De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning. Denna förmåga ses som extra eftersträvansvärd i dagens försvar då tempot i krigföringen och förvirringen ökat i samband med att hotet tenderar att bete sig asymmetriskt. Syftet med denna uppsats är att på ett övergripande plan undersöka förhållandet mellan den ledningsmetod och den ledarskapsmodell Försvarsmakten antagit och de koncept för krigföring försvaret förfogar över, dvs. ledningen och ledarskapets förhållande till taktiken. Det undergripande målet har varit att undersöka vad som förutsätter effektiv taktikanpassning och om de ledar- och ledarskapsmetoder Försvarsmakten antagit bidrar till en effektivare taktikanpassning. Detta är gjort utifrån två fallstudier från det andra slaget om Syrtenbukten 1942 och slaget om Latakia 1973. / In the recent years, the Swedish Armed Forces have undergone a great change from the invasion oriented defence to a flexible operational defence. This change has also meant that the character of the missions given to the Navy has changed. One example is the effort in the Gulf of Aden where the threat is in the form of small fast ships with means and ends that extend beyond a regular part. One of the basic rules of naval warfare is the ability to adapt tactics. This means that you draw experience from the attack carried out, learn from these lessons, and along this new thinking to achieve success in the next battle. This ability is seen as additional desirable in contemporary warfare when the tempo and the confusion are increased when the threat tends to behave asymmetrically. The purpose of this paper is to globally examine the relationship between the management approachand the leadership model adopted by the Swedish Armed Forces and the concept of warfare that the Swedish Armed Forces possess, i.e. management and leadership relative to the tactics. The arrest in the case has been to explore what requires adaptation and effective tactics of the leadership and management practices adopted by the Swedish Armed Forces contribute to more effective tactics adjustment. This is done based on two case studies from the Second Battle of Sirte in 1942 and the Battle of Latakia in 1973.

Den svenska marinen likväl som världens handels sjöfart nyttjar alltmer satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sådana system störas med förhållandevis enkla medel. Nu när den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljära motståndare väcks frågan om hur en irreguljär motståndare kan påverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frågor kring en irreguljär motståndares förmåga att påverka GNSS att ställas. Samt frågan om vilken påverkan detta har för såväl den svenska marinens fartyg som handelssjöfarten. Uppsatsen kommer även att behandla möjligheterna till skydd mot störning samt hur den svenska marinens taktik kommer påverkas om en irreguljär motståndare försöker störa ut GNSS-system. / The Swedish Navy as well as the worlds shipping industries use more and more satellite navigation for positioning purposes. According to the Swedish Defence Research Agency, those types of systems can relatively easily and at a low cost be jammed. With the Swedish Navy becoming more and more involved in missions overseas against insurgents, the question is whether an insurgent can affect the Swedish Navy and its tactics. This paper investigates the questions about what opportunities an insurgent have to affect the GNSS-system and how that can affect the Swedish Navyas well as the shipping industries. This paper is also about how the tactics of the Swedish Navy will be affected if an insurgent attempts to jam the GNSS-systems and the possibility of protection against jamming.

Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer. Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motståndare under väpnad strid? Detta koncentreras till tre olika områden: duellstrid, underrättelseinhämtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i ämnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser på huruvida sjötaktiken påverkats, eller kan påverkas av signaturanpassningen. Slutsatserna är, förutom att fortsatt forskning behövs på området, att det är av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angående fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rätt nyttjad, ger taktiska fördelar. / This study examines how stealth technology affects Swedish tactics in the naval arena. Could stealth technology improve the chances of successful naval warfare? This puts focus on three underlying questions: how stealth technology affects your odds, in a duel, in deceptive action, and during reconnaissance/information gathering? This requires a description of stealth technology, benefits and disadvantages, and a thorough picture of Swedish naval tactics. With this in mind, an analysis is conducted where the benefits of stealth technology are compared with Swedish naval tactics. The main results of this study shows that, firstly, the subject needs more careful research, secondly that stealth technology gives, if properly used, a tactical advantage.

Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång. De taktiska grundprinciperna är hämtade ur Doktrin för markoperationer, vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag. Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats. Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna. Slutligen besvaras frågeställningen i en slutdiskussion. I analysen framgår att teorierna går att applicera mot de båda slagen, men att de användes mer frekvent i det ena. I en mer rörlig strid ledde de taktiska grundprinciperna till ett avgörande. I ett utnötningskrig gjordes försök att använda dem, dock lyckades det inte på samma sätt. / This essay is about the tactical principles and the battles of Tannenberg and the Somme during World War 1. This essays purpose is to examine which tactical principles that were used within these battles and with the help of these principles try to explain the execution of the battles. The tactical principles are collected from the Swedish doctrine for ground operations. The reason for this is to explain how doctrines of today can be applied on the battles of yesterday. The method that has been used in this essay is a case study based on literature studies. Case studies give an opportunity for a deeper analysis and description by the historical events than if a whole description of the World War 1 had been made. This essay is divided into an introduction where the battles mentioned above are described. Thereafter follows a chapter where the theory about the tactical principles is described and the cases are presented. Thereafter follows an analysis where the theories are applied to the cases. Finally the question at issue is answered in a final discussion. The result of the analysis is that the theories can be applied to the battles but they were more frequently used in one of them. The tactical principles were more decisive in a mobile warfare compared to an immobile warfare. Attempts to use the tactical principles during the immobile battle were made, but didn’t succeed as well as in the mobile battle.

Strid i urban miljö är mycket komplex och utmärks av en föränderlig miljö och med en motståndare som kan uppträda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. Motståndaren har utvecklat sin taktik som ett svar på den teknik och stridsteknik som vi använder. För att utbilda och öva används reglementen som beskriver en fiktiv motståndare och det förutsätts att denne är relevant och uppför sig på ett adekvat sätt. Uppsatsens syfte är att pröva om den beskrivning av motståndarens taktiska uppträdande i urban miljö som finns i våra reglementen och anvisningar är rimlig. Inledningsvis operationaliseras begreppen eld, rörelse och skydd i syfte att skapa ett analysinstrument. Därefter studeras och analyseras den motståndare som beskrivs i våra reglementen och handböcker samt en motståndare vars beskrivning hämtas från ett selektivt urval av litteratur. Slutligen genomförs en jämförande analys av båda motståndarna som beskriver avgörande likheter och skillnader mellan dem. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultat och andra faktorer som inverkar på det taktiska uppträdandet. Resultatet visar att motståndaren använder en rörlig försvarstaktik med små och lätta förband som nyttjar överraskande överfall, dold förflyttning och befästa positioner. Gruppering sker ofta intill eller inne i civila objekt. Undersökningen visar att de svenska reglementenas beskrivning av motståndaren är rimlig, dock saknas en del djupare taktiska beskrivningar. Stridens grundelement, eld, rörelse och skydd, kan användas för att göra generella taktiska jämförelser men måste också kompletteras med främst moraliska faktorer för att skapa en förståelse för varför viss taktik används och hur denna skall kunna bemötas. / Fighting in an urban environment is very complex and is characterized by a changing environment and an opponent that can appear in all dimensions. The number of operations in this environment is assessed to increase in the future. The opponent has developed his tactics as an answer to the technology and the combat techniques that we are using. To train and educate our units, we use field manuals that describe a fictive opponent. It is presumed that this opponent is relevant and is behaving in an adequate manor. The purpose of this paper is to try out if the description of the opponent’s tactical behaviour in an urban environment that exists in our field manuals is reasonable. At first, definitions of the actions strike, move and protect are made with the purpose to create an analysis instrument. Thereafter, the opponent described in our field manuals and an opponent described in a selected assortment of literature, are studied and analysed. Finally, a comparative analysis is made between the two opponents with the purpose to identify the decisive differences and similarities between the two. The paper ends with a discussion about results and other factors that have an impact on the tactical behaviour of the opponent. The result shows that the opponent uses a mobile defence with small and light forces that uses hit and run tactics, concealed movement and fortified positions. Positioning is often done inside or in the vicinity of civilian objects. The investigation shows that the Swedish field manuals are describing the opponent in a sufficient way. However, some deeper tactical descriptions are missing. The basic actions of combat; strike, move and protect, can be used to make general tactical comparisons, but have to be complemented by most of all moral factors to create an understanding on why a particular tactics is used and how this tactics shall be answered.

Operationskonst som begrepp är relativt nytt men fenomenet har funnits under lång tid. Taktikär en annan del av krigskonsten nära knuten till operationskonsten då det är de taktiska avgörandenapå slagfältet som skall leda till att operativa mål uppnås.Tysk operationskonst som den utövades i början av andra världskriget samt amerikansk operationskonstsom den utövades i Irak 2003 får anses som två framgångsrika tillämpningar av operationskonst.Men vad innebar dessa typer av operationskonst och hur påverkade de taktiken iform av markförbandens strid?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur operationskonst påverkar taktik och vilka konsekvenserdetta innebär samt om typen av operationskonst har någon betydelse för detta.Denna uppsats är en beskrivande studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys avhur operationskonsten påverkar taktiken följt av en fallstudie.Resultatet visar att operationskonst påverkar taktik genom att begränsa eller främja handlingsfrihetenför förbandschefer. Taktiken påverkas också genom var man väljer att samla resurser:centraliserat eller decentraliserat. Skillnaden beror på typ av operationskonst. Oavsett typ avoperationskonst så innebär påverkan betydande konsekvenser för taktiken. / Operational Art is relatively new as a concept but the phenomenon has existed for a long time.Tactics is another part of Military Art closely connected to Operational Art since decisive tacticalactions leads to the achievement of Operational objectives.Two successful types of Operational Art were German Operational Art as practised in the early1940: s and American Operational Art as practised in Iraq 2003.But what was the content of these types of Operational Art and how did they influence tacticalactions performed by ground units?The overall aim of the thesis is to examine how Operational Art influences tactics and whatconsequences that involves and if the type of Operational Art has any significance.The thesis is a descriptive study. It is based on qualitative text-analysis and an analysis of howOperational Art influences tactics followed by a case study.The main conclusion is that Operational Art influences tactics by limiting or promoting freedomof action for commanders in the field. Tactics is also influenced by the way resources are handled,centralized or decentralized. The differences in influence depend on the type of OperationalArt. No matter the type of Operational Art, the influences will have considerable consequencesfor tactics. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner. Doktrinerna har analyserats med utgångspunkt iett hermeneutiskt förhållningssätt. Kriterierna synen på motståndaren, mål och syfte, medelsamt metoder har nyttjats som analysverktyg för att hantera empirin.Analysen har visat att stabiliseringsoperationer utgår från ett strategiskt perspektiv emedanupprorsbekämpning utgår från ett taktiskt perspektiv. De olika typerna av operationer är inteömsesidigt uteslutande och delar förhållningssätt till principiella metoder. Detaljer avseendeskillnader framgår av genomförd analys av empirin samt redovisade slutsatser. / The concept of counterinsurgency and stability operations are two forms of operations, whichare often referred to in military discussions today. Both of these concepts appear to be usedfor the same type of operation or conflict. The implications of the war in Iraq and Afghanistanhave led USA to develop a specific doctrine for Counterinsurgency (FM 3-24) as well as forStability operations (FM 3-07). This indicates that there is a difference in the two concepts.The main purpose of this research is to examine and define the differences between theconcepts of counterinsurgency and stability operations. This has been accomplished byexamining and comparing American doctrines. The doctrines have been analyzed from ahermeneutist point of view. The criteria’s conception of an opponent, end-state and purpose,means and methods together with the tactical and strategic levels of war have been used as ananalytic tool.The study shows that stability operations mainly address a conflict from a strategic point ofview, while counterinsurgency address it from the tactical level. The two types of operationsare not mutually exclusive and address the main part of the same concepts of method. Detailsconcerning differences are presented in the conclusions deducted from the analysis. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

This study examines if theory of deception can be understood in successful air operations on a tactical level. Research on deception is mostly conducted on a strategic level and the different theories vary in aim and tend to be comprehensive. Studies of air power are mostly conducted on a tactical level and deception within air power has become more common throughout the years. This study aims, using a theory testing case study, to explain how theories of deception work on a tactical level. The analysis is based on Barton Whaley’s structure of deception, and the cases that were analyzed were the Six-Day War and Operation Desert Storm. The result showed that the theory partly could describe deception on a tactical level as a majority of the different categories of Whaleys theory were present in both conflicts. However, the priority of the different categories in the theory did not correspond to either of the cases. This led to the conclusion that Barton Whaley’s theory of structure of deception does not alone describe success in air operations on a tactical level.

Varför lyckas vissa aktörer nå framgång i krig trots påtagligt numerärt underläge? De gängse förklaringarna kretsar i regel kring gerillakrig men teorierna förklarar inte framgångar i korta och konventionella krig. Syftet med uppsatsen är att fylla denna teoretiska lucka och samtidigt diskutera logiken bakom svaga staters försvarsstrategier och i förlängningen svensk doktrin. Frågan undersöks genom en deduktiv teoriprövande fallstudie av två avvikande fall. Under vinterkriget 1939-1940 och andra Libanonkriget 2006 lyckades Finland respektive Hizbollah undvika att förlora för att i förlängningen uppnå säkerhetsstrategiska framgångar. Det intressanta i båda fallen är att angriparen (Sovjetunionen respektive Israel) avslutat krigen efter relativt kort tid, trots att förutsättningar fanns att genom våldsmakt skapa ett avgörande eller i varje fall i högre grad uppnå sina målsättningar. Analysen visar att försvararen genom taktiska framgångar förnekat angriparens måluppfyllnad och när skillnaden mellan plan (bestående av mål och förväntningar) och utfall blir tillräckligt stor sänker angriparen målsättningarna. Detta resulterar i en begränsad men tillräcklig strategisk framgång för försvararen. Den taktiska framgången har dessutom vunnit tid vilket möjliggjort extern påverkan från angriparens strategiska miljö. Även detta bidrar till angriparens ambitionssänkning. Logiken skiljer sig från gerillakrigets genom att angriparen i stället för att inte kunna vinna med våldsmakt väljer att inte avgöra med våldsmakt, eftersom angriparens kostnadstolerans överskrids.

In 1993 William McRaven developed a theory about how special forces units could achieve relative superiority against a larger, well-defended force. To achieve relative superiority, the unit mustconsider the six principles that in one way or other effects the result and makes the difference between failure and success. But a lot have happened since 1993. September 11, 2001 marks as a turning point in the war against terror when al-Qaeda hijacked airliners and flew them straight into World Trade Center and Pentagon. President George Bush declared war against terror immediately, a war that still is beingfought today. Since then, the use of special operations forces has increased dramatically but studies about them remains far behind. The aim of this study is to analyze if McRavens theory remain relevant in modern conflictsagainst terror organizations. This was achieved by applying McRavens theory on two cases, Operation Neptune Spear and The Raid on Yakla. The result shows that the theory has explanatory power but when operating under highest secrecy, information remains restricted for scholars and researchers. Making it difficult to generalize a theory of units of this character.