Vid skapandet av Folkets hus i Sandviken var det viktigt för mig att utgå från behovet av mötesplatser och att göra vattnet tillgängligt för alla boende och besökande i området. Ångbåtsbryggan som Sandviken i sin tid växte fram utifrån fick bli utgångspunkt och en rektangulär mötesplats som sträcker sig ut i vattnet blev skapad med inramningen av sex huskroppar. Gestaltningen är utarbetad med inspiration från de gamla tegelbruken som fanns här tidigare, men även den fragmentariska bebyggelse som härskar i Sandviken på grund av den begränsande detaljplanen. Det var även viktigt för mig att inte skapa en för stor byggnad som skulle ta över det pittoreska utseendet på platsen, istället ville jag skapa möjlighet för besökarna att själva kunna använda vissa funktioner utan att huset är bemannat. Platsen mellan byggnaderna delas av den passerande bilvägen och bildar två torg för bygden att samlas kring och tillgängliggör och skapar på så sätt ett Sandviken där fler är välkomna. / When creating the community house in Sandviken, it was important for me to start from the need of places to meet and to make the water available to all residents and visitors in the area. The steamboat pier, that Sandviken in its time was founded out from, became the starting point for the project and a rectangular meeting place that extends into the water was created with the framing of six house bodies. The design is made with inspiration from the old brickworks that existed in the region before, but also the fragmentary buildings that rule in Sandviken due to the restrictive detailed plan. It was also important for me not to create an oversized building that would take over the picturesque appearance of the place, instead I wanted to create the opportunity for visitors to be able to use certain functions themselves without the house being staffed. The space between the buildings is divided by the passing car road and forms two squares for the neighborhood to gather around and makes accessible and thus creates a Sandviken where more people are welcome.

Ett nytt badhus i Västertorp, beläget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gå för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika människor av alla åldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. Därför har jag fokuserat på att gestalta starka rumsligheter där vattnet får stå i fokus och förstärka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg på skalan i material och badupplevelser som går från asfalt till skog, från slutet till öppet. Längst ut mot skogen finns en badsal på 24 x 84 meter där en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan. En vattenyta sträcker sig genom hela badsalen och speglar taket bestående av kryssvalv i bärande tegel. Från entrén till badhuset ser du tvärs igenom hela huset, genom innergården och skymtar denna magnifika badsal. I badsalen finns en rundsimmningsslinga och bredvid är det endast ankeldjupt. Du kan simma ut under ett stort fönsterparti och under arkaden som skuggar utanför. Här möter du tillslut skogen och E4:ans buller är glömt långt bakom. / A new kind of bath house in Västertorp, situated in the forgotten Mellanbergsparken contaminated by noise and dust from the freeway, where people can go swimming. There is no need for more indoor swimming pools in Stockholm, but a new kind of bath house, where different people of all different ages can go to bathe, swim and relax in a strongly architectural environment is missing. Therefore my focus has been to create powerful spaces where the water is in focus and enhances the architectural experience of the room. Through the bath house there is a scale that evolves from the site: from asphalt to forest, from enclosed to open. From the bath house entrance you get a glimpse through the inner court yard, towards the 24 by 84 meter colonnade hall for swimming. Here brick columns meet the water surface that stretches through the entire hall unbroken and reflects the ceiling made up of load bearing brick lierne vaults. In the bath hall is a loop for swimming and on the sides the water is only ankle-deep. From the loop you can swim out under a colonnade that shades the pool. Finally you meet the forest on the other side and the noise and smell of the freeway is far away and forgotten.

Observation and measurement of long-term volumetric deformation of clay are important in tackling different geotechnical and geological issues. The area of interest is the northern part of Vienna Basin, where Miocene clays sedimented. It is locally known as Brno Tegel. The Thesis deals with the secondary compression of clays, which can be defined by the Cα/Cc concept. The one-dimensional creep can be determined using the numerical values of the coefficient of secondary compression Cα and subsequently the thickness of overburden of sediments can be estimated. The two different theories, known as Hypothesis A and B are also discussed, which have been used to interpret the effect of creep during the primary consolidation phase. The laboratory measurements of long-term oedometric tests are presented for two undisturbed samples and one reconstituted sample of Brno clay. A nonstandard behaviour in uniaxial creep is also discussed, namely the observed diffusion collapse. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Decommissioned buildings and structures from the industrial age constitutes a challenge for many municipalities when society and the global economy changes. The transformation of the old sugar mill in Kävlinge originates from that shift – from the production of goods to an information and knowledge based society. How can this type of building be re-programmed as a stimulating place for sharing and acquire knowledge, and at the same time perform well in terms of energy? The sustainable strategies for energy preservation includes a new transparent second skin - a glass corridor facade, which stores the heat from the thermal mass (bricks). It also includes a passive ventilation system, using underground ducts to heat or cool the building depending on season. / Avvecklade byggnader och strukturer från industrialismen utgör en utmaning för många kommuner när samhället och den globala ekonomin förändras. Omvandlingen av det gamla sockerbruket i Kävlinge tar sin utgångspunkt från det skiftet - från produktionen av varor till ett informations-och kunskapssamhället. Hur kan denna typ av byggnad omprogrammeras till en stimulerande plats för att dela och tillägna sig kunskap, och samtidigt prestera bra vad det gäller energi? De hållbara strategierna för energieffektivitet innefattar ett nytt transparent klimatskal som lagrar värmen från den termiska massan (tegel). Den innehåller också ett passivt ventilationssystem, som med hjälp av underjordiska schakt värmer eller kyler byggnaden beroende på säsong.

SAMMANFATTNING Ett av de valbara kandidatprojekten på KTH 2014 var att utifrån ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Åtta avdelningar, det vill säga 130 barn och 30 anställda. Dessutom en så kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna användning även när förskolan var stängd.   Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur på barnens villkor och med ständigt prioritet på barnens bästa. Efter en serie workshops med barnen på Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bärande idéer.   – Förskolan ska ha torn att leka i. – Tegel är det bästa byggmaterialet. – Det ska vara enkelt att gå in och ut.   Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden.  Även barn som inte går på förskolan har tillgång till de fyra lektornen individuellt utformade. Periskopen, Borgen, Solsystemet och Rutschkanan. Vidare utformas övervåningarna på ett sådant sätt att de blir lämpliga att hyra ut till andra barn- eller ungdomsverksamheter. Eller bara till födelsedagskalas. / ABSTRACT One of the options of the main project at the bachelor degree level at KTH 2014 was to design a large pre school based on quite detailed proposal situated at Tantolunden, Stockholm. The building was to fit eight classes i.e. 130 children and 30 staff. An additional request was to take into consideration that the buildings were supposed to be used for other activites when the pre school was closed.   My ambition was to design a building based on pedagogy of play and learn and the terms decided by the children themselves. Three clear key ideas came out from the progress of a series of workshops with the children from Ragvald’s preschool.   - The preschool should have towers to play in - Bricks are the best material to use - It should be easy to walk in and out   I made a promise to make sure the three  ideas would be incoperated in my proposal/design. The result was a series of buildings, eight in total, linked by towers and overbuilt passages stretching over one of the existing paths in the park. The individually designed towers were made so that the public could use them outside opening hours. The towers were namned the Periscope, the Castle, The Solar system and the Slide . Furthermore the upper floors were designed so it would be easy  to rent them out to external children- or youthgroups. Or just to hire for a birthday party.

How can I portray history so that it becomes bodily experienced? This work aims to, with contemporary addition to a site with significant historical value, investigate haptic understanding and the bodily experience of a material. In my memory the brick is hard, cold, sharp and heavy. How will it meet the body? This work is based on a perceived materiality. With the bricks as a starting point, both the theory of the body's meeting with materials and embodied working methods are presented. The work contains studies on the brick that are learned through the perceived meeting with the material, these studies are moreover applied to the final design proposal. By working towards the public space, a playground, this project reflects over the importance of experiencing material in order to trigger imagination.

I Sverige står bygg-och anläggningssektor för ca 20% av hela landets utsläpp av växthusgaser, där 50% av detta kommer från byggverksamheten. Sedan 1930-talet har det blivit allt vanligare att bygga med traditionell tegelfasad tillverkad av bränd lera i Sverige. Traditionellt tegel har lång beständighet och kräver därför mindre underhåll under dess livstid. Det låga underhållsbehovet under livslängden betraktas som hållbart med särskilt beaktande av den ekonomiska och miljömässiga aspekten, men vid materialframställning och transport har materialet visat en stor andel utsläpp av växthusgaser eftersom dessa drivs av fossila bränslen. Förbränning av tegel har historiskt sett skett med naturgas och gasol, därför finns det ett behov ur ett miljöperspektiv att ersätta bränslena i förbränningsprocessen till förnybara energikällor. Syftet med studien är att ge en tydlig bild för huruvida olika val av förbränningskällor påverkar koldioxidutsläppet. Detta sker genom att utvärdera följande delmål: ·  Beskrivning av produktionsprocesser och dess relaterade klimatpåverkan. · Redovisning av hur biogas som förbränningskälla vid tegeltillverkning bidrar till reducerat CO2-utsläpp. · Beskrivning av utmaningar som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla vid förbränning av tegel. Metoderna som används i denna studie baserar på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa delen tillämpas för att ta fram klimatpåverkan och bränslebehovet för tegeltillverkning. Beräkningarna utförs med hjälp av två livscykelanalyser, livscykelanalysen av koldioxid (LCCO2) och livscykelanalysen av energi (LCEA). LCCO2 som också är huvudfokus i studien används för att utvärdera koldioxidutsläpp som en av de miljöskadliga effekterna vid tillverkningsprocesser av tegel och LCEA används för att beräkna bränslemängden som behövs vid tillverkning av tegel. Den kvalitativa delen har använts genom sökning i litteratur och intervjuer med tegeltillverkare. Intervjuer tillämpas för att identifiera möjliga hinder som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla för tegeltillverkning. Resultatet av den här studien visar att det är möjligt att reducera koldioxidemissioner med ca 80% om biogas ersatte de fossila bränslena naturgas och gasol vid förbränning av tegel. Det finns dock en markant skillnad mellan energiinnehållet i de olika bränslekällorna. Vid förbränning av ett kg tegel krävs det 20% mer biogas i jämförelse med naturgas och 75% jämfört med gasol. Slutsatsen av studien framhäver tydligt miljömässiga fördelar vid övergång till biogas, dock finns det en del ekonomiska utmaningar som hindrar omställningen. Enligt svar från respondenter är det priset och kunskapen kring biogasproducerat tegel som avgör om omställning kan ske till mer användning av biogas. Detta beror dels på att beställaren inte har kunskap om vilka miljömässiga fördelar som går att åstadkomma vid användning av biogasproducerat tegel, dels för tegel producerat med biogas är ungefär 1,5–2 kr/tegelsten dyrare än traditionellt tegel. För att öka användning av biogas inom tegeltillverkning bör biogas understödjas primärt med ekonomiskt styrmedel. Detta eventuellt i kombination med skattebefrielse. Det bör även ske en bredare kunskapsförmedling angående fördelarna vid användning av förnybara energikällor som biogas. / In Sweden today, the construction- and building industry sector stands for 20% of the total national carbon dioxide emissions. Therefore, the need for new innovations and methods for lowering CO2-emissions for the industry overall are highly sought after. Since the 1930s, the use of bricks for the facade of buildings have increased in Sweden. Traditionally masonry have a long durability and require less upkeep during its lifecycle. However, the process of making bricks consumes very high energy levels since the bricks need to be burnt at high temperature. Historically the fuels for the ovens have consisted of fossil fuels, more specifically natural gas and petrol. This study aims to analyze the possibility, the benefits and the challenges that exist when swapping the fuel from fossil to biogas. The methods that have been selected to help guide the study to its results are both qualitative and quantitative. The qualitative part is performed with literature study and interview with experts in the sector of brick. The quantitative part is made using a method called LCCO2 for evaluating emissions and LCEA for energy demand. The study finds that using biogas could reduce the CO2-emissions with up to 80%. With the help of interviews, it also concludes that the most significant factors hindering the use of biogas is the price increase that comes with biogas and hence the costumer not wanting to pay more for it. Even though the benefit for the environment is evident, there is a lack of knowledge from the costumer about these benefits. To help the readjustment from fossil fuels, the study recommends management accounting to decrease the price of biogas and encourage competition.

Valvbågar är frekvent förkommande bland historiska byggnadsverk, då det är en gammal byggnadsteknik som tillämpats i flera tusen år. En metod att analysera och dimensionera valvbågar med är trycklinjeanalys. I detta arbete jämfördes två olika valvbågar, den uppmätta bärförmågan jämfört med bärförmågan enligt de teoretiska beräkningarna. Mätningarna utfördes på Linnéuniversitetet och beräkningarna utfördes i programvaran GeoGebra som baseras på trycklinjeanalys. Resultatet från det första testet visade att valvbågen hade en kapacitet på cirka 60 procent av den beräknade kapaciteten. I det andra testet uppnådde valvbågen en kapacitet på cirka 84 procent av den beräknade kapaciteten. Slutsatsen är att det är viktigt att vara noga med att rätt information sätts in i beräkningarna angående valvbågens geometri, om detta inte görs på rätt sätt är risken stor att analysen blir fel. Den viktigaste parametern att ta hänsyn till vid analysen är upplagsförhållanden för valvbågen. Ett sätt att ta hänsyn till eventuella avvikelser från verkligheten och beräkningarna skulle vara att implementera en säkerhetsfaktor i programmet. / Arches is frequently used in historic buildings, since it is an old building technique that has been applied for several thousand years. A method to analyze and design of arches is funicular analysis. In this thesis, two different arches were compared, the measured bearing capacity compared to the bearing capacity to the theoretical calculations. The measurements were carried out at Linnaeus University and the calculations were performed in the GeoGebra software, which is based on funicular analysis. The result of the first test showed that the arch reached a capacity of about 60 percent of the calculated capacity. In the second test, the arch reached a capacity of about 84 percent of the calculated capacity. The conclusion is that it is important to be careful that the correct information is inserted into the calculations regarding the arch geometry, if this is not done correctly, the risk is that the analysis will be wrong. The most important parameter to take into account in the analysis is the support conditions for the arch. One way to take into account any deviations from reality and the calculations would be implemented a safety factor in the program.

Det svenska murteglets historia har inte tidigare sammanställts med en bredd över tid och rum. Uppsatsen är skriven i syfte att lägga det historiska pussel som kan berätta hur teglet har använts, vem som har använt det och hur det har förändrats i utseende genom århundradena. Detta har gjorts främst genom litteraturstudier, där källorna sträckt sig över en tidsperiod av 2000 år. Bitar ur varje källa har plockats ut och sedan pusslats ihop för att ge en kronologisk bild över historien. Bilden som trädde fram visade hur katolska munkar tog teglet till Sverige. Det dröjde sedan inte länge förrän kronan och kyrkan också började använda sig av materialet. Först på 1700-talet, tack vare husförhörssystemet som gjorde så att seklets barn lärde sig att läsa, fick teglet sitt genomslag då instruktionsböcker skrevs och spreds över landet. På 1870-talet blev tegelindustrin mekaniserad i stor utsträckning, vilket gjorde branschen känslig för svängningar i landets ekonomi. Utifrån detta dras slutsatsen att läskunnigheten och industrialismen inneburit de största blomstringsperioderna i teglets historia. Ironiskt nog innebar också industrialismen teglets fall, dels genom ekonomisk känslighet, dels genom att betongen tilläts ta över. / The complete history of Swedish bricks has not yet been fully compiled. This paper is written with the intention to assemble the historic puzzle which can tell the story of how bricks have been used, who has used them and how their appearance has changed over the course of time. To do this, extensive literature studies have been made, with sources stretching over a period of 2000 years. Bits of each source have been taken to create a chronological picture of its history. The results showed that catholic monks took the knowledge of brick working to Sweden in the 12th century. Soon, the royal power and the church started using brick as well. Despite this, bricks did not get its biggest breakthrough until the 18th century, when a new church law made children learn how to read. Instruction books got released and were read by a fairly large portion of the Swedish population. In the 1870s, the brickyard industry got mechanized, which made the branch sensitive to changes in the country’s economy. From this, the conclusion is drawn that literacy rate and industrial revolution led to the two biggest blooms in the history of bricks. Ironically, the industrial revolution also lead to the descent of the brick industry, partly because of the economic sensitivity, partly because the concrete was allowed to take over.

This Thesis deals with the determination of shear moduli of Brno Neogene clay ("tegel") in various directions and the determination of its stiffness anisotropy. The basic measure of stiffness anisotropy in this thesis is considered to be the degree of anisotropy αG given by the ratio of shear moduli in the horizontal (Ghh) and vertical direction (Gvh). Measurements of shear wave velocity were performed on undisturbed vertically and horizontally oriented samples of the Brno tegel in triaxial cell using piezoceramic sensors, so-called bender elements. As an advanced method for determining the degree of anisotropy of the material, another pair of bender elements was used in the measurements, mounted horizontally on the side walls of the sample in the triaxial cell. Based on these measurements, the values of shear moduli Ghh and Gvh for different stress levels were determined. The ratio of shear moduli then determined the degree of anisotropy αG ≈ 1,43 for the given stresses, as the most reliable value based on performed experiments. Literature review part of the thesis briefly summarizes the existing findings from research of physical and mechanical properties of the Brno tegel.