Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete?Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema.De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet. Vår undersökning visar även på att det krävs mycket av pedagogen. Vi kom fram till att det viktigaste för ett välfungerande temaarbete är att elevernas erfarenheter fokuseras, men även att ha en god planering och ta vara på kompetenserna i arbetslaget.

The starting point of this study is language and narration. The aim is to examine how educators reason by the choice of literature to work with in preschool. In my study I have examined how educators reason for the selection of books for preschool, which factors in the book affects the choice and the children’s influence. The empirical material is based on two focus groups. The participating educators in the examination discussed the subject together. By using three chosen books the educators in my study have reasoned around how the choice of books is done in preschool, what in the book is meaningful by the choice and the influence of the children. The result of the study shows that the educators reason towards a thematic aim by choice of books to work with in preschool. It also shows that the pictures are a central part for the children’s understanding of the book and also that the library is of great importance for the selection of litterateur for preschool. / Utgångspunkten för denna studie är temat språk och berättande. Syftet är att undersöka hur pedagoger resonerar vid val av litteratur att jobba med i förskolan. I min studie har jag undersökt hur pedagoger resonerar vid urval av böcker till förskolan, vilka faktorer i boken som påverkar valet och vilken påverkan barnen har. Det empiriska materialet bygger på två fokusgrupper. Pedagogerna som deltog i undersökningen diskuterade ämnet med varandra. Med hjälp av tre utvalda böcker har pedagogerna i min studie resonerat kring hur urval av böcker sker i förskolan, vad i boken är betydelsefullt vid valet samt barnens påverkan. Resultatet av studien visar att pedagogerna resonerar mot ett tematiskt mål vid val av böcker att arbeta med i förskolan. Det visar också att bilderna är en central del för barnens förståelse av boken samt att biblioteket har en stor betydelse för förskolans urval av litteratur.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia. I denna studie har jag i två olika klasser i grundskolans senare år utfört en enkätundersökning i syfte att se till hur elevernas uppfattning kring genusuppdelningen i läromedlen stämmer överens med det resultat som den statliga rapporten redovisar. Genom en pilotlektion kring kvinnornas 1900-talshistoria och ett temaarbete kopplat till 1900-talets reklam och kommersialismens historia, knutet till den ordinära människans historia, vill jag med denna studie visa på olika undervisningssätt som kan lyfta fram ett genusperspektiv på historien. Resultaten i enkätundersökningen visar framförallt på att flickorna efterlyser en mer genusinriktad och identifieringsbar historieundervisning i skolan idag. / The purpose of this essay is to show how a gender perspective in the teaching of history can be displayed as well as in history educational materials. This study is based on a report runned by the Swedish Government, which was published in 2010. It indicates an alarming result of gender segregation in today´s edcational materials. In the most of the books it is still the men´s history and the history of the upper class society which is being told. This is the given persective, despite the modern research of today which is available in historical research which tells the women, children och and the ordinary human history. In this study I have carried out a survey in two classes to exam´ine if the pupils´ opinion of gender segregation in the books agree with the report from the Government. I held a pilotlesson about the 20th century history of women and a thematic work connected to the 20th century advertising and the history of commersialism connected to the ordinary human history. I will in this study display the various ways of teaching, which can show a gender perspective on history. The results of the survey shows above all that the girls are searching for a more gender adjusted and a more identifiable history education in schools today.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling. Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor. Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder. Jag har i undersökningen kunnat konstatera att det finns många olika samverkanskonstellationer där temaarbete var något som de svarande tyckte fungerat bra. Medan samverkan mellan olika arbetsenheter var en samverkan som fungerat sämre. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1996.