Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor och baseras påtjugoen lektionsobservationer. Resultatet visar att lärare i år ett till tre skapar möjligheter för eleverna att tillägna sigtekniska kunskaper och färdigheter, dock omedvetet, vilket vi benämner som doldteknikundervisning. Lärares omedvetna teknikundervisning resulterar i att elever i år etttill tre, genom handling eller resonemang, kan knyta an till kursplanemålen förteknikämnet i år fem. Det framkommer dock att lärarna inte alltid tar tillvara påelevernas initiativ, vilket genererar i att tillfällen att lyfta tekniken går förlorade. Vår uppfattning är att lärare är omedvetna om att delar i deras vanliga undervisningtillhör teknikämnet. Vi har sett dold teknikundervisning och tror att den förkommer istor utsträckning, därmed finns det dold måluppfyllelse som inte heller blir synlig förlärarna vid bedömning av kursplanemålen. / The purpose of this study, through our own experience of the course outline andconsciously work on the subject of technology, is that it is inadequate through years oneto three. This, we felt prevent students' chances of achieving the objectives in thesubject technology at the end of year five. Despite our experience of the subjecttechnology’s negligence, we have still seen that teachers teach technology in year one tothree, but unconsciously. With this background, we became curious about the traces oftechnology education that do exist in primary school’s years one to three. The aim wasto study technology’s prevalence and nature of a more systematic and thorough analysisto critically examine how the subject of technology was reflected in mainstreameducation. The method of study is qualitative in nature, involving observations andnarrative field notes as data collection. The data collection was carried out at twodifferent schools and is based on twenty-one lesson observations. The results show that teachers' unconsciously technology teachings actually succeed inthe students in year one to three, by act or reasoning may relate to curriculum objectivesfor the subject in year five. The results found that teachers in years one to three createopportunities for students to acquire technical knowledge and skills, however,unconsciously, which we refer to as hidden technology education. We have also seenthat the teachers do not always take advantage of their student’s initiative, which resultsin lost opportunities to further develop the subject. Our view remains that teachers are unaware that part of their regular teachings actuallybelongs to the technology topic. We have seen hidden technology teaching and believethat it is lost to a large extent; therefore, there is hidden effectiveness that does notbecome visible to the teachers.

No description available.

<p>Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor och baseras påtjugoen lektionsobservationer.</p><p>Resultatet visar att lärare i år ett till tre skapar möjligheter för eleverna att tillägna sigtekniska kunskaper och färdigheter, dock omedvetet, vilket vi benämner som doldteknikundervisning. Lärares omedvetna teknikundervisning resulterar i att elever i år etttill tre, genom handling eller resonemang, kan knyta an till kursplanemålen förteknikämnet i år fem. Det framkommer dock att lärarna inte alltid tar tillvara påelevernas initiativ, vilket genererar i att tillfällen att lyfta tekniken går förlorade.</p><p>Vår uppfattning är att lärare är omedvetna om att delar i deras vanliga undervisningtillhör teknikämnet. Vi har sett dold teknikundervisning och tror att den förkommer istor utsträckning, därmed finns det dold måluppfyllelse som inte heller blir synlig förlärarna vid bedömning av kursplanemålen.</p> / <p>The purpose of this study, through our own experience of the course outline andconsciously work on the subject of technology, is that it is inadequate through years oneto three. This, we felt prevent students' chances of achieving the objectives in thesubject technology at the end of year five. Despite our experience of the subjecttechnology’s negligence, we have still seen that teachers teach technology in year one tothree, but unconsciously. With this background, we became curious about the traces oftechnology education that do exist in primary school’s years one to three. The aim wasto study technology’s prevalence and nature of a more systematic and thorough analysisto critically examine how the subject of technology was reflected in mainstreameducation. The method of study is qualitative in nature, involving observations andnarrative field notes as data collection. The data collection was carried out at twodifferent schools and is based on twenty-one lesson observations.</p><p>The results show that teachers' unconsciously technology teachings actually succeed inthe students in year one to three, by act or reasoning may relate to curriculum objectivesfor the subject in year five. The results found that teachers in years one to three createopportunities for students to acquire technical knowledge and skills, however,unconsciously, which we refer to as hidden technology education. We have also seenthat the teachers do not always take advantage of their student’s initiative, which resultsin lost opportunities to further develop the subject.</p><p>Our view remains that teachers are unaware that part of their regular teachings actuallybelongs to the technology topic. We have seen hidden technology teaching and believethat it is lost to a large extent; therefore, there is hidden effectiveness that does notbecome visible to the teachers.</p>

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället / The aim of this study is to gain insight into how teachers at Middle Schools in Sweden (grade 4-6) carry out their teaching of the compulsory school subject technology. This was accomplished through an online survey, which was divided into three sections based on the following three research questions: What thoughts do the teachers have of technology? How do the teachers carry out their teaching of technology? What materials do the teachers use in their teaching of technology? All in all 65 teachers, who currently teach or previously have taught technology at Middle Schools, have participated in the survey. The result reveals that most of the teachers involved find technology to be a fun, exciting and interesting subject, but that it is difficult to evaluate and grade the students, and also time and resource consuming. The study also shows that most of the teachers prefer a variety of theoretical and practical activities, since both elements are required to give the students an understanding of the importance and significance of technology in our society.

Um aktuelle naturwissenschaftliche Forschung und neue Technologien in den allgemeinbildenden Unterricht einzubringen, müssen Lehramtsstudierende der Physik und Chemie an der Technischen Universität Dresden Betriebspraktika in Forschungseinrichtungen und Wirtschaftsunternehmen absolvieren. Zu diesem Zweck wird das Betriebspraktikum fachdidaktisch vor- und nachbereitet werden. In dieser Arbeit wird die Nachbereitungsphase zur Verbindung des Betriebspraktikums mit dem Unterricht empirisch erforscht, da bisher fachdidaktische Erkenntnisse über genau diese Phase fehlen. Dazu verfassen die Lehramtsstudierenden einen Praktikumsbericht sowie einen populärwissenschaftlichen Zeitungsartikel und bewerten inwiefern die Arbeitsinhalte für den Unterricht geeignet sind. Das Ergebnis der Arbeit ist ein Katalog von Problemen und Einstellungen, welche die Lehramtsstudierenden in der Nachbereitungsphase bei der didaktischen Rekonstruktion der beobachteten Arbeitsinhalte haben. Die Probleme und Einstellungen sind Ausgangspunkt für die konzeptionelle Gestaltung der Nachbereitungsphase. Es zeigt sich, dass die Einstellungen der Studierenden die Durchführung des Betriebspraktikums und den späteren Unterricht maßgeblich beeinflussen. Die Ergebnisse werden vorgestellt und diskutiert sowie Empfehlungen für die Lehrerausbildung abgeleitet.

Nūdienos švietimo sistemoje informacinės ir komunikacinės technologijos sudaro galimybes ugdyti šiuolaikišką pilietį, pasirengusį gyventi elektroninėje erdvėje. Kompiuterinės technologijos daro įtaką įvairių dalykų mokymui ir mokymuisi, visam ugdymo procesui. Tyrimo tikslas - atskleisti IKT taikymo technologijų pamokose situaciją ir ją sąlygojančius veiksnius. Uždaviniai: išanalizuoti mokslinę literatūrą, teisinius dokumentus ir atliktus tyrimus susijusius su IKT taikymu per technologijų pamokas; atskleisti IKT taikymo svarbą mokant technologijų; išnagrinėti technologijų mokytojų kompetenciją taikyti IKT technologijų pamokose. / Today's education information and communication technologies have the potential to develop a modern citizen, ready to live in electronic space. Computer technology has an impact on a variety of subjects for teaching and learning also for the educational process. The aim of thesis is to reveal ICT application in technology lessons situation and its determinative factors. Tasks: to carry out the analysis of the scientific literature and education documents, in order to reveal ICT use in technology education; to reveal the importance of ICT use in technology education; to analyse teachers’ competence to use ICT in technology lessons.

Thesis (M.Ed.)--University of Wollongong, 2006. / Typescript. Includes bibliographical references: p. 181-193.

Thesis (M.A.)--State University of New York at Binghamton, Department of Geography, 2009. / Includes bibliographical references.

Skolforskning i allmänhet visar på att läraren är viktig, läraren är faktiskt en av de viktigaste faktorerna för elevernas framgång. Läraren är betydelsefull både när det gäller elevernas prestationer och deras attityder. Från tidigare attitydforskning vet vi att lärarens attityder har betydelse för undervisningen, men även för lärarens eget tankesätt. När det kommer till området teknikundervisning behöver lärarnas attityder undersökas och utforskas mer, vilket denna licentiatuppsats, bestående av två delstudier, bidrar till. Den övergripande forskningsfrågan är; Vad har svenska tekniklärare i grundskolan för attityder till teknikämnet och teknikundervisningen? Tekniklärarnas attityder har undersökts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den första studien baseras på en enkätundersökning med 1153 tekniklärare i Sverige. Till att börja med identifierades fyra dimensioner av attityd i materialet; Teknikundervisning är viktigt, Förutsättningarna för teknikundervisning är goda, Kursplanen är i fokus för teknikundervisningen och Läraren har intresse, kunskap och självförtroende. Vidare så fanns tre kluster av lärare, Positiva, Negativa och Blandade, vilka baserades på lärarnas attityd till teknikämnet och teknikundervisning. Därefter testades olika variabler som prediktorer för klustertillhörighet, och att ha tekniklärarutbildning visade sig vara den mest betydelsefulla prediktorn. Licentiatuppsatsens andra studie är kvalitativ och bygger på intervjuer med 10 svenska tekniklärare. I den delstudien studeras en specifik del av attityder till teknikundervisning, nämligen lärarnas upplevda kontroll, som består av två komponenter; upplevd självförmåga (self-efficacy) och kontextberoende. Studien resulterade i tre underkategorier av upplevd självförmåga (self-efficacy). Dessa var Erfarenhet, utbildning och intresse, Ämneskunskap och Förberedelse. Vidare så utvecklades fyra underkategorier av kontextberoende; Stöd av kollegor, Kursplan, Resurser och Status. Lärare har olika attityder till olika delar av teknikundervisningen, men generellt sett så har lärare med tekniklärarutbildning fördelar vad gäller attityd. Vidare så pekar resultatet på att kontextuella faktorer både kan begränsa och utveckla teknikundervisningen. Att avsätta tid på olika sätt: genom tid för teknikundervisning, tid för tekniklärare att mötas och tid för utbildning av tekniklärare, visar sig vara möjliga vägar för att komma framåt och att förbättra tekniklärares attityder till teknikundervisning. / Teachers are important for students’ achievement and students’ attitudes in education in general; actually, the teacher is seen as one of the most important factors for student achievement. The teacher is important, for both the students’ achievements and mind-sets. Attitudes matters in teaching and education, which is known from previous attitude research. In technology education, teachers’ attitudes to technology education needs to be further investigated, and that is where this licentiate thesis, based on two studies, is contributing. The main research question was; What are Swedish technology teachers’ attitudes to the technology subject and to technology teaching? In this licentiate thesis, technology teachers’ attitudes were investigated by mixed methods, in two studies. The first study was based on quantitative research and an inquiry based on 1153 technology teachers in Sweden. The second study is qualitative and is based on ten interviews with Swedish technology teachers. In the first study four dimensions of attitude were found in the material; Technology education is important, Conditions are favourable for technology education, Curriculum is in focus in technology education and Confidence, interest and knowledge of the teacher is high. Further, three teacher clusters were identified, Positive, Negative and Mixed, based on teachers’ attitudes towards technology education. Predictors for cluster belonging were identified, and for a positive attitude, education in technology was identified to be the most influential predictor. In the second study, teachers’ perceived control, as a part of attitude, was studied in particular. Perceived control consist of two attitude components: self-efficacy and context dependency. Three sub-themes of self-efficacy were found; Experience, education and interest, Subject knowledge, and Preparation. Further, four sub-themes of context dependency were found; Collegial support, Syllabus, Resources and Status. Teachers in this study have different attitudes to different parts of technology education, but teachers educated in technology generally seem to have advantages, when it comes to attitudes. The results further tells that contextual factors both can limit and boost technology education. Time for teaching technology, time for technology teachers to meet and time for education of technology teachers, seems to be a key to how to find ways forward and how to improve teachers’ attitudes towards technology teaching.

Abstract The purpose of the research is to crystallise and test a learning model when the object of study is in an area of education called technology education. On a nominal level, it can be defined as education for a world based on technology. The starting point for the research is contemplation of everyday technological problems. Because some citizens cope with technological problems better than others, there must be differences in technological literacy. In this research these differences are assumed to be dependent on how technology is learnt. In consequence, some of us adopt technology better than others. Some people are technologically literate. The students in technology oriented teacher education are supposed to be such people, and their skills and knowledge are analysed according to the model crystallised in technology learning. To define the learning of technology in the connection of technology education, the concepts of education and technology are considered on a general level. Education is connected with skills and knowledge. The most essential thing in it is man-machine interaction. A prerequisite for its existence is technological creativity and skills and knowledge in technology. In primary and lower secondary education, knowledge and skills connected with technology are learnt in handicrafts, especially technical work, and in mathematics and science, especially physics. It should be possible to provide technological literacy through those school subjects. To make it possible to crystallise the model of technology learning in technology education using the elements described above, the concept of technology needs to be operationalised. For this purpose the content situation in Finland and western industrialised countries is analysed. This can be seen in the literature published for technology studies. For technology learning, the essential starting point is the technological substance, referring to everything that humans have created. In technology teaching it is considered on the level of "situational empiry". Appropriate methods have to be used to make technology learning efficient. In this way it is possible to reach the theoretical level of understanding in technology. This kind of know-how will increase the substance of technology education, because it is used in new learning situations. When this state of things is reached, the learner can be considered as having properly adopted technology and he can be said to be technologically literate. We can ask if technology can be adopted by any citizen in the sense of a structure crystallised for learning technology. In the Finnish circumstances, is it really about technology education, or is technology learnt as a collection of unconnected items in a technological education? To find out, the testees were subjected to tests of six and twenty tasks using an application for technology oriented teacher education. According to the test results, the skill and knowledge of the subjects compared using the elaborated model indicated that their technological literacy was more a result of technological education than technology education. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena on kehittää ja kokeilla teoreettista mallia, jonka avulla voidaan hahmottaa teknologian oppimista, kun tavoitteena on teknologinen yleissivistys. Tässä kontekstissa teknologiakasvatus ymmärretään kasvatustieteen tutkimuskohteeksi. Nominaalisen määritelmän mukaan teknologiakasvatus on teknologiseen maailmaan kasvattamista. Tutkimuksen lähtökohtana on arkielämän teknologisten ongelmien pohdinta. Koska toiset selviytyvät teknologisista ongelmista paremmin kuin toiset, teknologisessa yleissivistyksessä täytyy olla eroja. Tutkimuksessa oletetaan, että nämä erot johtuvat teknologian oppimisesta. Oppimisen seurauksena osaa kansalaisista voidaan pitää teknologisesti sivistyneinä. Tällaisia henkilöitä oletetaan olevan teknologiapainotteisen luokanopettajakoulutuksen opiskelijoiden, joiden teknologiaan liittyviä tietoja ja välillisesti myös taitoja analysoidaan kiteytetyn teknologian oppimisen mallin perusteella. Jotta teknologian oppimista voitaisiin määrittää teknologiakasvatuksen kontekstissa, kasvatuksen ja teknologian käsitteitä tarkastellaan toistensa yhteydessä. Teknologian olemassaolon edellytys on teknologinen luovuus sekä teknologiset tiedot ja taidot. Yleissivistävässä koulussa teknologiaan liittyviä tietoja ja taitoja opitaan käsitöissä, erityisesti teknisissä töissä sekä matemaattis-luonnontieteellisissä oppiaineissa, erityisesti fysiikassa. Näiden puitteissa tulee olla mahdollista hankkia teknologinen yleissivistys. Jotta edellä kuvatuista elementeistä olisi mahdollista kiteyttää teknologiakasvatuksessa tapahtuvan teknologian oppimisen malli, teknologiakasvatuksen käsite tulee operationaalistaa. Sitä varten analysoidaan teknologian oppimisen sisällöllinen tila Suomessa ja läntisissä teollisuusmaissa. Tämä ilmenee yleissivistävää opiskelua varten julkaistusta kirjallisuudesta. Teknologisen yleissivistyksen kannalta keskeiseksi muodostuu oppimisen lähtökohta, teknologinen substanssi. Sillä tarkoitetaan kaikkea ihmisen tekemää, jota otetaan tarkasteltavaksi teknologian opetuksessa tilanteellisen empirian tasolle. Jotta oppiminen olisi tehokasta, teknologiakasvatuksessa on käytettävä siihen soveltuvia menetelmiä. Näin on mahdollista päästä teknologian teoreettiseen ymmärrykseen. Tällainen tietotaito lisää teknologiakasvatuksen substanssia, koska se on käytettävissä uusissa oppimistilanteissa. Millaista teknologinen yleissivistys on teknologian oppimisesta kiteytetyn struktuurin merkityksessä? Onko Suomen olosuhteissa kyse teknologiakasvatuksesta, vai opitaanko teknologiaa toisistaan irrallisina kokonaisuuksina teknologisen kasvatuksen puitteissa? Tämän selville saamiseksi koehenkilöiden teknologista yleissivistystä mitataan opettajankoulutukseen pyrittäessä esitettävien hakuasiakirjojen sekä kuuden ja kahdenkymmenen tehtävän testin avulla. Kun opiskelijoiden tietoja ja taitoja arvioidaan kiteytetyn oppimisen malliin perustuen, koehenkilöiden teknologisen yleissivistyksen voi kuvata ennemmin teknologisen kasvatuksen kuin teknologiakasvatuksen tulokseksi.