Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning ska alla arbetsgivare bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Även om majoriteten av arbetsgivare anser att de följer lagens krav, visar såväl arbetsmiljöverkets statistik som empiriska undersökningar att detta inte alltid är fallet. Brist på tid, pengar och kunskap är de främsta förklaringarna till företagares oförmåga att bedriva ett fungerande SAM. Speciellt småföretagen har det svårt att uppfylla kraven. Vissa företag lyckas dock ovanligt bra med SAM, men om dessa goda exempel finns det lite forskning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva arbetsmiljöansvarigas attityder till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), på företag som bedriver ett fungerande SAM. Metod: Studien tillämpade en kvalitativ tvärsnittdesign. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex arbetsmiljöansvariga från fyra småföretag (<50 anställda). Datamaterialet analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsats: Undersökningen resulterade i huvudtemat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en investering som ger många fördelar för företaget och anställda, men kräver anpassning efter företagets upplevda behov. Huvudtemat konstruerades utifrån fem identifierade sub-kategorier: ”SAM skapar en god image”, ”SAM är en konkurrensfaktor”, ”SAM är lönsamt för företaget och de anställda”, ”SAM är en dyr och tidskrävande investering” och ”SAM kan och måste anpassas till den egna verksamhetens behov”. Studiens slutsats var att de arbetsmiljöansvarigas attityder till SAM präglas av att det ger positiva effekter framförallt för företaget och även för de anställda. För att det ska fungera måste det anpassas till de egna företagets upplevda behov. Uppfattas behovet vara att förbättra arbetsmiljön anpassas SAM därefter, så att det blir en del av kvalitetsstyrningen. Uppfattas behovet framförallt vara att ge en god image och öka konkurrenskraften anpassas SAM så att kraven uppfylls, men attityden är att det egentligen inte är nödvändigt då den egna arbetsmiljön uppfattas som väldigt bra. / Background: According to Swedish legislation, all employers must conduct a systematic work environment management (SAM). Although most employers consider that they comply with the law's requirements, both statistics from the Swedish Work Environment Authority and empirical studies show that this is not always the case. Lack of time, money and knowledge are the most common explanations for entrepreneurs' inability to conduct a functioning SAM. Especially the small businesses have problems to meet the requirements. However, some companies are doing very well with SAM, but for those good examples there is little research. Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the attitudes of work environment managers, to systematic work environment management (SAM), on companies operating a functioning SAM. Method: The study applied a qualitative cross-sectional design. Semi-structured interviews were conducted with six work environment managers from four small businesses (<50 employees). The data was analyzed by qualitative content analysis. Result and conclusion: The study resulted in the main theme that systematic work environment work is an investment that provides many benefits for the company and employees, but requires adaptation to the company's perceived needs. The main theme was constructed from five identified sub-categories: "SAM creates a good image", "SAM is a competitive factor", "SAM is profitable for the company and employees", "SAM is an expensive and time-consuming investment" and "SAM can and Must be adapted to the company needs". The study concluded that the attitudes of the work environment managers to SAM are characterized by positive effects primarily for the company but also for the employees. For SAM to work, it must be adapted to the company perceived needs. If the perceived need is to improve the work environment, SAM is subsequently adapted to become part of quality management. If the need is seen above all to become a good image and to increase competitiveness, SAM is adapted to meet the requirements, but the attitude is that it is not necessary when the own working environment is perceived as very good.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare och nöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gör det. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till att vissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivs i sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kort sagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke med överlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte att förstå hur och varför de har lyckats. Intervjuer utfördes med arbetstagare på alla nivåer för att få en insikt i vad deras yrkesroll innebär och hur det relaterar till SAM, varefter en analys av intervjumaterialet gjordes för att identifiera SAM-främjande arbetsmetoder och beteenden. Ur dessa utkristalliserades ett antal huvudkomponenter – nycklar till framgång. Nycklarna var (1) fokus på patientens välmående, (2) engagerat ledarskap, och (3) öppen kommunikation. Även om SAM ser olika ut i olika branscher och verksamheter, är nycklarna generella nog för att kunna ge arbetsgivare en ledtråd om vad de behöver arbeta med för att lyckas bättre med SAM. / Companies engaged in Systematic Work Environment Management (SWEM) have been shown to have healthier and more satisfied workers, better reputation, and greater monetary success than companies that do not. There is however a knowledge-gap about what approaches or attitudes companies with successful SWEM utilize, that lead to this success. Up to date, the focus of case studies have been how SAM as a whole is conducted in companies, or what flaws there are, regardless of the companies’ level of success. In short, there is a lack of relevant research. This work is a study of an eldercare unit (eldercare being a profession with over-all poor working environment) that conducts SWEM efficiently, the goal being to understand the reasons to their success. Employees of all levels were interviewed in order to gain insight into what type of work they do and how that relates to SWEM, after which an analysis of the interview-transcriptions was made to identify what practices and behaviours promote efficient SWEM. From these, a number of main components emerged – keys to success. The keys were (1) a focus on patient well-being, (2) keen leadership, and (3) open communication. Although work environment management may differ between different industries and companies, the keys are general enough to give employers a clue about what they need to work on in order to promote SWEM.

This thesis describes mature Multi Integrated Management System (MIMS), mainly within Swedish companies, certified against three or more certificates. Other criteria have been to have a business system, usually SAP R/3 and that the companies investigated have had more than 200 employees. The two main reasons to implement have been customer demands and company Group requirements. The most common standards, besides ISO 9001, ISO 14001 and AFS 2001:1/OHSAS 18001 (9K, 14K and 18K) are EMAS, FSC (wood, paper standard), PEFC (wood) with two cases. The following similarities describes the “Core in MIMS”, i.e. similarities between different standards. The most important parts are to have a policy, a manual and review. Policy Statement – 4.2 (14K and 18K) 5.3 (9K) Objectives - 4.3.3 (14K and 18K) 5.4.1 (9K) Resources, Roles, Responsibility and Authority – 4.4.1 (14K and 18K) 5.5.1 and 6.1 (9K) Documentation - 4.4.4 (14K and 18K) 4.2.1 (9K) Control of Documents – 4.4.5 (14K and 18K) 4.2.3 (9K) Control of Records – 4.5.3 (18K) 4.5.4 (14K) 4.2.4 (9K) Competence; Training and Awareness – 4.4.2 (14K) 6.2.2 (9K) Internal Audit – 4.5.4 (18K) 4.5.5 (14K) 8.2.2 (9K) Management Review – 4.6 (14K and 18K) 5.6 (9K) The most common approaches are that the Graphical User Interface is based on a “Manual” or the “Deming Wheel”, but there are also other examples. A general management system is described and there are examples of content in a manual. In 2007 focus seems to be on audits and implementation of new standards (mainly systematic work environment) and SOX is mentioned for the first time. In academic literature successful examples of integration of management systems, with Lean production are described. ISO 9001:2008 is now available, but there is not that dramatic changes from previous version, and all changes make the standard easier to integrate with other standards than ISO 9001:2000. / ZUSAMMENFASSUNG Diese Thesis behandelt ausgereifte, mehrfach integrierte Managementsysteme (Multi Integrated Management Systems, MIMS), hauptsächlich in schwedischen Unternehmen, die mindestens dreifach zertifiziert wurden. Andere Kriterien waren dass die Unternehmen ein Business-System haben, in der Regel SAP R / 3, und dass die betrachteten Unternehmen mehr als 200 Mitarbeiter haben. Die zwei wichtigsten Gründe für die Einführung von Managementsystemen waren Kundenwünsche und Anforderungen des eigenen Konzerns. Die am häufigsten verwendeten Standards, neben der ISO 9001, ISO 14001 und AFS 2001:1 / OHSAS 18001 (9K, 14K und 18K), sind EMAS, FSC (Holz-, Papier-Standard) und PEFC (Holz), mit je zwei Fällen. Die folgenden Gemeinsamkeiten machen den "Kern der MIMS" aus, dh. Berührungspunkte zwischen den verschiedenen Standards. Die wichtigsten Aspekte sind Policy, Handbücher und Revisionen. • Ausgesprochene Policy – 4.2 (14K und 18K) 5.3 (9K) • Ziele - 4.3.3 (14K und 18K) 5.4.1 (9K) • Ressourcen, Rollen, Verantwortung und Befugnisse - 4.4.1 (14K und 18K) 5.5.1 und 6.1 (9K) • Dokumentation - 4.4.4 (14K und 18K) 4.2.1 (9K) • Dokumentensteuerung - 4.4.5 (14K und 18K) 4.2.3 (9K) • Datensteuerung - 4.5.3 (18K) 4.5.4 (14K) 4.2.4 (9K) • Kompetenz, Schulung und Aufmerksamkeit - 4.4.2 (14K) 6.2.2 (9K) • Internationale Audits - 4.5.4 (18K) 4.5.5 (14K) 8.2.2 (9K) • Management Revision - 4,6 (14K und 18K) 5.6 (9K) Die am häufigsten anzutreffenden Ansätze sind, dass das Graphical User Interface auf einem "Handbuch“ basiert, oder auf dem "Deming-Kreis", aber es gibt auch andere Beispiele. Ein generelles Managementsystem wird beschrieben und es gibt Beispiele vom Inhalt eines Handbuches. Im Jahr 2008 scheint der Fokus auf Audits und Entwicklung neuer Standards zu liegen (vor allem systematisches Arbeitsmanagement) und SOX wird zum ersten Mal erwähnt. In der akademischen Literatur werden erfolgreiche Beispiele der Integration von Management-Systemen mit Lean Production Beschrieben. Die ISO 9001:2008 ist jetzt zugänglich, aber ohne grosse Veränderungen im Vergleich zu älteren Versionen, und alle Veränderungen machen es leichter diesen Standard mit anderen Standards als den ISO 9001:2000 integrieren. Schlüsselwörter: Management-Systeme, Integriertes Management, Multi, Integration, Qualität, Umwelt, systematische Umweltarbeit, ISO 9001, ISO 14001, AFS 2001:1 und OHSAS 18001.

This study intends to shine a light on the psychological phenomenon that is the imposter syndrome, and the role that the employer and human resource departments play in this condition. Based on theories and previous research about learning, competence, leadership and human resources we’ve intended to examine how employers need to consider the Swedish work environment law when handling employees with critical self-doubt in work-related situations. We’ve investigated which work-related situations the study's interview participants experience self-doubt and insecurity, by conducting qualitative interviews. Using their stories, the study has achieved a result that shows a correlation between the importance of genuine feedback, transparent communication, healthy organizational culture and the handling of work-related self-doubt. / Studien avser undersöka det psykologiska fenomenet bluffsyndromet och arbetsgivarens roll ihanteringen av dess symptom i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utifrån teorier och tidigareforskning om bluffsyndromet, lärandets processer, kompetens, HR och ledarskap. Teorierna och dentidigare forskningen har ställts i relation till arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetetför att undersöka HR:s roll i frågan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har det undersökts i vilkaarbetsrelaterade situationer studiens intervjudeltagare upplever självtvivel och osäkerhet. Med hjälp avderas berättelser har studien uppnått ett resultat som visar korrelation mellan vikten av genuinfeedback, transparent kommunikation, sund organisationskultur och hanteringen av arbetsrelateratsjälvtvivel.

In Sweden, all employers are obligated to provide occupational health services that prevent and eliminate health risks in the workplace. Risk assessment is one of the recommended procedures of systematic work environment management that employers shall conduct to investigate the occurrence of workplace risks. However, implementation of systematic risk management tools might be challenging for employers because it requires certain organizational preconditions such as enough OHS skills, resources, management commitment or a good workplace climate because these preconditions might facilitate or hinder the implementation. To support the implementation of risk management tools, the organizational readiness for change can be assessed. This master's thesis was written in collaboration with LKAB, the Swedish company operating in the mining industry. Specifically, the aim was to assess the organizational readiness of the worksite LKAB Malmberget for initiating the implementation of the RAMP risk assessment tool. The organizational readiness was evaluated based on the modified theoretical model which was created by combining existing theoretical concepts about organizational readiness for change together with the findings from the empirical pre-study conducted with two ergonomists who worked with the RAMP tool implementation in the Swedish company Scania. The research method was a case study, the data were collected by semi-structured interviews and analysed through directed qualitative content analysis. The evaluation resulted in the identification of facilitating and hindering aspects of organizational readiness. The organizational facilitating factors for RAMP tool implementation were identified as - sufficient organizational resources for work environment activities; high management commitment to improving work environment; good organizational climate for employees' participation in work environment routines; well-integrated technological system for risk reporting; and workers' positive experience with previously done work environment changes. The organizational hindering aspects for RAMP tool implementation were identified as - the prevalence of reactive approach in the systematic work environment management; lack of usage of standardized risk assessment tools, lack of OHS expertise in the execution of the work environment routines; ergonomics was not integrated into the work environment management; top management's tendency to support work environment interventions with clear benefits and timelines. Finally, the evaluation of organizational readiness resulted in the development of practical recommendations for the worksite which could be supported and initiated for the RAMP tool implementation.

This thesis focused on factors contributing to improved work environment in small-scale enterprises and sustainable health for the entrepreneurs. In Study I, implementation of the provision of Systematic Work Environment Management (SWEM) with and without support was investigated. Two implementation methods were used, supervised and network method. The effect of the project reached the employees faster in the enterprises with the supervised method. In general, the work environment improved in all enterprises. However, extensive support to small-scale enterprises in terms of advice and networking aimed at fulfilling SWEM regulations had limited effect – especially considering the cost of applying these methods. Studies II, III, and IV focused on entrepreneurs’ health, work conditions, strategies for maintaining good health, and utilisation of Occupational Health Service (OHS). A closed cohort of entrepreneurs in ten different trades responded to two self-administered questionnaires on health and work conditions, with five years between the surveys: at baseline, 496 entrepreneurs responded, and 251 entrepreneurs responded at follow-up. Differences were tested by Chi2-test, and associations estimated with logistic regression analyses. Qualitative interviews on entrepreneurs’ strategies for maintaining good health were included. In Study II, the most frequently reported complaints, musculoskeletal pain and mental health problems, were associated with poor job satisfaction and poor physical work environment. In Study III, consistent self-reported good health, i.e. good health both at baseline and at follow up, was associated with self-valued good social life when adjusted for physical work conditions and job satisfaction. Entrepreneurs’ strategies for maintaining good health included good planning and control over work, flexibility at work, good social contact with family, friends and other entrepreneurs, and regular physical exercise. Study IV concerned entrepreneur’s utilisation of OHS. Entrepreneurs affiliated to OHS had either better or more adverse work conditions than non-affiliated entrepreneurs. Medical care and health check-ups were the services most utilised. Affiliation to OHS correlated with use of specific information sources and active work environment management. The entrepreneurs were not consistently affiliated to OHS over the five-year-period.

<p>The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.</p><p>The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.</p><p>The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support.</p><p>Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing.</p><p>Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care.</p> / <p>Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket.</p><p>Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården.</p><p>Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet.</p><p>Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd.</p><p>Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter.</p><p>Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.</p>

The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing. The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient. The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support. Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing. Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care. / Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket. Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården. Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet. Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd. Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter. Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.

The construction industry is an exciting and community developing industry, but it is also very much talked about because of the high injury frequency that the industry is characterized by. As a part of preventing accidents at work, the employer conducts systematic work environment work to detect risky parts of the work and to remedy these. Despite the elimination of risks at work, accidents and incidents - so-called deviations in the working environment - occur. Deviations in the working environment must be reported immediately to the employer. Within the company that is subject of this study, the deviations are reported and stored a system called BIA. BIA enables, based on the deviation reports, to create statistical data for the company with respect to different parameters. This report is based on this deviation statistics with regard to accidents and incidents, produced from the reporting tool BIA. The study has investigated in which stages/phases incidents and accidents occur, which work operations that cause incidents and accidents, as well as injury risks and causes of injury behind accidents and incidents. The majority of the company's incidents and accidents occur during construction projects, production and land work. Incidents are caused by work tasks such as excavation work, work at/with passing vehicle traffic and movement within the area. Accidents are caused by work at/by machine, manual handling of material / product and work at/with handheld work equipment. The damage risks in the event of incidents are vehicle accidents, hit by falling or flying objects and stuck or clamped between objects. The causes of injury caused by accidents are damage by self-handled objects, fall at the same level and contact with sharp objects. Fall from height and fall at the same level are the cause of damage in a large part of the accidents. The result of the study also shows that the information given in the event reports in BIA, either lacks of information or that the information is inadequate. / Byggbranschen är en spännande och samhällsutvecklande bransch, men den är också mycket omtalad med anledning av den höga skadefrekvens som branschen karakteriseras av. Som ett led i att förebygga olyckor i arbetet bedriver arbetsgivaren ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att upptäcka riskabla moment i arbetet samt åtgärda dessa. Trots eliminering av risker i arbetet, inträffar olycksfall och tillbud – så kallade avvikelser i arbetsmiljön. Avvikelser i arbetsmiljön skall omedelbart rapporteras till arbetsgivaren. Inom det företag som utgör föremål för denna studie rapporteras och lagras avvikelserna i ett system som kallas för BIA. BIA möjliggör att, utifrån avvikelserapporter, skapa statistiskt underlag för företaget med avseende på olika parametrar. Denna rapport är baserad på denna avvikelsestatistik med avseende på olycksfall och tillbud, framtaget ur rapporteringsverktyget BIA. Studien har undersökt i vilka skeden/faser tillbud och olycksfall inträffar, vilka arbetsmoment som föranleder tillbud och olycksfall samt skaderisker och skadeorsaker bakom tillbud och olycksfall. Majoriteten av företagets tillbud och olycksfall inträffar vid anläggningsprojekt, produktion och markarbete. Tillbud föranleds av arbetsmoment som schaktningsarbete, arbete vid/med passerande fordonstrafik samt förflyttning inom området. Olycksfall föranleds av arbete vid/med maskin, manuell hantering av material/produkt samt arbete vid/med handhållen arbetsutrustning. Skaderiskerna vid inträffade tillbud är fordonsolycka, träffas av fallande eller flygande föremål samt fastnat eller klämts mellan föremål. De skadeorsaker som olycksfall innebär är skada av egenhanterat föremål, fall i samma nivå samt kontakt med vasst föremål. Fall från höjd och fall i samma nivå utgör orsak till skada i en stor del av olycksfallen. Resultatet av studien visar också att det saknas information i de händelserapporteringar som inkommer i BIA, alternativt är den tillgängliga informationen bristfällig.