Bakgrund: Varje år drabbas cirka 350 barn i Sverige av cancer, barnets vardag förändras till följd av sjukdom och behandling. Barnet kan vårdas på sjukhuset, i hemmet eller på hospice. I vårdandet av cancersjuka barn har sjuksköterskan en betydande uppgift genom att skapa trygghet och tillit. En familjecentrerad omvårdnad hjälper hela familjen att vara delaktig i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrar och syskons erfarenheter av vardagslivet när ett barn i familjen vårdas för cancer. Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa empiriska studier. Data samlades in via PubMed och artiklarna analyserades med hjälp av Popenoe et al. (2021) dataanalysmetod. Huvudresultat: Resultatet visade att många föräldrar och syskon behövde stöd i vardagen. Information och stöd från sjuksköterskan gjorde vardagslivet hanterbart. Olika känslomässiga påfrestningar var en del av familjens vardagsliv. Oro, utanförskap, rädsla, sorg och maktlöshet var känslor som kunde uppkomma. Relationer och roller i vardagen förändrades under denna period och strategier för att hantera vardagen förekom. Syskonen tenderade att ta ett större ansvar i hemmet och över skolan medan föräldrarna belyste teamarbete som en viktig del av vardagen. Slutsats: Genom att ta del av föräldrar och syskons erfarenheter av vardagslivet när ett barn i familjen vårdas för cancer ökar förståelsen för deras känslor och stödets betydelse. Relationer, roller och rutiner i vardagslivet förändrades till följd av barnets cancerdiagnos. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och ta hand om hela familjen med det sjuka barnet i fokus. / Background: In Sweden, approximately 350 children are diagnosed with cancer each year, which changes the child's daily life due to the disease and required treatments. The child in question may be cared for in a hospital, at home or in hospice care. When caring for children with cancer, nurses play a major role in building safety and confidence. Family-centered treatment helps the whole family participate in the treatment. Aim: The Aim of this literature review was to describe the daily life experiences of parents and siblings in the family's child's cancer treatment. Method: The literature study was based on ten qualitative empirical studies. Data were collected via PubMed, and the articles were analyzed using Popenoe et al. (2021) data analysis method. Main Result: The results showed that many parents and siblings needed support in their daily lives. Information and support from the nurse made daily life manageable. Various emotional stresses were part of the family's daily life. Worry, exclusion, fear, sorrow, and powerlessness were feelings that could arise. Relationships and roles in daily life changed during this period, and strategies for managing daily life occurred. Siblings tended to take greater responsibility at home and over school, while parents highlighted teamwork as an important part of daily life. Conclusion: By sharing the experiences of parents and siblings of everyday life when a child in the family is being treated for cancer, the understanding of their feelings and the significance of support is increased. Relationships, roles, and routines in daily life change as a result of the child's cancer diagnosis. The nurse should be attentive and take care of the entire family with the sick child in focus.

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p> / <p>A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).</p>

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i. / A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).

Background: When a child in the family is treated for cancer, the invasive roles in the family changes and the focus is on the sick child. Siblings of children with cancer can experience feelings and thoughts that can be difficult to handle on their own.  Purpose: The purpose is to compile knowledge about which supportive and other factors in health care that affects the siblings psychological health after a brother or sisters cancer treatment.  Method: Literature review based on 10 original articles. The research was applied to the database PubMed and the articles had qualitative and quantitative methods.  Results: The results of this literature review can be divided into two categories; information and emotions, and seven subcategories; Cancer disease, involvement in the progression of the disease, before death, healthcare personnel, changes in the family, subjective experiences of having a sibling with cancer and lack of opportunity to talk about feelings and thoughts. The results show that the psychological health of siblings is adversely affected by inadequate information about cancer, disease progression and bodily changes before death. It also appears that the sibling's psychological health is adversely affected by lack of attention from parents and healthcare professionals. Factors that affects sibling's psychological health positively are the opportunity to express feelings and to have the feelings confirmed by parents or healthcare professionals.  Conclusion: This literature review shows that siblings to a brother or sister with cancer need to get information and talk about their feelings and thoughts. Lack of information and emotional support from parents and healthcare professionals can lead to a negative impact of the psychological health. As a nurse it's important to pay attention to the sibling´s needs for support to prevent psychological illness later in life.

Bakgrund: Palliativ vård innebär symtomlindring och förbättring av livskvalité för patienter i livets slutskede samt deras familjer. Då ett barn blir sjukt påverkas alla familjemedlemmar. Familjefokuserad omvårdnad baseras på god relation mellan vårdpersonal och familjemedlemmar och eftersträvar förbättra hela familjens mående. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av när ett barn vårdas palliativt. Metod: En litteraturanalys utfördes. Sökning gjordes i Cinahl databas. Nio artiklar inkluderades efter granskning enligt Olsson och Sörensen (2011). Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) femstegsmodell för analys av artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier (leva med sjukdomen, deltagande i vård och omvårdnad, relationer förändras). Resultaten visade hur familjer upplever vården samt livet i helhet när barn behandlas palliativt. Konklusion: Hela familjer påverkades känslomässigt, fysiskt, ekonomiskt. De upplevde skuld, osäkerhet och sorg. Det viktigaste för familjer var att vårda det sjuka barnet. Relationer utanför familjerna åsidosattes. Föräldrar spenderade mycket tid med barnet och hade inte tid för syskon eller varandra. Samtliga familjemedlemmar var i behov av professionell hjälp under hela vårdperioden. Studien strävade bidra till ökad förståelse av familjesituationen hos familjer där ett barn behandlas palliativt. / Background: Palliative care focuses on improving quality of life for patients and families in the end-of-life. When a child is ill all family members are affected. Family-focused nursing is based on good relations between healthcare professionals and family to improve the whole family wellbeing. Aim: To show families experiences when child receives palliative care. Method: A literature analysis was performed. Searches were made in the Cinahl database. Nine articles were included after grading according to Olsson and Sörensen (2011). Analyzes were conducted based on Friberg's (2017) five-step model. Results: The analysis resulted in three categories (living with the disease, participation in care, changed relations). The results show families’ experiences of care but also life as a whole. Conclusion: Family members are affected emotionally and physically. They experienced guilt and uncertainty. The care of the child was most important. Relationships outside the families were ignored. Parents spent a lot of time with the child and didn't have enough time for siblings. Families were in need of professional help through the period. The study seeks to contribute an increased understanding of the family situation in families where a child receives palliative care.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon. / Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar som vuxna syskon har kring ett omsorgsansvar för ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med vuxna personer som vuxit upp tillsammans med ett syskon med IF. Materialet har bearbetats utifrån tematisk analys där resultatet har diskuterats i relation till systemteori, rollteori samt tidigare forskning. Resultatet visar att erfarenheten att växa upp med ett syskon med IF är mestadels positiva och påvisar starka familjeband. Begreppet omsorgsansvar definierades i studien, samt att det visade sig att ansvaret för syskonen förändras i takt med att de växte upp och behoven förändrades. Studien visar att ytterligare forskning bör fokusera på att utveckla stöd för en bra övergång gällande omsorgsansvar från föräldrar till de vuxna syskonen. / The aim of this study was to investigate what thoughts and perceptions adult siblings have about caregiving responsibility for a sibling with an intellectual disability (ID). The empirical material has been obtained through six semistructured interviews with adults who have grown up with a sibling with ID. The material has been processed based on thematic analysis where the results have been discussed in relation to systems theory, role theory and existing research. The results indicate that the experience of growing up with a sibling with ID is mostly positive and shows strong family relationships. The definition of the concept of caregiving responsibility was defined in the study, and it turned out that the resoponsibility of their siblings changed as they grew up and as such, their needs in means of care. The study indicates that further research should focus on developing support for a positive transition of caregiving responsibilities from parents to adult siblings

Att växa upp tillsammans med ett syskon med funktionsnedsättning kan innebära utmaningar. Trots detta beskrivs syskon till barn med funktionsnedsättning som en bortglömd grupp i det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer beskriver sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på hantering av svåra situationer och känslor som kan uppstå i relation till sitt syskons funktionsnedsättning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna personer som vuxit upp med ett syskon med IF. Resultatet visade att en uppväxt tillsammans med ett syskon med IF är berikande och kärleksfull. Samtidigt innebär syskonskapet ett ansvarstagande, oroskänslor och brist på uppmärksamhet från föräldrarna. Hanteringsstrategier för att handskas med svåra situationer och känslor identifierades. En diskussion har förts rörande resultatet i relation till teorierna KASAM och Coping samt tidigare forskning. Studien visar att ytterligare forskning behövs kring individer som vuxit upp med ett syskon med IF. / Growing up with a disabled sibling can involve real challenges. Despite this, siblings of children with disabilities have been a forgotten group within social work. This study ́s aim was to investigate how adults describe their upbringing alongside a sibling with intellectual disabilities (IF). Focusing specifically on managing difficult situations and emotions that emerge in relation to the siblings' disability. Seven qualitative interviews were done with adults who grew up alongside an IF sibling. Results show that an upbringing alongside an IF sibling is both enriching and loving. Siblinghood involves certain responsibilities, sets of emotional worry and lack of engagement from parents. Strategies of coping/managing with difficult situations and emotions were identified. The findings were discussed in relation to the KASAM and Coping theories as well as against earlier research. The study shows that further research is needed on persons who grow up alongside an IF sibling.

AbstraktTitel: Upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom - ett familjeperspektiv – En litteraturstudie. Bakgrund: Psykisk ohälsa och sjukdom är idag så vanligt förekommande att det räknas som ett folkhälsoproblem, men det finns fortfarande fördomar och stigmatisering kvar kring bilden av psykisk ohälsa. Ofta är det närstående som vårdar sina psykiskt sjuka anhöriga och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att möta närstående i vården och ta tillvara på deras kompetens och kunskap. Inom psykiatrin har det visat sig att närstående fortfarande kan känna sig utanför och att de upplever sig inte blir sedda av personalen. Det är viktigt att alla parter blir integrerade i vårdarbetet kring den sjuke och att det krävs samarbete mellan närstående och sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom ur ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar, vilka alla hade kvalitativ ansats. Artiklarna valdes ut utifrån ett helikopterperspektiv, granskades och analyserades för att slutligen sammanställas. Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier och nio subkategorier som i stort speglar närståendes upplevelser av att leva med person med bipolär sjukdom. De tre huvudkategorierna är; isolering och frustration, bemötande och stöd samt anpassning och glädje.  Konklusion: Att som närstående vårda sin närstående med bipolär sjukdom kan innebära en stor börda samtidigt som de uttrycker att de vill vara den som vårdar sin närstående. Många uttrycker djup stolthet och kärlek till sin sjuke närstående och de vill finnas där och ställa upp för denne. Negativa konsekvenser för många närstående är att de ofta upplever isolering och ensamhet. Stöd från andra närstående eller vänner ses som värdefullt för att orka med situationen och stöd från sjukvården är viktigt för att kunna stärka närståendes möjligheter att på bästa sätt hantera livssituationen och att familjen får tillgång till lämplig vård och behandling.   Nyckelord: bipolär sjukdom, upplevelse, närstående, erfarenhet, vårdgivare, syskon, föräldrar, kvalitativ, partner, familj, uppfattning / AbstractTitel: Experiences of living with a person with bipolar disorder from a family perspective - A literature review. Background: Psychiatric illness and psychiatric disease is a major part of the public disease and it´s a common health problem today, but there are still existing prejudice and stigmatization towards psychiatric health problems. Today it´s common that relatives has the role of caregivers to the mentally ill person and the mental health professionals has to become more open minded towards the relatives and see their competence and knowledge about their ill family member. Within the psychiatric care relatives often experience a feeling of exclusion from the staff and they also experience that the health caring staff doesn´t take notice of them. It´s important to integrate all concerned into the care of the mentally ill person and interaction between healthcare staff and relatives are of great importance. Aim: The aim of this literature review was to explain how relatives experience living with a person with bipolar disorder from a familyperspective. Methods: The literature review was conducted from eight articles with qualitative approach. They were chosen from a helicopter perspective, examined, analyzed and finally compiled. Results: The result was presented in three main categories and nine subcategories which represents the experiences relatives to a person with bipolar disorder has. The three main categories was; isolation and frustration, treatment and support, adaptation and happiness.     Conclusion: Taking care of a person with bipolar disorde can be a great burden for relatives, but at the same time many relatives mean that they are the ones who want to take care of them. Many relatives express feelings like love and pride to the ill person and they want to be there for them.  Negative consequences  are that they often experience isolation and loneliness. Support from other family members or friends are importent so that they may be able to cope with the situation. Professional support is also of great important to strengthen the relatives to be able to handle their life and their situation and that the family will receive proper care and treatment.  Keywords: “bipolar disorder”, “bipolar disease”, caregiver, relative*, partner, parent, sibling, family, perspective, experience*, perception, qualitative