Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier. Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet. Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda. Det är en brytningstid när det gäller att skapa, definiera, omforma och konstruera en gemensam identitet eller identiteter för kyrkans medlemmar. Nyckel ord i denna uppsats är assyrier/syrianer, Seyfo, Syrisk - ortodoxa kyrkan, Södertälje, Vi och Dem, Identitet, identitetsförändringar, gemenskap, anpassningssvårigheter, barnuppfostran, generationskonflikter, kulturskillnader, primär- och sekundärgrupper, enskilda människors religiositet, religiösa dimensioner, globalisering, informationssamhälle och migration.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna. Målet är att få en fördjupad insikt i den problematik som har uppstått inom familjerna i det nya landet och den nya kulturen. Frågeställningarna har varit: Hur har synen på religion och kyrka påverkats av mötet med det nya landet och den nya kulturen? Finns det några skillnader mellan den äldre och den yngres syn på religion och kyrka? Hur upplever folk sin identitet i förhållande till etnicitet? Dessa frågeställningar kommer att besvaras i undersökningen samt under den avslutande diskussionen. Bakgrunden kommer att redogöra kortfattat för Assyrierna/syrianerna och varför gruppen lämnade hemlandet och bosatte sig i Sverige. Den avslutande diskussionen kommer också att lyfta upp några centrala punkter och viktiga frågor som gruppen handskas med idag. Det resultat som har kommit fram är att det finns stora skillnader i hur de äldre och de yngre uppfattar förhållandet till kyrkan och religionen.

Christ's words "do this in remembrance of me" (Luke 22:20) point to an eschatological realism realized in the gathering. The word of Christ institutes a liturgical praxis that was received by the ancient church and has since been practiced for several generations until today. The Syriac speaking churches, which are also in continuity with the Messianic faith, followed by the apostolic tradition, do not escape the question of eschatology, which is of great importance and central to Syriac Christianity. To answer the question of why eschatology is important in the Syriac tradition? is comprehensive, large and does not accommodate the scope of work. However, this work will try to answer the question of whether Jacob of Serugh's eschatological thinking develops in relation to Ephraim in comparison to Isaac the Syrian. Therefore, this work will try to get a glimpse of the eschatological basic view within the understanding of Syriac Christianity. There will be a positioning of Jacob of Serugh in relation to Ephraim the Syrian with comparison to Isaac the Syrian to gain a better understanding of the direction that emerges during the turning point of the fourteenth century in connection with those ecclesiological battles during that time. It may not provide an answer to everything but certainly an answer to where we started this development regarding eschatology. I want to thank my supervisor, Michael Hjälm for the good advice, support and guidance through the work. I also hope that reading this essay will be useful and continued studies in the subject.

I denna uppsats studeras hur Matt 7:24-30 har kommit att tolkats i modern tid av feministiska exegeter. Först ur en västerländsk kontext för att sedan övergå till en postkolonial kontext i Indien och södra Asien. I och med detta undersöks frågan: Hur har feministiska exegeter från olika kulturella kontexter förhållit sig till frågan om etnicitet, kön och tolkningen av de grekiska begreppen för barn respektive hundar i Mark 7:24-30?

The Syrian Civil War has displaced millions of Syria’s inhabitants both around the region and throughout the world. These individuals carry different experiences, views, and perceptions regarding what they have left and their views on the conflict. This study seeks to identify the dominant frames used by 11 Syrian diaspora individuals living in Sweden when framing the Syrian Civil War. It also aims to identify individuals' views of the civil war. The study uses a qualitative framing analysis and applies Kuyper’s function of frames in a total of 11 semi- structured interviews. The study examines interviewees' frames regarding (a) The Arab Spring demonstrations, (b) The Syrian regime, and (c) International Interests. The study found the following frames on (a) horria (freedom), shohada al-thowra (martyrs of the revolution), extremist opposition, (b) dictatorial, dictatorship, fakher (pride), and (c) natural resources, the USA and Russia. The study argues that interviewees adopt different frames based on three factors, (I) media consumption, (II) sectarian affiliation, and (III) geographical origin. / Inbördeskriget i Syrien har fördrivit miljontals av Syriens invånare både runt om i regionen och över hela världen. Dessa individer har olika erfarenheter, åsikter och uppfattningar och syn på konflikten. Denna studie syftar till att identifiera dominerande gestaltningar som används av 11 syriska diaspora-individer som bor i Sverige vid gestaltning av det syriska inbördeskriget. Studien syftar också till att identifiera individers syn på inbördeskriget. I studien används en kvalitativ gestaltningsanalys och tillämpar Kuypers funktion av gestaltningar i totalt 11 semistrukturerade intervjuer. Studien granskar respondenternas gestaltningar angående (a) demonstrationerna under den Arabiska Våren (b) den Syriska regimen och (c) internationella intressen. Studien fann följande gestaltningar (a) horria (frihet), shohada al-thowra (revolutionens martyrer), extremistisk opposition, (b) diktatur, diktatur, fakher (stolthet) och (c) naturresurser, USA och Ryssland. Studien hävdar att intervjuade antar olika gestaltning baserat på tre faktorer, (I) mediekonsumtion, (II) sekteristisk tillhörighet och (III) geografiskt ursprung.

No description available.

<p>Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut.</p><p>De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna.</p><p>Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts<strong>. </strong>Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.</p><p> </p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Sociala omsorgsprogrammet</p><p>Socialt arbete 41-60 p</p><p>C-uppsats, 10 p</p><p>Ht 2007</p><p>En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung</p><p>- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?</p><p>Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Sammanfattning</p><p>Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.</p><p>För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst.</p><p>Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen.</p><p>Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox.</p> / <p>Örebro University</p><p>The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences</p><p>Social work programme</p><p>Social work advanced course, 41-60 points</p><p>Essay, 10 points</p><p>Ht 2007</p><p>A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin.</p><p>- How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country.</p><p>Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff.</p><p>The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service.</p><p>The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care.</p><p>Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox</p>

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Sociala omsorgsprogrammet Socialt arbete 41-60 p C-uppsats, 10 p Ht 2007 En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung - Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land? Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Sammanfattning Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal. För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst. Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen. Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox. / Örebro University The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Social work programme Social work advanced course, 41-60 points Essay, 10 points Ht 2007 A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin. - How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country. Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Abstract The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff. The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service. The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care. Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox

Religious education in Swedish schools aims to be as objective and non-confessional as possible. This sort of education can lead to that the different religions are presented in a way which is unfamiliar to the followers of the different religions. This problem is what I have focused on in this essay since I myself was a victim of a similar situation. As a syriac-orthodox youth I felt that my Christianity was not the same as the one presented in school. I felt that it had nothing in common with what I learned in my church, therefore I asked myself the question: Whose Christianity is being represented? Therefore I have focused on the syriac-orthodox church in this research. The purpose of my essay was to enlighten the differences between religious education in syriac-orthodox churches and Swedish community schools. I choose In addition to that I also wanted to enlighten how religious syriac-orthodox youths are affected by the difference in the religious education in both the churches and schools. To gain the necessary information for the research I used qualitative studies in form of semi-structured interviews and observations. My informants were made up by five girls and three boys, all of them being eighteen years old and living in areas close to Stockholm. The conclusion of my research was that there are several differences between the religious education within churches and schools. One of the differences is the approach towards religion, and the churches have a more positive and personal approach towards religion while the schools have a more negative and distant approach towards religion. Another one is that the churches seem to have more knowledge about Christianity than the schools and therefore the churches can provide a more in depth study of different topics regarding Christianity than the schools. Regarding how the students were affected by the differences the result was that the aspect of knowledge had made the religious youths to lose their trust in the education given to them by the school. This was an effect of how they experienced that the teachers taught the pupils wrong facts about Christianity and therefore they felt that they could no longer trust the teachers in school, because if they taught wrong thing about Christianity they could also teach wrong things about the other religions as well.