Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rätt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rätt till information och rätt att komma till tals ut-ifrån den teoretiska utgångspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgår ifrån. Vilken in-formation barnen har fått ta del av, och om och när barnen får komma till tals på Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framställa informationsmaterial till asylsökande barn. Pedagogiskt informationsmaterial ska även skapas till vuxna omkring barnen. För att få en bra grund gällande vilka ämnen som bör behandlas i kommande informationsmaterial har jag genomfört kvalitativa intervjuer och enkäter där datainsamling har skett med asylsökande familjer, ensamkommande barn, lärare och mottagningshandläggare. Teman som efterfrågades i kommande informationsmaterial var bland annat, asylprocessen, rättigheter och skyldigheter, bidrag, fritidssysselsättning och vart stöd och hjälp kan fås. Tankar gällande hur Migrationsverket kan implementera ett barnperspektiv i verksamheten diskuteras även i denna uppsats då arbetet med barn på myndigheten har många brister i dagsläget. / Keyword: asylum seeking children, child perspective, information, Migration Office, right to speech. This thesis reveals asylum seekers' entitlement to information and right to be heard from child perspective which is the theoretical point of view this thesis. What information the children have been given and if and when they get a chance to be heard at the Migration Office is discussed in this thesis. Migration Office has noted that they have no targeted information to asylum-seeking children. The project Aimed information to asylum-seeking children started in order to create information material for asylum-seeking children and adults around the asylum-seeking children. To develop good information, opinions are collected for this thesis through interviews and surveys with asylum seeking families, unaccompanied children, teachers and employees from the Migration Office. Themes that were requested in the upcoming information was, among other things, the asylum process, rights and obligations, grants, recreation and where support can be obtained. Thoughts concerning how the Migration Office can implement a child perspective in the operation are also discussed in this thesis since the work with children at the Migration Office has a lot of deficiencies.

<p>Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförståelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag använt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius är jämförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gång. Denna typologiska metod är inte en klassificering där individen, som undersöks, är placerad i ett fack för alltid. Individen är istället placerad i ett landskap där de schematiserade typerna är som kullar emellan (eller på) vilka individen sedan placeras. Materialet som använts för att placera Wickelius i detta landskap är en 211 sidor lång text som Wickelius skrev från 1859 till 1865, och på framsidan av denna text så skrev han att den inte fick säljas eller lånas ut. Denna karaktär hos texten fick mig att använda Schleiermachers och Diltheys hermeneutiska teorier; detta för att få ett perspektiv på texten enligt vilket de viktiga aspekterna att studera i Wickelius text var individualiteten, singulariteten och att levandegöra detta, av Wickelius skrivna, brev. Målet för tolkningen var att tolka texten först lika bra som, men sen bättre än författaren. Som ett sätt att strukturera materialet delade jag sedan in de texter jag trodde hade något att tillföra typologiseringsarbetet, i tre kategorier. Dessa var: religion, livet och döden. För att få någon att gå i dialog med, så använde jag Karl Barths skrivande om den absolute mannen, som beskriver som upplysningsmannen som en person som gav sig själv rättigheten att mäta allt utifrån honom själv. Ett tronupphöjande av människan som påverkade tidens kristna teologi. Barth menade att tidens teologi förmänskligades, och att de fanns fyra områden där detta märktes tydligt. Dessa var: (1) Staten, och dess kyrka, (2) Borgerlighetens moral, (3) Vetenskapens och Filosofin, (4) Individens inre liv. Dessa fyra områden används sedan för att analysera de tre olika sorterna av text som utvanns ur Wickelius textsamling, för att beskriva hans teologiska typ. Wickelius följer ungefär den absolute mannens väg såsom Barth beskriver den och blir till slut en ganska typisk upplysningskristen, men han har också klara drag av ortodoxi och krossar även gränsen några gånger till naturlig religion. Detta gör hans teologi och den hermeneutiska situation texten beskriver, komplex.</p> / <p>This essay tries to describe J.M. Wickelius (1817-1867) worldwiew, or his theological type. To do so I’ve used Benkt-Erik Benktsons typological method, which works with schematized types that Wickelius are compared to and placed under (or not) during the essay. This typological method is not a pidgeonholing where the individual, who is examined, is placed in a pidgeonhole forever. The individual is instead placed in a landscape where the schematized types are like hills inbetween which the individual is placed. The material used to place Wickelius in this landscape is a 211 pages long text that Wickelius wrote from 1859 to 1865, and on the frontpage of this text he wrote that it was not for sale och for lending out. The shape of the text then lead me to use the hermeneutic theories of Schleiermacher and Dilthey, to get a pespective to the text according to which the important things to study in the text was Wickelius individuality, his singularity and to bring this letter from him alive. The goal of the interrigation was to “understand the text first as well as, and then better than its author” As a way of structuring the material I divided the texts that I reckoned to have something to add in my typological work, into three categories. They were: religion, life and death. To have someone to go into dialogue with, I used Karl Barths writings about the absolute man, which is a description of the enlightenment man as a person who gave himself the right to measure everything according to himself. An enthronement of man, that influenced the christian theology of the time. Barth meant that the theology of the time were humanised, and that there were four areas that was influenced by this humanisation. Those were:The State, The Morality of the Bourgeouisie, The Academic and Philosophical transformation of Christanisty and The Inward, Individual matter. Those four areas are then used to analyze the three different kind of texts from Wickelius to describe his theological type. Wickelius approxamitly follows the absolute mans track from Barth and ends up as a rather typical enlightenment theologian, but has also some clear signs from ortodoxy and also crosses the border to natural religion. This makes his theology and the hermeneutic situation that the text describes, complex .</p>

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförståelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag använt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius är jämförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gång. Denna typologiska metod är inte en klassificering där individen, som undersöks, är placerad i ett fack för alltid. Individen är istället placerad i ett landskap där de schematiserade typerna är som kullar emellan (eller på) vilka individen sedan placeras. Materialet som använts för att placera Wickelius i detta landskap är en 211 sidor lång text som Wickelius skrev från 1859 till 1865, och på framsidan av denna text så skrev han att den inte fick säljas eller lånas ut. Denna karaktär hos texten fick mig att använda Schleiermachers och Diltheys hermeneutiska teorier; detta för att få ett perspektiv på texten enligt vilket de viktiga aspekterna att studera i Wickelius text var individualiteten, singulariteten och att levandegöra detta, av Wickelius skrivna, brev. Målet för tolkningen var att tolka texten först lika bra som, men sen bättre än författaren. Som ett sätt att strukturera materialet delade jag sedan in de texter jag trodde hade något att tillföra typologiseringsarbetet, i tre kategorier. Dessa var: religion, livet och döden. För att få någon att gå i dialog med, så använde jag Karl Barths skrivande om den absolute mannen, som beskriver som upplysningsmannen som en person som gav sig själv rättigheten att mäta allt utifrån honom själv. Ett tronupphöjande av människan som påverkade tidens kristna teologi. Barth menade att tidens teologi förmänskligades, och att de fanns fyra områden där detta märktes tydligt. Dessa var: (1) Staten, och dess kyrka, (2) Borgerlighetens moral, (3) Vetenskapens och Filosofin, (4) Individens inre liv. Dessa fyra områden används sedan för att analysera de tre olika sorterna av text som utvanns ur Wickelius textsamling, för att beskriva hans teologiska typ. Wickelius följer ungefär den absolute mannens väg såsom Barth beskriver den och blir till slut en ganska typisk upplysningskristen, men han har också klara drag av ortodoxi och krossar även gränsen några gånger till naturlig religion. Detta gör hans teologi och den hermeneutiska situation texten beskriver, komplex. / This essay tries to describe J.M. Wickelius (1817-1867) worldwiew, or his theological type. To do so I’ve used Benkt-Erik Benktsons typological method, which works with schematized types that Wickelius are compared to and placed under (or not) during the essay. This typological method is not a pidgeonholing where the individual, who is examined, is placed in a pidgeonhole forever. The individual is instead placed in a landscape where the schematized types are like hills inbetween which the individual is placed. The material used to place Wickelius in this landscape is a 211 pages long text that Wickelius wrote from 1859 to 1865, and on the frontpage of this text he wrote that it was not for sale och for lending out. The shape of the text then lead me to use the hermeneutic theories of Schleiermacher and Dilthey, to get a pespective to the text according to which the important things to study in the text was Wickelius individuality, his singularity and to bring this letter from him alive. The goal of the interrigation was to “understand the text first as well as, and then better than its author” As a way of structuring the material I divided the texts that I reckoned to have something to add in my typological work, into three categories. They were: religion, life and death. To have someone to go into dialogue with, I used Karl Barths writings about the absolute man, which is a description of the enlightenment man as a person who gave himself the right to measure everything according to himself. An enthronement of man, that influenced the christian theology of the time. Barth meant that the theology of the time were humanised, and that there were four areas that was influenced by this humanisation. Those were:The State, The Morality of the Bourgeouisie, The Academic and Philosophical transformation of Christanisty and The Inward, Individual matter. Those four areas are then used to analyze the three different kind of texts from Wickelius to describe his theological type. Wickelius approxamitly follows the absolute mans track from Barth and ends up as a rather typical enlightenment theologian, but has also some clear signs from ortodoxy and also crosses the border to natural religion. This makes his theology and the hermeneutic situation that the text describes, complex .

En av de mest ingripande åtgärder det offentliga kan vidta mot en enskild är att omhänderta ett barn. Det krävs därför omfattande skyddsmekanismer för att beslutet om omhändertagande inte blir fattat utan rättslig grund. Saknas samtycke från vårdnadshavare eller den unge om denne är över 15 år, krävs att domstol fattar beslut om omhändertagande i enlighet med lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [cit. LVU]. Processen i förvaltningsrätten är en flerpartsprocess som är upplagd kontradiktoriskt, vilket innebär att socialnämnden går in som part mot barnet eller den unge och/eller vårdnadshavaren, och var och en av parterna ska ha tillfälle att yttra sig över allt material som motparten inger till domstolen, samt ha samma möjligheter att utveckla sin talan och åberopa bevisning. Den enskilde ska därmed tillförsäkras en likvärdig partsställning som socialnämnden. För att säkerhetsställa detta tillförordnas den enskilde ett offentligt biträde, vars huvudsakliga uppgift är att garantera den enskildes rättsliga ställning genom att ge barnet eller den unge och/eller vårdnadshavaren den hjälp som krävs för att utredningen ska bli så fullständig som möjligt. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att utreda och analysera på vilket sätt processen i LVU-mål tillgodoser kraven på en likställd process - där parterna får samma möjligheter att utveckla sin talan och åberopa bevisning. För att finna ett svar måste utredningsskyldighet, beviskrav och bevisbördan samt det offentliga biträdets roll i processen utredas. Utgångspunkten är att söka svar genom en rättsdogmatisk metod och undersöka rättskällor såsom lagstiftning, förarbeten, prejudikat och doktrin. Den utförda analysen påvisar att en långtgående utredningsskyldighet för både socialnämnden och domstolen finns, men att det inte förekommer samma möjlighet för parterna att utreda omständigheterna i målet. Det finns ett högt ställt beviskrav, dock ges parternas utsagor olika bevisvärde. Där sakkunniga och utsagor från det offentliga värderas generellt högt, jämfört med utsagor från enskilda och i synnerlighet barn som värderas lågt. Bevisbördan åligger på socialnämnden. Slutsatsen är att den enskilde parten inte tillförsäkras en likställd partsställning i processen, utan den enskilde partens rätt bör stärkas genom att det offentliga biträdets uppdrag specificeras i lag och att deras befogenheter utökas, samt att sakkunniga används i större utsträckning för att öka domstolens kompetens angående barn och unga.

No description available.

Syftet med denna studie är att identifiera lärares reflektioner om en specifik uppgift om olika additionsstrategier som har genomförts i en matematiklektion i Shanghai. Den frågeställning som studien syftar att besvara är: ·         Vad karaktäriserar lärarnas reflektioner? Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer som metod och fyra lärare som undervisar i matematik har intervjuats. Lärarna som intervjuats har olika undervisningserfarenheter med avseende att bredda studiens urval. För att fånga och fokusera på lärarnas reflektioner har det teoretiska ramverket six-lens framework (SLF) använts som inspiration till intervjufrågorna. Ramverket består av olika linser, det vill säga olika aspekter av matematikundervisningen.  I resultatet anser lärarna vikten av att elever behöver behärska flera olika strategier. Detta för att elever ska ha möjlighet att utveckla taluppfattning och nå målen i matematik. Det framgår även att tals del-helhetsrelationer är en viktig del inom grundläggande taluppfattning för att elever ska utveckla strategier. Vidare framgår det i resultatet att det är effektivt att lyfta flera strategier tidigt i undervisningen samt jämföra likheter och skillnader mellan dessa. / The purpose of this study is to identify teachers' reflections on a specific task about different addition strategies that have been implemented in a mathematics lesson in Shanghai. The question that the study aims to answer is: • What characterizes teachers' reflections?  The study was conducted with qualitative interviews as a method and four teachers who teach mathematics were interviewed. The teachers who have been interviewed have different teaching experiences with regard to broaden the study selection. To capture and focus on teachers' reflections, the theoretical framework six-lens framework (SLF) has been used as inspiration for the interview questions. The framework consists of different lenses, which are different aspects of mathematics teaching.  The results shows that students need to know several different strategies because they should have the opportunity to develop knowledge of number sens and achieve the goals in mathematics. It is also clear that part-whole relationships of numbers are basic knowledge for students to develop strategies. Furthermore, it appears effective to teach multiple strategies early in the teaching and compare similarities and differences between these.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur två av barnkonventionens fyra grundläggande principer, nämligen barnets bästa och barnets rätt till delaktighet, tillämpas i asylärenden. Det ingår även i syftet att undersöka ifall det går att urskilja några mönster i bedömningen från före och efter barnkonventionens inkorporering i svensk nationell lagstiftning sedan år 2020. Materialet har omfattats av fem domstolsbeslut, relevanta delar från barnkonventionen och utlänningslagen, samt relevant tidigare forskning som kopplar an väl till uppsatsens syfte och frågeställningar. För att besvara syfte och frågeställningar har en rättsdogmatisk metod valts för att granska de fem domstolsbesluten från Migrationsöverdomstolen och Migrationsdomstolen utifrån gällande rätt. Studiens huvudsakliga resultat har visat på en diskrepans mellan lagstiftning och policydokument med avseende hur barnets bästa och barnets rätt att komma till tals tillämpas i praktiska sammanhang. En slutsats som dras är att genom att belysa frågan från ett MR-perspektiv med en rättsdogmatisk ansats, har detta bidragit till att belysa diskrepansen mellan mer abstrakta lagar och dess tillämpning inom asylärenden. / This paper aims to examine how two of the four fundamental principles of the Convention on the Rights of the Child, namely the best interests of the child and the child's right to participation, are applied in asylum cases. The objective also includes investigating whether patterns in assessment can be discerned before and after the incorporation of the Convention into Swedish national legislation since 2020. The material encompasses five court decisions, relevant sections from the Convention on the Rights of the Child and the Aliens Act, as well as pertinent previous research that aligns well with the purpose and questions of the paper. To address the objectives and questions, a legal dogmatic method has been chosen to scrutinize the five court decisions from the Migration Court of Appeal and the Migration Court based on prevailing law. The main results of the study have revealed a disparity between legislation and policy documents regarding how the best interests of the child and the child's right to participation are applied in practical contexts. A conclusion drawn is that by illuminating the issue from a human rights perspective with a legal dogmatic approach, this has contributed to highlighting the disparity between more abstract laws and their application in asylum cases.

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children’s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier’s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it’s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds. They feel it is important that the children are listened to and the childrens views also have some influence in decision-making. The respondents also believe that the opportunities for the children to express their opinions have strengthened in recent years.

The aim of this study was to examine whether children’s rights in deciding on compulsory care (LVU) could be fulfilled by prevailing Swedish legislation, taking into account the principle of the childs best interest. The focus of the study was to explore how the principle of the best interest of the child is considered in decisions on compulsory care. This was done by examining the child’s right to be heard during the court process and if the childs opinions and will is taken into account when deciding on LVU. I used a legal dogmatic method to analyze the U.N. convention of the rights of the child (article 3 and article 12) as well as the Swedish law sections LVU, SoL and FB. This study was based on a case study with eight compulsory care cases settled in the Swedish ”Kammarrätt”. All reviewed cases were in accordance to 2 § LVU and the age criteria for the children was between ten to fourteen years old. The result has given an insight in the different ways a child is heared during court process, some children got to express their opinions themselves and some children ́s opinions were expressed through their representative or the social welfare board ́s investigation. The children ́s opinion and their will was noted to a degree in most cases,while in some cases the children ́s opionions and will (especially siblings) was contradictory, the court had to base their judgments on what was considered to be the best interests of the child.

Lärare har en bred repertoar av representationsformer att välja mellan i undervisning av tals additiva del-helhetsrelationer. Studiens syfte var att undersöka hur lärare använder dessa i undervisningen. För att få svar på detta skapades frågeställningen: Hur synliggör förskoleklasslärare identifierade kritiska aspekter från tidigare forskning med hjälp av representationsformer i undervisningen av tals del-helhetsrelation. I studien observerades och intervjuades förskoleklasslärare om hur de undervisar om tals del-helhetsrelationer med hjälp av representationsformer. Variationsteorin användes för att analysera observationsprotokoll och transkriberade intervjuer om hur lärarna iscensätter kritiska aspekter inom tals del-helhetsrelationer. Resultatets utgångspunkt är fem kritiska aspekter som har identifierats i forskning och som iscensattes av lärarna. Resultatet visar att för synliggörandet av en del kritiska aspekter kan en representationsform anses vara mer gynnsam. Lärarna synliggjorde även de olika kritiska aspekterna på liknande sätt, genom att hålla samma aspekter invarianta medan andra varierade. Trots detta kunde lärarnas tillvägagångssätt skilja sig åt. Resultatet visar att lärarnas muntliga tal spelar en betydande roll i synliggörandet av kritiska aspekter. Gester var däremot inte av samma vikt. / Teachers have a wide repertoire of representations to choose from when teaching additive numbers’ part-whole relationships. The aim of this study was to investigate how teachers use these when teaching. The question of the research was: How can identified critical aspects from earlier research be enacted by preschool class teachers with the use of representations when teaching additive numbers’ part-whole relationships? Preschool class teachers were observed and interviewed about how they teach part-whole relationships of numbers with representations. The Variation theory of learning was used to analyze the protocol from observations and transcribed interview of the enactment of critical aspects within numbers’ part-whole relationships. The result is based on five critical aspects that have been identified in research and was enacted by the teachers. The result show that one representation can be more advantageous when some critical aspects are to be enacted. The teachers enacted the critical aspects in similar ways, by keeping the same aspects as invariant while other aspects varied. Despite this, the teachers’ approach when teaching could differ. The result show that teachers’ oral speech had an impact on the enacment of critical aspects. However, the use of gestures where not that important.