No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som påverkar adoptionen av drönare för säkerhetsskäl på byggarbetsplatser, och att fastställa hur dessa faktorer påverkar adopteringen. Detta bidrar till att teknologiskt modernisera byggbranschen samt fylla en lucka i befintlig litteratur om adoptionen av drönare för säkerhetsskäl. För att undersöka detta genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med personer som representerade åtta olika företag av varierande storlek, alla aktiva i byggindustrin. Resultaten indikerar att de primära faktorer som påverkar adopteringen är 1) Kännedom, 2) Organisation, 3) Arbetarna, 4) Genomförbarhet och 5) Extern miljö. Alla dessa faktorer kan påverka adoptionen såväl positivt som negativt. Hur dessa faktorer påverkar adoptionen av drönare har också modellerats i det framtagna ramverket Drone Adoption Model (DAM). Adoptionsprocessen inleds med att Intresset sprids inom företaget. När intresset är etablerat görs en Genomförbarhetsbedömning. Beroende på resultatet från genomförbarhetsbedömning pilottestas tekniken, vilket sedan lägger grunden för Diffusionen. De olika faktorerna påverkar adoptionen i olika faser. Kännedom påverkar primärt adoptionen i Intressefasen. Faktorerna genomförbarhet och organisation påverkar adoptionen primärt i genomförbarhetsbedömningen. Slutligen påverkar faktorerna Arbetarna och Extern miljö genom hela processen. / The aim of this study is to explore, understand and elucidate the factors that influence the adoption of drones for safety purposes on outdoor construction sites, as well as to determine how these factors influence adoption. This contributes to the role of modern technologies in the construction industry as well as fill a gap in existing literature of drone adoption for safety purposes. In order to investigate this, eleven semi-structured interviews were conducted with people representing eight different companies of varying size, all active in the construction industry. The results indicate that the major factors influencing adoption are: 1) Awareness, 2) Organization, 3) Workers, 4) Feasibility and 5) External environment. All these factors could influence the adoption both positively and negatively. How the factors influence the adoption has been modelled in the proposed framework Drone Adoption Model (DAM). The adoption process starts with Interest being spread throughout the firm. Once an interest is established, a Feasibility assessment is conducted. Depending on the result from the feasibility assessment, the technology is Pilot tested, which then lays the foundation for the Diffusion. The different factors influence adoption in different phases. Awareness primarily influence adoption in the Interest phase, whereas the factors Feasibility and Organization influence adoption mainly in the Feasibility assessment. Lastly, the two factors external environment and workers influence the adoption throughout the whole process.

Innovationer används allt mer för att underlätta för konsumenter och öka konkurrensfördelar hos företag. Innovativa lösningar har ökat i hotellindustrin och studiens uppdragsgivare, U&Me hotellet blev 2015 utsedda till världens andra mest innovativa hotell. Det identifierade forskningsgapet är hur företag kan använda befintliga innovationer för att öka sin prestation och samtidigt nå ut till en ny målgrupp. Att forska inom innovativa produkter och tjänster är aktuellt inom marknadsföring just nu. Målen med studien är att fylla det forskningsgap som finns och samtidigt ge värdefull information till vår uppdragsgivare. Forskningsfrågan i studien är: Hur kan ett hotell effektivt använda sig av sina befintliga innovationer för att öka sin försäljning? Studien är av kvantitativ metod med ett deduktivt angreppsätt. Studien har en positivistisk kunskapsteoretisk inriktning och objektivism som ontologisk inriktning. De huvudsakliga teorier vi har använt oss av är Innovationsspridningsprocessen av Rogers (1995), Teknologiska acceptans modellen av Davis (1986) och konsumentens beslutsprocess av Engel et al (1993). Den teoretiska referensramen avslutas med vår konceptuella modell som förklarar intresset för self-service hotell. I studien har vi genomfört en enkätundersökning på populationen studenter vid Umeå universitet. Urvalsmetoden är snöbollsurval. Totalt består urvalet i studien av 239 respondenter. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt Cronbach’s Alpha, korrelationstest, chi-två-test och regressionsanalys. Resultaten vi har kommit fram till är att det finns ett samband mellan innovationsbenägenhet och upplevd användarnytta samt innovationsbenägenhet och upplevd användarvänlighet. Vi har hittat ett samband mellan upplevd användarnytta och intresse för self-service hotell, dock hittar vi inget samband mellan upplevd användarvänlighet och intresse för self-service hotell. Vi har inte sett ett samband mellan hur ofta konsumenter bor på hotell och intresse för self-service hotell. De hotellattribut som har ett samband med intresse för self-service är läge, renlighet och innovativt hotell och de anledningar som har ett samband är romantisk övernattning, vänner på besök och familj på besök. En positiv inställning till innovation har ett samband med intresse för self-service hotell. Vi har kommit fram till att hotell kan använda sina innovationer effektivt genom att marknadsföra sig mot Innovators för att nå en ny målgrupp och öka sin försäljning. Nyckelord: teknologi, innovationsspridningsprocessen, innovation, self-service, hotell, teknologiska acceptans modellen, digitalisering, konsumentens beslutprocess, hotellattribut

This report is an investigation of the technological frames of Twitter users, regarding the phenomenon Artificial Intelligence. Tweets were collected as data and emotions were extracted through sentiment analysis. These emotions regarding AI were categorized using genre theory, more specifically Rob Klings (1994) genre conventions. This showed that the majority of Twitter users expressed positive feelings regarding AI, with trust, anticipation and joy as the most prominently displayed feelings. This is the leading technological frame of the users. Since our understanding of technology is created through socio-cognitive processes, this could have implications for AI. There is a risk of incongruencies between research into the phenomenon and the discussions on social media. Furthermore, light is shed on why this might be the case.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande. Resultatet av arbetet är sålunda en undervisningsmetod och lektionsförslag som kan användas direkt av lärare i fältet. Lektionsförsöket visar att elevernas attityd till undervisningsmetoden är positiv och att det är möjligt att dela in eleverna i de olika verksamhetsformerna ovan.

Denna studie fokuserar på att undersöka förutsättningarna för svenska banker att investera i artificiell intelligens (AI) för att förbättra kundnöjdheten. I ljuset av den pågående digitala transformationen och de teknologiska innovationerna som skett inom banksektorn har det analyserats hur bankerna anpassar sig för att möta kundernas förväntningar och behov. Genom att integrera insikter från teoretiska ramverk och intervjuer med representanter från banksektorn och privatpersoner har det utforskats kring strategiska initiativ, såsom digitalisering, användning av AI och förändringar inom kundservice.  Studien finner att bankernas anpassningsförmåga till digitala förväntningar har en direkt inverkan på hur de investerar i artificiell intelligens och därigenom påverkar kundnöjdheten. En framgångsrik integration av AI-teknik, särskilt inom områden som kunder förstår, är kritisk för att möta varierande kundbehov och öka effektiviteten hos banktjänster. Resultaten från vår analys visar konkreta exempel på hur implementeringen av specifika AI-verktyg har påverkat bankernas förmåga att effektivt hantera kundkontakt och öka effektiviteten. Genom att grunda oss på dessa resultat kan det härledas tydliga samband mellan de identifierade behoven och de implementerade åtgärderna. Sammanfattningsvis belyser våra resultat den strategiska betydelsen av att svenska banker kontinuerligt anpassar sig till digitala förväntningar och ansvarsfullt implementerar AI för att säkra en hållbar framtid och bibehålla konkurrenskraft. Denna insikt är central för att förstå hur banksektorn kan navigera genom de utmaningar och möjligheter som den digitala eran innebär.

In this paper we present our research on learning in event organizations since we haveconcluded that there is no research on this topic. We have chosen a qualitative researchstrategy with multiple case studies where we used semi-structured interviews to go into depthin the event organizations we have studied. The research overview highlights the problem oflearning in organizations today and that organizations must learn to survive and to create acompetitive edge in the industry in which they are operating. Learning in organizationsdepends on their employees and if they may not develop within the organization they will notbecome further motivated. Our research shows that event organizations learn subsequentlyand take the situation as it comes through learning by doing primarily.Research shows that individuals learn different, and our study therefore indicates that theremust be leadership that is adapted to different situations and different learning styles. As theevent industry is time-pressed, a fully customized system will not be sustainable to managemeeting the demands of the market. Today, systems and tools for learning are inadequate toadapt to this fast-changing environment in which the organizations live. We have combinedsystems and tools that together create a more adaptable system for the time-pressed eventorganization.The system deals with an understanding of which situation the employee is in and whichpreferred way it wants to learn and thus the manager can adapt to this to get the maximumoutcome of learning. This will help managers in event organizations to better understand theiremployees, motivate them to a greater extent, thereby creating competitive advantages for thecompany. As the manager is time-pressed, our study also shows that collective learning isimportant for the effectiveness of the organization's learning. In this way, the manager doesnot always have to be the driving force in learning. Our research shows that technologicalsolutions will help the time-pressed organization to create a more collective learning and amore sustainable solution, as this is a more time-efficient tool for sharing knowledge. Whatwe present here is a contribution with a theoretical solution that is also practically feasible,unlike several previous theories.This study is written in Swedish. / I denna uppsats framför vi vår forskning om lärande i evenemangsorganisationer då vi sett attdet saknas forskning kring detta ämne. Vi har valt en kvalitativ forskningsstrategi medmultipla fallstudier där vi använt semistrukturerade intervjuer för att gå på djupet i deevenemangsorganisationer som vi studerat. Forskningsöversikten lyfter fram problematikenkring lärande i organisationer idag och att organisationer måste lära sig för att överleva ochför att skapa sig en konkurrensfördel i den bransch den befinner sig i. Lärandet iorganisationer är beroende av dess medarbetare och får inte dessa utvecklas inomorganisationen så blir de inte heller motiverade. Vår forskning visar attevenemangsorganisationer idag lär sig efterhand och tar situationen som den kommer genomlearning by doing främst.Forskning visar att individer lär sig olika och vår studie visar på att det måste finnas ettledarskap som är anpassat för olika situationer och olika lärstilar. Eftersomevenemangsbranschen är tidspressad blir därmed ett helt individanpassat system inte hållbartför att klara av att möta dess omvärld. Idag är de system och verktyg som finns för lärande iorganisationer bristande för att anpassas till denna snabbt föränderliga omvärld somorganisationer lever i. Därmed har vi kombinerat system och verktyg, situationsanpassatledarskap samt VARK och teknologi, som tillsammans skapar ett mer anpassningsbart systemför den tidspressade evenemangsorganisationen.Systemet handlar om en förståelse för vilken situation medarbetaren befinner sig i och vilketföredraget sätt den vill lära sig och därmed kan chefen anpassa sig till detta för att få ettmaximalt utfall av lärande. Detta kommer att hjälpa chefer i evenemangsorganisationer attförstå sina medarbetare bättre, motivera dem i större utsträckning och därigenom skapakonkurrensfördelar för företaget. Då chefen är tidspressad visar vår studie även att ettkollektivt lärande är av vikt för att effektivisera organisationens lärande. På så sätt behöverinte chefen alltid vara den drivande faktorn i lärandet. Vår forskning visar att teknologiskalösningar hjälper den tidspressade organisationen för att skapa ett mer kollektivt lärande ochen mer hållbar lösning då detta är ett mer tidseffektivt verktyg för att dela kunskap. Vi bidrarhär med en teoretisk lösning som även blir praktiskt genomförbar till skillnad från fleratidigare teorier.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste åren ökat kraftigt i världen och till följd av detta har nya mobila tjänster utvecklats för att kunna uppfylla konsumenters förändrade krav. Mobila betalningar är en av de nya tjänster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher där mobila betalningar har implementerats är inom den svenska dagligvaruhandeln där efterfrågan på tjänsten dock upplevs som låg. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka faktorer som påverkar konsumenters acceptans av mobila betalningar inom den svenska dagligvaruhandeln. Studien har utgått från tidigare litteratur inom området, och samtliga analyserade faktorer är baserade på tidigare generell forskning inom mobila betalningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie för att kunna testa sex uppställda hypoteser. Resultatet från studien visar på att kompatibilitet är den faktor som påverkar konsumenter i högst grad till att använda mobila betalningar inom dagligvaruhandeln. De andra faktorerna som visade sig påverka konsumenternas användarintention är den upplevda nyttan, den upplevda användarvänligheten och subjektiva normer. De hindrande faktorerna risk och självförmåga visade inte på några samband, då ingen av dem var statistiskt signifikanta.

Datorer till varje elev blir allt vanligare i gymnasieskolan. Med datorn följer oändliga möjligheter till undervisning och lärande men också många dilemman för lärare. Det finns ofta en övertro på att modern teknik ska ”fixa” dessa pedagogiska dilemman och att lärare med automatik ska veta hur tekniken ska användas. Forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter berättar att det finns många fördelar att vinna med användning av teknologiska verktyg i undervisningen. Motivation, ökat självförtroende, ökade möjligheter till lärande och bättre skolresultat för elever i svårigheter men också för övriga elever. Pedagogiska appar är uppbyggda enligt teorin kring scaffolding och kan, rätt använda, utöka varje elevs ”zone of proximate development”. Syftet med detta examensarbete är att genom en enkät riktad till elever i gymnasieskolan undersöka deras användning av teknologiska verktyg, pedagogiska appar samt deras uppfattning kring nyttan av dessa. Resultatet visar att nästan alla elever använder PC, tillhandahållna av skolorna, men att det främst är inom ämnena svenska och engelska de använder stöd i form av stavningshjälp, uppläst text mm. Användning och kännedom av och kring appar och stödjande program är lågt, även om många av eleverna anger att de har svårigheter att stava så anger endast 10% att de regelbundet använder sig av stöd för stavning. Användningen är alltså låg även fast resultatet också visar på att eleverna upplever positiva effekter av användningen av teknologiska verktyg i form av bland annat ökad motivation och kontroll. Resultatet ger upphov till en mängd frågor rörande orsaken till det låga användandet. Bland annat: har lärarna för låg teknisk kompetens? För låg kännedom kring vilken app som passar bäst och hur den används? Köper skolorna in fel verktyg? Ger vi elever i svårigheter de stöd och kompetenser som möjliggör ett gott studieresultat samt ett framtida fungerande samhällsliv? / A computer for every student is more and more common in high school. With the computer come endless possibilities for teaching and learning but also many dilemmas for teachers. There is often an over-reliance on technology to “fix” these educational dilemmas and that teachers automatically will know how to use this new technology. Research on students with reading and writing disorder show that there are many advantages to gain with the use of educational technology. Motivation, increased self confidence, more possibilities for learning and better school results for students in need but also for other students. Educational apps are constructed according to the theory of scaffolding and can, if used correctly, increase every student’s ”zone of proximate development”. The purpose of this essay is, through the means of a survey aimed at high school/ upper secondary students, examine their use of educational technology and apps and also their perception of the possible gain of these. The results show that nearly every student use a computer/PC made available from their schools. However it is almost exclusively in the subjects Swedish and English they use any support in the form of spelling apps or text read out loud. Usage and knowledge of apps and other supportive software are low. Even if many students answer that they have difficulties in spelling only 10 % say that they regularly use any support when spelling. So the usage is low although the study also shows that the students perceive positive effects from using educational technology, taking the form of increased motivation and control. Our result gives rise to a number of questions concerning the cause of the low usage. Among others: Do teachers have too little technological knowledge and competence? Do they know too little about how to use apps or what app to use? Do schools buy the wrong technological tools for their students? Do we really give students with reading or writing disorder the support and knowledge that would achieve school success and later a working social life?