A city hall is more than a building; it is a symbol that represents the ambitions of the city, a working democracy and civic interaction with politicians. The city hall must not only be welcoming for visitors and comfortable for workers, but also feel solid and durable to succesfully function as a symbol for the community for many years. Strong but welcoming, open but solid.

Orden ”gemensam grund” ligger mitt hjärta nära. Jag växte upp i ett samhälle (en kyrka av en religion) där samhället var allt. Schemat för mitt liv var skrivet. Schemat för mitt sinne var sammansatt. Säkerhet. Lugn. Bekvämlighet. Ändå så kontrollerat. Denna säkerhet, lugn och komfort tror jag att Folkets hus kunde ha varit för ett annat jag. Men något mycket friare. En chans att tillhöra, hitta lugn och en känsla av något större än mig själv. Så min frågeställning för detta arbete blev: Kan jag använda en gammal lokal såsom medborgarhuset i Arvidsjaur för att skapa en ny användning och återuppliva en känsla av gemenskap? / The words “common ground” is close to my heart. I grew up in a society (a church of a religion) where the community was everything. The schedule for my life was written. The schedule for my mind was composed. Saftey. Calm. Comfort. Yet so controlled.  This safety, calm and comfort I imagine Folkets hus could have been for another me. But something far freer. A chance to belong, to find tranquillity and a sense of something bigger than myself.  So my thesis question for this project became: Can I use an old building such as medborgarhuset in Arvidsjaur to create a new use and revive a sense of belonging.

I mitt examensarbete har jag ritat en skolbyggnad i vilken jag undersökt två ämnen - en associativ skolmiljö samt tektonik. För att sätta mig in den associativ skolmiljö har jag studerat Hans Scharouns arkitektur som betonar skolmiljöns sociala relationer och associationerna mellan individ och samhälle. Lärande sker genom successiv ökning av sociala integration där hemvisten gradvis blir mer integrerad i ett större sammanhang desto högre upp i årskurserna eleverna går. Skolan liknas ofta med staden. Därför har jag utformat skolan så att de yngre årskurserna har lättare till spring och lek och har en mer koncentrerad undervisning i periferin av skolbyggnaden. De äldre rör sig i en större del av skolans lokaler, mellan våningar och mer självständigt i de offentliga, centrala delarna av skolan. Samtidigt har jag jobbat tektoniskt och fokuserat på tegelmurning. Olika typer av murar har styrt byggnadens utformning. Måttet av en tegelsten på 250x120x62 har bestämt formen på en bärande mur eller en icke, en yttermur eller om den står invändigt. Framförallt behöver muren inte enbart vara rumsavskiljande, utan kan sittas och lekas på. / In my degree project have I designed a school building in which I studied two subjects - an associative school environment and tectonics. To learn about the associative school environment, have I studied Hans Scharoun’s architecture that emphasizes the social environment of the school and the associations between individuals and society. Learning is achieved through the gradual increase of social integration, where class rooms gradually become more integrated in a broader context, the higher the grade the students attend. The school is often likened to the city. Therefore, I have designed the school so that the younger grades have easier to run and play and have more concentrated teaching in the periphery of the school building. The older move in a larger part of the school's premises, between floors and more independently in the public, central parts of the school. At the same time, I have worked tectonically and focused on brick walling. Different types of walls have directed the design of the building. The size of a 250x120x62 brick has determined the shape of a supporting wall or a non, an outer wall or if it stands inside. Above all, the wall does not need to be space-separating, but can be seated and played on.

Arbetet består av bilder och ritningar som utgör förslag till ett lärocenter på Slakthusområdet, en byggnad med studierum, matsal och aula m.m. åt elever från ett antal gymnasieskolor. Ingången till projektet var att välja ut befintliga arkitektoniska element i det gamla industriområdet och applicera dess kvaliteter på den tilltänkta arkitekturen. Ett val föll exempelvis på stadsdelens skarpa möten mellan fasad och gata, vilket gör det möjligt för människor, lastbilar och gaffeltruckar att röra sig obehindrat mellan husen. Campushuset gavs ett likadant gränssnitt och även en förlängning av markbeläggningen in i byggnaden, vilket vill markera gymnasieelevernas fria rörlighet mellan sina respektive skolor och Campushuset. Greppet - inspirerat av bricolagets metod - redovisas i tre skisser och tre diagram. Utöver det vilar gestaltningen av projektet på funktion och rumsupplevelse. Den sistnämnda tar hjälp av varierade rumsstorlekar såväl som riktade vyer och ljusinsläpp. Det slutgiltiga förslaget kan liknas vid en stor villa, karaktäriserad av stora fönsteröppningar, smala trappor, nischer och balkonger, vars bärande stomme i lättbetong och tegel utgör det rumsskapande elementet. / The work consists of images and drawings which represent a proposal for a learning center on Slakthusområdet. A building with study rooms, canteen, auditorium etc. for pupils from a number of senior high schools. The initial take on the project was to select existing architectonic elements in the industrial area and apply their qualities on the intended architecture. For example one choice fell on the sharp meetings between facades and streets in the neighbourhood, which allows people, trucks and forklifts to move unobstructed between the houses. The learning center was given a similar interface and also an extension of the paved surface into the building, which wants to mark the students free movement between their respective schools and the campus house. The take - inspired by the bricolage method - is presented in three sketches and three diagrams. Apart from that the formation of the project relies on functionality and spacial experience. The last mentioned is performed through varied room sizes as well as directed views and natural light. The final proposal kan be compared with a villa, characterized with large window openings, narrow stairs, niches and balconies, whose loadbearing structure in lightweight concrete and brick make up the space-creating element.

The central part of my project is its brewery. This is the first thing you see when entering the building and the opening in the brewery’s roof offers a visual connection between the two floors of the building. Beer from the brewery is served in the restaurant. There are a variety of seating possibilities, inside, outside or up on the second floor. The inside of the first floor offers a cozy basement-like environment with brick walls ant a relatively low ceiling. Outside there’s a terrace with views of the Eskilstuna river in every direction. On the second floor there are rooms with possibility of seating groups, for example for beer tastings.The building is built of brick. The intention is to use recycled bricks and to assemble it in suck a way as to make it easier to dismantle for future recycling. This can be achieved by using weaker mortar that is possible to clean off without damaging the brick. The building is placed at the Eskilstuna river at the edge of the water. This is partially to offer the views of the river but the river’s water can also be used for cooling in the brewing process. / Mitt projekts centrala del är dess bryggeri. Det är det första du ser när du kommer innanför dörren och öppningen i bryggeriets tak erbjuder en visuell koppling mellan byggnadens två våningar. Öl från bryggeriet erbjuds i serveringen/restaurangen. Det finns en variation av sittningsmöjligheter, inne, ute eller uppe. Inne på undervåningen erbjuds en mysigt källarlik miljö med teglade väggar och relativt låg takhöjd. Ute finns en terrass med utsikt över Eskilstunaån i alla riktningar. På övervåningen finns lokaler med möjlighet att sitta grupper för exempelvis ölsmakning. Byggnaden är uppbyggd med en tegelstomme. Avsikten är att använda återbrukat tegel och att bygga den på ett sätt som underlättar nedmontering av teglet för att underlätta framtida återbruk. Detta genom användning av svagare bruk som går att rensa från teglet utan att teglet själv går sönder. Byggnaden är placerad vid Eskilstunaån precis invid vattnet. Detta delvis för utsikten som ån erbjuder men vattnet kan även användas till nedkylning i bryggprocessen.

Vi har alla ett eget ansvar för varandra och för planeten. Vi har ett ansvar att skaffa osskunskap om miljöproblemen som existerar och hur vi kan förhålla oss till dem för att kunnalösa dem. Vi har ett mänskligt, naturligt och självklart ansvar att bry oss och värna om dedjur & den natur runt om oss.Vid nybyggen så skapas det stora mängder miljöutsläp. Det bästa vi kan göra är att användaresurser från det vi redan har, istället för att hela tiden behöva skapa nytt. Vi måste lära osshur man skapar nytt av det gamla, även om det är mer komplext att bygga om och bevaradet som redan finns snarare än att riva och bygga nytt.Ön Ven som ligger i Öresund utgör ett stort kulturarv i form av de många tegelstenar somidag pryder öns stränder. Tegelstenarna kommer från 1800-talets tegelindustri på Ön ochspåren av dem idag är tydliga.Syftet med studien fokuserar på att undersöka hur en byggnad som sätts i en naturmiljö kanbidra till hur människan betraktar sitt eget förhållande till naturen och hur vägen dit ser ut.Platsen kommer att vara Ven och byggnaden kommer att göras med användning av återbrukat tegel från platsen.Studien har genomförts med en rad olika forskningsmetoder: litteraturöversikt, textanalyssamt platsanalys.Resultatet av studien är ett gestaltningsförslag i form av ett naturum på Ven. Byggnadenkommer att utformas med hjälp av återbrukade tegelstenar som knyter an till historien påplatsen. Byggnadens verksamheter kommer att bli en länk mellan människan och naturen.Byggnaden kommer ha flera olika utställningar och aktiviteter där besökaren kan lära sig omatt värna om biologisk mångfald och miljöfrågor.Slutsatsen för studien blir att skapandet av ett Naturum på Ven kommer att gynna människan och naturen på flera sätt. På Vens Naturum får besökaren kunskap, information ochinspiration till att lära och uppleva den närliggande miljön och naturen i allmänhet.För att byggbranschen ska kunna bli allt mer hållbar och implementera återbruk som endel av byggprocessen måste flera förändringar ske. Det är flera aspekter som behöver gåsamman för att återbruk ska fungera som bäst. Det handlar bland annat om att man somarkitekt, beställare eller visionär, ser återbruk som en naturlig del av byggprocessen redanfrån början i en cirkulär riktning. / We all have our own responsibility for each other and for the planet. We have a responsibility to acquire knowledge about the environmental problems that exist and how we can relateto them in order to solve them. We have a human, natural and self-evident responsibility tocare and protect the animals & nature around us.As we know, large amounts of environmental emissions are created during new construction, even when building sustainably. The best thing we can do is to use resources from whatwe already have, instead of constantly having to create new ones. We must learn how tocreate new from the old, although it is more complex to rebuild and preserve what alreadyexists rather than demolish and build new.The island of Ven, located in the Öresund, constitutes a great cultural heritage in the form ofthe many bricks that today adorn the island's shores. The bricks come from the 19th centurybrick industry on the island and the traces of them are clear today.The purpose of the study focuses on investigating how a building placed in its natural environment can contribute to how humans view their own relationship with nature, and whatthe path there looks like. The location will be Ven and the building will be made using recycled bricks from the site.The study has been carried out using a range of different research methods: literature review, keyword search, close reading and site analysis.The result of the study is a design proposal in the form of a nature center at Ven. The building will be designed using recycled bricks that tie in with the history of the site. The building's activities will become a link between man and nature. The building will have severaldifferent exhibitions and activities where the visitor can learn about protecting biodiversityand environmental issues.The conclusion of the study is that the creation of a nature center on Ven will benefit manand nature in several ways. At Ven's visitor center, the visitor gets knowledge, informationand inspiration to learn and experience the nearby environment and nature in general.In order for the construction industry to become increasingly sustainable and implementreuse as part of the construction process, several changes must take place. There are several aspects that need to come together for recycling to work at its best. It is, among otherthings, that as an architect, client or visionary, you see reuse as a natural part of the construction process right from the start in a circular direction.

Den här studien handlar om återbruk av tegelstenar, det vill säga tillförsel av olika andelar återbrukat tegel ihop med nytillverkat tegel till nyproduktion av en byggnad. Anledningen till att använda återbrukat tegel är att det kan sänka klimatpåverkan från tegelkonstruktioner avsevärt. Riksbyggen och Bostäder i Borås planerar att riva lagerbyggnaden på Västerbro i centrala Borås, och återbruka teglet som finns där till att producera nya bostadshus. Med hjälp av metodisk selektiv rivning och återbrukshantering är det möjligt att lyckas med detta. Vid närmare undersökning av nya byggnadsprojekt i nutid visar det sig att återbruk av tegel är någonting som blir allt mer vanligt inom branschen, det är alltså inte endast privatpersoner med mindre projekt som väljer att använda återbrukat tegel. I studien utförs en livscykelanalys i syftet att kunna beräkna minskningen av klimatpåverkan som orsakas av framställning av tegel, genom att tillföra återbrukat tegel. Livscykelanalysen jämför två olika alternativ som har olika andelar återbrukat tegel i kombination med nytillverkat tegel, där bägge alternativen jämförs med ett referensalternativ som består enbart av nytillverkat tegel. För nytillverkat tegel inkluderar analysen allt från råvaruproduktion till transport till byggarbetsplatsen, medan för återbrukat tegel inkluderas transport till återbruksanläggning samt rensning och transport till byggarbetsplatsen, Västerbro. Resultatet visar en tydlig klimatbesparing oavsett val av alternativ ett eller alternativ två ställt mot referensen. Alternativ två har lägre klimatpåverkan än vad alternativ ett har, detta på grund av den större andel av återbrukat tegel. Desto större andel återbrukat tegel som används desto mer minskas klimatpåverkan. Dock är alternativ två svårare att genomföra än alternativ ett på grund av begränsningar i form av fria tillgångar av material i dagsläget. Utifrån resultatet dras slutsatsen att majoriteten av utsläppen för återbrukat tegel kommer från transporterna, medan för nytt tegel kommer majoriteten av utsläppen från tillverkningen. Vid kortare transporter kan desto större besparingar göras för just återbrukat tegel. / This study is about the reuse of bricks, which means the addition of different proportions of reused bricks together with newly manufactured bricks for new constructions. The reason for using reused bricks is that it can significantly reduce the climate impact of brick structures. Riksbyggen and Bostäder i Borås plan to demolish the warehouse building on Västerbro in central Borås and reuse the bricks found there to produce new residential buildings. This is possible with the help of methodical selective demolition and reuse management. Upon closer examination of new building projects today, it turns out that the reuse of bricks is becoming increasingly common in the industry, so it is not just private individuals with smaller projects who choose to reused bricks. The study conducts a life cycle analysis in order to calculate the reduction of climate impact caused by the production of bricks, by incorporating reused bricks. The life cycle analysis compares two different alternatives that have different proportions of reused bricks in combination with newly manufactured bricks, where both alternatives are compared with a reference consisting solely of newly manufactured bricks. For newly manufactured bricks, the analysis includes everything from raw material production to the transport to the construction site, while for reused bricks, transport to the recycling facility as well as cleansing and transport to the construction site, Västerbro, are included. The results show a clear climate savings regardless of the choice of alternative one or alternative two compared to the reference. Alternative two has a lower climate impact than alternative one, due to the larger proportion of reused bricks. The larger the proportion of reused bricks, the more the climate impact is reduced. However, alternative two is more difficult to implement than alternative one due to limitations in the form of free access to materials currently. Based on the results, the conclusion is drawn that the majority of emissions for recycled bricks come from transportation, while for new bricks, the majority of emissions come from production. For shorter transports, greater savings can be made for reused bricks. In addition, larger climate savings can be compensated for by long transport distances.

Tegeltillverkning har i industriell form funnits på Gotland i över 100 år. Mellan 1903–1970 fanns det ett Tegelbruk i Havdhem som kom att dominera den gotländska marknaden. Tegelproduktionens utveckling övertid har lokalt speglat hur det har sett ut nationellt men i mindre skala. Den har även påverkats mycket av den lokala näringsutvecklingen. Havdhems tegelbruk startades på samhällsaktörers initiativ för att hjälpa det ökade behovet av tegelrör för täckdikning. Tegelrören kom att bli den viktigaste produkten för bruket som även tillverkade murtegel, håltegel och fasadtegel. Tegelbrukets produktionsvolym under dess glansperiod låg på 3 miljoner per år och hade 25 årsanställda. Den centrala orsaken till brukets nedläggning var en kraftig brand i december 1970.   Havdhemsteglet bestod av en lera med låg järnoxidhalt vilket resulterade i ett ljusrött tegel. Leran hämtades lokalt från tre olika lertag. Bruket har tillverkat både rött och gult tegel och har köpt in råmaterial för att påverka färgen. Ett av byggnadsverken som stoltserar med Havdhemstegel är Visby vattenledningstorn som byggdes 1925. Vattenledningstornet är byggt med det för Havdhem typiska ljusröda teglet. / Brick manufacturing in industrial form has been used on Gotland for over 100 years. Between 1903 and 1970, there was a tilery in Havdhem, in the south of Gotland, that came to dominate the Gotlandic market. The brick productions development has locally reflected how it has looked nationally but on a smaller scale. The brick industry has also been influenced by the local business development. Havdhems tilery was started through community-active initiatives to help increase the need for brick pipes for field drainage. The brick pipes became the most important product for the factory. The tilery also manufactured several different kinds of bricks. The tilery’s production volume during its high period was 3 million per year and had 25 full-time employees. The central reason for the closure of the factory was a severe fire in December 1970.   Havdhems bricks consisted of a clay composition with a low iron-oxide content which creates a lighter red brick. The clay was sourced locally from three different clay quarries. The factory has manufactured both red and yellow bricks and has purchased raw materials to influence the color. One of the buildings that boasts Havdhems clay bricks is the Visby water conduit tower, which was built in 1925. The water conduit tower was built with the representative light red brick.

Tidiga tankar som kretsade kring projektet var att en skola självfallet ska ha en känsla av gemenskap, samtidigt eftersom skolan är för månaga en starkt laddad miljö även måste kännas säker och skapa en känsla av trygghet och tillhörande. Därför är årskursernas basrum eller ’’hem klassrum’’ placerade i tre olika delar av byggnaden och kring skolagården. Åk 0 - 3 i byggnadens syd östra del och egna byggnad, åk 4-6 i mittendelens övre plan och åk 7-9 på den övre våningen i skolans nord västra flygel. Kring skolans huvudentré ligger dom gemensamma funktionerna och lärosalarna som ger möjlighet för eleverna att intrigera med varandra.  Byggnadernas första plan är framförallt byggt i betong och tegel där många av dom gemensamma ämnena och funktionerna är placerade. Ovanpå den tyngre tegelsockeln landar våning 2, en lättare träkonstruktion som ska ge en mjukare varmare känsla åt dom ’’egna’’ avdelningarnas basrum i respektive årskurs. Tomten ligger på en plats i början av Centralparken på Tyresö. En lång park som sträcker sig ner mot en vik och omgärdas av villaområden och färre flerbostadshus. Byggnadens oregelbundna form skapar variation i fasad och utryck. I norr skapar byggändens brytningar effektiva och säkra lämning och hämtnings platser till skolan, nära ingångarna till byggänderna och passagerna till skolområdet. I söder skapar brytningarna effektivt skolgårdar med riktning ut mot parken. Fotbollsplanen är vriden för att ge plats för idrottshallen som också hjälper till att skärma av exponeringen av skolområdet.  År 0 har fått en egen byggnad. Omställning från dagis till en så pass stor skola som detta kan vara krävande och därför får eleverna möjlighet att skapa och lära känna sitt sammanhang i mindre skala till att börja med. År 1-3  huserar i 2 liknande plan. Här kan man se att basrummen är placerade i en slags modulkombination. 2 basrum som emellan sig skapar både ett grupparbetsrums samt ett förrum eller kapprum. Denna modul återkommer i nästan hela skolan och effektiviserar planlösningen på ett bra sätt. Nära intill basrummen har stora rum och ateljéer placerats som lätt går att omprogramera efter behov och på eftermiddagar brukas som yta för fritidsaktivitet.  År 4-6 är då man mer börjar använda sig av dom gemensamma salarna. Därför är deras avdelning placerade nära dessa samt enkel kommunikation ut mot gården och idrottsfältet. Deras allmänna ytor är mer flytande och utspridda i korridorer, ateljéer och vid ingången under valven för en eventuellt mer riktad aktivitet.  År 7-9 är dom som mest använder dom gemensamma rummen och ämnessalarna. Men har även eventuellt annorlunda behov och intressen än dom lägre årskurserna. Därför har dom fått en mer separerad del av skolan men som samtidigt enkelt knyter an till resterande utrymmen och funktioner. / Early thoughts abut the projekt was that a elementary school of course got to have a feeling of belonging and fellowship, along for some students the school years could be perceived as very unsafe and exposing, the feeling of safety and belonging in a smaller group also have to be considered. Therefor the different year groups so called ’’base rooms’’ are placed in 3 different parts of the school and the schoolyard. Year 0-3 in the southeast part of the building and yard, year 4-6 in the middle upper floor, and year 7-9 in the schools northwest part upper floor. The public areas, functions and classrooms are placed around the schools main entrance and gives the students opportunity to interact. The buildings first floor is mainly constructed by brick and concrete where mainly the common subjects and functions are placed. In contrast to second floor where most the different grades ’’base rooms’’ are placed with a warmer and softer feeling bult in a 100% wood structure. The plot that vas given to us is placed in the north of a long park in the Tyresö area south east of Stockholm. The park is reaching down to a bay sounded by villas and smaller apartment buildings. The irregular form of the building creates variation and in facade and expression. In the north does the main corners create effective and safe areas and roads for leaving and picking up the students. In the south the variations creates nice and enclosed yards opening to the park and soccer field. The soccer field is now tuned to give room for the new PE Hall, witch also helps lower the exposition of the schoolyards. Year 0 has got there own building. The change from kindergarten to pre school can be difficult and stressing for some students, and are therefor given an place where they can in there own phase get used to there new environment. Year 1-3 is located on 2 very similar floors. Here can you notice that the ’’base rooms’’ are placed in a kind of a module combination. 2 base roms with a group and a coatroom in between them. This module makes the floorpan very effective and repets itself at many places in the school. Close to the base rooms are there big multifunctional rooms that easy can be reshaped after needed use for example after school activities in the afternoon. Year 4-6 is when the students getting to know the common subjects rooms in more regulary. Thats why there department is loaded close to these and with a easy communication out to the yard and the PE field. There free time spaces is more flowing and spread around in korridors or in studios for more specific activity. Year 7-9 is the grades that uses the common rooms and areas the most. But probably also have lot off different needs than the yunger students. Thats why they have there own apartment, more separated from the rest of the school, but that still easily connects to the rest of the school and functions.

Syftet med mitt projekt är att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhällsproblem. Genom att föreslå en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer så visar jag att problemet finns samtidigt som jag också meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sådan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo säkert inne i staden. / With my proposal I want to create visibility around this broad (severe and complex) problem in our society. A new building and shelter for the the victims of these specific crimes is placed and integrated in the city structure. This gesture aims to acknowledge the existing of the crime and their victims. At the same it provides safe housing, reassurance and protection for women with this juridical status to not be socially excluded and hidden and instead feel confident to live in the city.