bör betraktas som betydelsefullt. / The purpose of this study is to examine which personality aspects that are differing from students who got vaccinated against the swine flu, to students who did not get vaccinated. This study carried out a quantitative survey on 194 students from a mid-region university in Sweden. The participants were to answer psychometric personality tests on sensitivity, anxiety, depression, sympathy and dependability. Thereafter, statistical tests were conducted through SPSS, mainly to calculate mean differences. The results conclude that vaccinated students are significantly more sensitive than un-vaccinated students. Vaccinated students are also more anxious but these differences are not significant. There are no notable differences in depression, sympathy or dependability. Type of education and sex do not either predict vaccination. Finally, sensitivity shall be viewed as the most important predictor in a person’s likeliness to get vaccinated at pandemics. The findings can be generalized to the Swedish population because the proportion of vaccinated students in this study corresponds to the proportion of vaccinated people of the Swedish population. However, the sample of this study does not correspond to the educational level of the Swedish population. On the other hand, educational level has not been shown as an important determinant in health protective behaviors in former research literature, why my result should be considered as meaningful.

No description available.