<p>Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda på vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gäller bildämnet, samt genom intervjuer med lärare ta reda på hur de arbetar med bildämnet i skolan. Frågeformuleringarna som jag använt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsätt som vi idag har på bild som ett kommunikativt ämne? Varför är det viktigt att arbeta med bildämnet i skolan? och hur arbetar några lärare på fältet med bildintegration, vad vill de uppnå och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har både känslomässiga och kognitiva motiv, vilka hjälper barnet att organisera känslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framställa med bilder. Jag har också kommit fram till att bilden är av stor betydelse för inlärning av olika kunskapsområden och för utveckling av kommunikation. Jag har dessutom fått rikligt med nya tankar och idéer kring bildämnet som integration i skolan vilka jag kommer att ha stor glädje av i min kommande lärarroll. De tillfrågade lärarnas tankar stämmer väl överens med litteraturen vad gäller: bildämnets betydelse, hur vi lär, bildspråket och hur vi kan arbeta för att på bästa sätt stimulera barn i deras fortsatta bildutveckling.</p>

No description available.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv. Hållbar utveckling möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att möta sina behov. Hållbar utveckling består av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Befintligtundervisningsmaterial som rör mat och hållbar utveckling härstammar främst från olika intresseorganisationer och är inriktade på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Detta temaarbete strävar efter att vara opartiskt, tätt kopplat till gällande läroplan och att behandla alla dimensioner av hållbar utveckling. Temaarbetet riktar sig till lärare och innehåller åtta lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna är utformade med förankring i tidigare forskning om utbildning för hållbar utveckling och undervisning i allmänhet. Utvecklingsprocessen var användarorienterad och en fokusgrupp med elever intervjuades i en användaranalys samt utvärderade arbetet. Dessutom granskade en lärare arbetet. Förhoppningen är att detta temaarbete ska ge lärare stöd med att bedriva utbildning för hållbar utveckling och på lång sikt bidra till att ge elever förutsättningar för att hantera kommande konsekvenser av klimatförändringarna.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen – vad gäller toppskiktet. Bland de svaga uppsatserna var pojkarna i en större majoritet än vad tidigare forskning visat, dock ej på grund av kunskapsbrister, utan på grund av ofullständiga arbeten, något som stämmer väl in på dagens rådande ”antipluggkultur”.

Syftet med den här studien är att undersöka hur bilderboken används av pedagoger vid fyra förskoleavdelningar, där 3-åriga och 5-åriga barn befinner sig. För att uppnå mitt syfte utgick jag från tre frågeställningar som på olika sätt ringar in syftet och dessa är: hur använder pedagogerna i förskolan bilderboken vid högläsning, på vilket sätt inbjuder pedagogerna i förskolan barnen att samtala under högläsning av bilderboken och hur blir bilderboken synlig i andra sammanhang i verksamheten än under högläsningsstunden. För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av kvalitativa ostrukturerade observationer när jag besökte förskoleavdelningarna. I resultatet framgår att skillnad mellan de olika avdelningarna är hur de berörda pedagogerna väljer att genomföra högläsningen på. Skillnaderna visade sig vara hur pedagogerna valde att positionera sig i den omgivning de befann sig i, vilka val av bilderböcker pedagogerna gjorde i samband med högläsningen, hur pedagogerna bjöd in till samtal vid högläsningen och om/hur pedagogerna kopplade bilderboken till andra aktiviteter i verksamheten.

Syftet med examensarbetet är till att börja med att undersöka vilken inställning ett antal lärare på en grundskola har till begreppet ämnesintegration, vilken erfarenhet de har av att arbeta med ämnesintegrerad undervisning och hur de upplever det. Ett andra syfte med arbetet är att undersöka vilken inställning lärarna har till att ämnesintegrera andra ämnen med engelska och vilken erfarenhet de har av att göra det. Fördelar och utmaningar som lärarna upplever med att genomföra en ämnesintegrerad undervisning beskrivs.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare.Materialet analyseras med hjälp av litteratur om pedagogiska teorier och metoder, aktuell läroplan för grundskolan, samt forskning.Resultatet visar att en majoritet av lärarna i studien ser många positiva effekter av att arbeta ämnesintegrerat, både för den egna planeringen och genomförandet av undervisningen samt för elevernas upplevelse av undervisningen. När det gäller ämnesintegration med engelska ser lärarna en del utmaningar, främst i de lägre årskurserna. Även på mellanstadiet finns utmaningar p.g.a. stor spridning i elevernas engelskkunskaper.

Examensarbetet skildrar olika lärares syn på ämnesintegrerad undervisning medmatematik som utgångspunkt. Metoden som använts är intervjuer med verksammalärare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkterpå hur temaarbetet kan förändras till det bättre. Resultatet visar att alla de intervjuadelärarna är positiva till att arbeta ämnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kanuppstå. I resultatet går även att utläsa hur de intervjuade lärarna ställer sig till vårttemaarbete. / The dissertation is about integration of mathematics with other subjects in compulsoryschool.

Studiens syfte är att undersöka hur posthumanistisk teori kan bidra till måluppfyllelse och kvalitet i förskolan genom att synliggöra relationer mellan aktörer i ett tematiskt arbetssätt. Forskningsfrågor som ämnar svara på detta är; hur samverkar pedagoger, barn samt icke-mänskliga ting i förskolans temaarbete? Samt vilka handlingar möjliggörs därigenom för det systematiska kvalitetsarbetet? Problemområdet beskrivs utifrån stora skillnader i kvalitet mellan förskolor samt att undervisning i samband med den reviderade läroplanen tar stöd i nya teorier. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med aktör-nätverksteori. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer som miljö, material samt läroplan kan vara utgångspunkt för ett utforskande arbetssätt. Med detta som utgångspunkt i arbetsprocesser för systematiskt kvalitetsarbete kan en samverkan med ett målinriktat arbetssätt skapas genom pedagogers stöttande förhållningssätt. Slutsatsen är att posthumanistiska teorier kan bidra till förskolans måluppfyllelse och kvalitet genom en rörelse mellan olika teorier.

<p>Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.</p>

<p>Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det. </p>