Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur några förskollärare använder sig av tydliggörande pedagogik med inriktning på bildstöd och tecken som kommunikativa redskap i förskolan. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare anser att detta kan skapa förutsättningar för barns kommunikation, delaktighet, begriplighet och inkludering. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är Vad har förskollärare för syn på arbetet med tydliggörande pedagogik för samtliga barn i förskolan? Vilken betydelse uppfattar förskollärarna att bildstöd och tecken som stöd har för barns inkludering och kommunikation? I vilka situationer används tydliggörande pedagogik, som TAKK och bildstöd i förskolan? I denna studie har semistrukturerade intervjuer med sex förskollärareanvänts för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Den sociokulturella teorin där samspel och kommunikation ses som en grundförutsättning för lärande har vart studiens utgångspunkt. Analysen har genomförts genom att kategorisera respondenternas svar utefter på vilket sätt de arbetar med just bildstöd och tecken som stöd samt deras syn på arbetssättet tydliggörande pedagogik. Resultatet visar att alla respondenter anser att tecken och bildstöd kan vara gynnsamt för alla barn, inte endast de som är i behov av det på grund av språkliga förseningar eller liknande. Det framgår även att flera av respondenterna anser att tydliggörande pedagogik är lättare att använda vid de planerade situationerna som till exempel samling, måltidssituation och liknande. Respondenterna ansåg att det är svårare att använda denna typav arbetssätt i de spontana situationer som uppstår. Några av respondenterna menade även att tydliggörande pedagogik inte används i samma utsträckning om det inte finns barn i behov av det i barngruppen. Det framkom även att flera av respondenterna anser att det krävs en samsyn om vikten av att använda tydliggörande pedagogik i hela arbetslaget för att skapa rutiner kring arbetssättet.

Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.

<p>The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that <em>signs as a support</em> is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that <em>signs as a support</em> increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, <em>tecken som stöd</em> är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, <em>tecken som stöd,</em> för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.</p>

The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that signs as a support is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that signs as a support increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, tecken som stöd är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, tecken som stöd, för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.

Målet med denna studie var att utveckla kunskaper om sambandet mellan lärares val av kommunikationssätt och kunskapsutvecklingen hos elever med kognitiv funktionsnedsättning. Detta genom att undersöka vad lärare i särskolan använder för kommunikationsverktyg, och vilka kommunikationssätt som bidrar till att eleverna ska nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Totalt har åtta lärare med erfarenheter av arbete i särskolan bidragit till denna studie från fyra grundsärskolor och gymnasiesärskolor i olika kommuner. Genom denna metod har lärarnas uppfattningar om kommunikationsverktygen och kommunikationssätten i särskolan gestaltats. De kategorier som uppkom med utgångspunkt i lärarnas kommunikation med eleverna var: Elever, Tydlighet, Kommunikationsverktyg, Potentialen hos kommunikativa verktyg, Lärandet, Bedömning, Utmaningar samt Viktiga aspekter/Avslutning. Resultatet visade att lärarna mestadels använder tecken, bildstöd och även widgit-online som extra insatser i kommunikationen med eleverna i särskolan. Resultatet visade också på att eleverna som har ett verbalt språk inte har stort behov av tecken utifrån informanternas ord. Tydligheten framgår som det viktigaste i lärarnas arbete och för elevernas förståelse och bedömning av lärande är svårt och komplext. Studien utgick från det sociokulturella och det salutogena perspektiven.

<p>This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.</p>

This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.