Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som har bestått av en av deras senaste reklamfilmer, sekundära intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt på hemsidan. Vi har även kompletterat analysen genom att göra en sekundär analys på forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC använder sig utav i sin emotionellt säljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen – 1. Öppet deltagandet, att alla skulle få möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2. Individuell ansvarsfullhet, att varje utövare skulle ansvara för sitt eget spel i frånvaron av domare, regler och tränare, samt 3. Möjligheten att vara kreativ, frånvaron av domare, regler och tränare skulle tillförsäkra vare utövare att vederbörande var sin egen expert och därigenom kunde använda sin egen kreativitet till att skapa sitt eget spel.När vi sedan jämförde innehållet i dessa grundstenar med WeSC:s presentation av samma grundstenar i sin marknadsföring upptäckte vi att mycket av det ursprungliga innehållet modifierats i syfte att anpassa företagets kommersiella ansats. Detta tolkar vi som ett explicit exempel på att anammandet av subkultur av ett företag inte alltid fungerar positivt för subkulturen – då dess huvudsakliga symboliska värden förgås i kommersialiseringens och marknadsföringens process.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.</p>

<h1>ABSTRACT</h1><p>C-uppsats i sociologi</p><p>Författare: Moa Blom</p><p>Titel: IV-elever – En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasiet</p><p>Det individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna. Eleverna som går på IV-programmet har alltså misslyckats på något sätt i grundskolan, idag är IV-programmet ett av de största gymnasieprogrammen i Sverige. Knappt hälften av eleverna på IV-programmet går vidare till ett nationellt program. Studien undersöker de elever som lyckats under sitt år på IV-programmet och hur tiden på IV har påverkat dem. Studien har gjorts genom intervjuer med fyra före detta IV-elever och en lärare på IV-programmet. Resultatet har analyserats genom symbolisk interaktionism och hur eleverna har påverkats av de signifikante andre. Resultaten pekade på vikten av positiv feedback till eleverna, att stärka elevernas självbild är det som ger resultat. ”Framgång föder framgång.”</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.

Studien med titeln Aspergers Syndrom – En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har. Analysen är gjord utifrån symbolisk interaktionism och Goffmans stigmateori. Uppmärksamheten för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, som till exempel AS, ADHD, ADD med flera, har under de senaste femton åren ökat i såväl forskningssyfte som i media (Sandberg, 2011; Sandberg, Älfvåg &amp; Burman, 2011). Vi har genom media sett en trend i att söka besvara avvikanden och då även allvarliga brott genom olika NPF-diagnoser. Studien där vi undersöker AS genom ett mer subjektivt perspektiv är viktig av flera orsaker. Vi tror att det finns en risk att människor som inte är invigda i hur livet för de som fått diagnosen AS ser ut, eller som bara ser AS genom exempelvis tidningsrubriker, enbart ser diagnosen och inte människan bakom. På så vis riskerar människor med AS att ses som negativt avvikande och inte som de unika och kompetenta personer de är. Vår studie visar på en väldigt heterogen grupp med såväl olikheter som likheter. Känslan av att vara avvikande från de "normala" är påtaglig liksom känslan att stå utanför den sociala gemenskapen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade. Dessa ritualer och symboler skapade ett gemensamt fokus, en känsla av samstämmighet och gemensamma kroppsrörelser vilka samtliga bidrog till laddandet av den emotionella energin för scenernas medlemmar. Den i kontexten givna emotionella energin bidrog, i sin tur, till solidaritetsskapande inom scenerna vilket stärkte samhörigheten mellan dess medlemmar.

The aim of this study was to investigate what empathy means to Swedish social workers and to discover in which ways empathy may be used within social work practice in Sweden. The phenomenon of empathy has already been investigated in several areas such as; social science, psychology and neuroscience and it remains as a growing subject in academic research. In this study, the subject of empathy was investigated within the context of Swedish social work practice. A qualitative study was conducted by using the methodology of a phenomenological approach. The research questions were formed to obtain substantial information about the description of empathy, as well as to discover how empathy has been used by a sample of Swedish social workers when working with people from vulnerable groups. The chosen theory in this study was symbolic interactionism and it was employed in the analysis along with different previous research. The results in this study indicated that the respondents found it important to show empathy towards the clients as a part of being a professional social worker. Empathy still appeared to be a contextually dependent phenomenon and the positive outcomes of showing empathy may be affected negatively due to distressful factors.    Key words: social work, empathy, symbolic interactionism

No description available.

Instagram is one of the fastest growing social networks and has given the image a new meaning. With social media like Instagram, the user can decide how he wants to be perceived by others. By choosing what images he wants to publish, he creates and forms the content of Instagram, which in turn creates and forms how he will be perceived. This study is about young men’s self-representation on Instagram. Based on theories about Symbolic interaction, the Dramaturgical perspective and FoMO the study is looking into which images are the most common to publish among the respondents. Furthermore, how the respondents create and form their self-image by how they imagine that other people perceive them. The study is also looking into how the self-image is affected by comparison with others and finally, what impact Instagram has on the respondents. The study has been done by interviewing six young men and also by a thematic overall analysis of their images on Instagram. The result of this study shows that a common behavior among the respondents is to make themselves look better on Instagram. The images that they publish often represents “the good life”, such as fancy dinners with friends, champagne and trips to different places around the world. Images that does not represent a luxury lifestyle are often left “behind the scenes”, and they are therefore invincible for others. The respondents also tend to create and form their self-image by their imagination of how others see them. Like a mirror, the respondents often see themselves from the eyes of others and they choose pictures just so they can live up to that specific image they think others have of them. With Instagram, the respondents can also stay updated of what other people do, but at the contrary, they are also updated of what they are missing out on. This comparison of what others do and what the respondents do not do tend to have negative effects on their self-esteem. An “optimized me” on Instagram can give increased self-esteem, but at the same time it contributes to more comparison and jealousy, which can lead to a misguided self-image.

Syftet med undersökningen är att analysera hur rektorer på några gymnasieskolor berättar om reformen av det pedagogiska stödet på gymnasiet och hur anpassningarna återges påverkar skolpraktiken. Syftet är också att analysera berättelser om hur politiska direktiv påverkar skolpraktiken. Intervjuer med sex rektorer är empirisk grund för studien. Rektorernas berättelser analyseras med hjälp av forskning om skolreformer, organisation, inkludering samt teori om symbolisk interaktionism. Studien visar att reformen av det pedagogiska stödet, extra anpassningar var behövlig enligt berättelser från rektorerna i min studie då dokumentationsbördan tidigare upplevdes som omfattande. Det visar också att berättelserna går isär vad gäller definition av extra anpassningar samt av hur dokumentation och uppföljning sker. Mycket av ansvaret har fallit på specialpedagogen vars uppdrag är brett till sin definition. De sex rektorernas framställningar beskriver också en situation där specialpedagogen har svårt att hävda sig mot andra yrkesgrupper i skolan.  Enligt forskning har arbetsbördan för pedagogerna ökat men det resultatet överensstämmer inte på ett samstämmigt sätt med de intervjuade rektorernas framställningar. Det blir tydligt att dilemman uppstår när olika förändringar ska implementeras, att direktiven upplevs otydliga och därmed måste tolkas vilket skapar olikvärdighet. Studien visar också att skolreformerna har haft en liten och ibland till och med negativ effekt på resultaten i skolan.  Det rektorerna återger visar generellt sett på en negativ bild gentemot politiska direktiv, dess grund, omfattning och i den takt de kommer. Skolpolitiken beskrivs av vissa som en ”lekstuga” och en ”sandlåda”. En nyansering av det resultatet är dock att statliga direktiv upplevs som mer omfattande än kommunala och att reformen av det pedagogiska stödet visar på åsikten från rektorerna att den visar på tillit från politikernas sida. När det gäller hur rektorerna berättar går det att urskilja tre påverkansdimensioner; ålder, år i yrket samt intresse för frågan. Med lång yrkeserfarenhet och intresse blir svaren mer ”privata” utan så mycket fokus på att förberedas. Det märks också på ordvalen ovan.