The aim of this master’s thesis is to examine how male and female stereotypes are used to describe the characters in modern detective stories for children. We have analyzed six books in the aforementioned genre written for children between the ages of 9 and 12. This essay examines which inner qualities, appearances, activities and professions are used to describe the persons’ character in the analyzed books and if these stereotypes agree with the person’s biological sex. In this essay we use the gender definition of Professor Yvonne Hirdman. Hirdman defines a person’s gender as a socially created structure, and sex as a person’s biological sex. The method used in this essay is a qualitative text analysis. In order to identify the stereotypes occurring in the examined books, we have created our own schedule for the analysis. This schedule consists of stereotypes that different theorists, such as Nikolajeva, Svaleryd, Connell and Murphy, say are stereotypes. Our conclusion is that modern detective stories written for children contain more male than female stereotypes. Overall the characters in the detective stories are not described in a stereotyped way. The girls and the women in the books are mostly described with male stereotypes, in some cases even more so than the boys/men. The adult men are mostly described with male stereotypes although the boys were described with many of the female stereotypes; in some cases the boys had almost no male stereotypes. Society is changing and many men these days are involved in housework and spend more time with their children, a change that is visible in the modern detective stories for children.

The purpose of this Master's thesis is to examine if stereotype gender patterns are showing, and how they are showing, in the picture books that have the highest number of loan in Sweden’s three biggest cities. It is also a purpose to show if these gender patterns can be compared to the outlook on gender in the curriculum. The method used is a qualitative text analysis. 13 picture books are analyzed on the basis of Yvonne Hirdman’s theories on gender and Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature. It is the descriptions of characters that are target for the analysis. There are four types of character description: looks, actions, relationships and inner description. These are then set in relation to gender theories. The result of the study shows that stereotype gender patterns is still present in these kinds of books but there is also a visible change. Many of the books have at least one character that is not all stereotype. Often it is the looks that are traditionally male/female. Actions are not that stereotype and a tendency towards more sensitive boys are seen. Maybe because there still is a higher number of boys than girls in the picture books. The outlook on gender is not the same as in the curriculum but there seems to be a change towards it. This change can be something that library users and librarians are aware of, but it can also be an unconscious change that is connected to the society’s outlook on gender. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine if the realistic youth novels of today can provide support and inspiration for its readers with the purpose of dealing with own difficulties. I have examined four Swedish novels from 2006 and studied in what way and from whom the young fictive women get advice and support. In the background section of the essay I have made studies of how it is to be a young woman in modern society. It also covers a historical perspective of the modern youth novel and presents studies based upon reading and reader-response theory of young people. I apply the theory of the psychiatrist Jan Ramström who uses a psychoanalytical and a culture theoretical perspective on young people’s development in modern society. Methodologically I use a qualitative text analysis. I have found that foremost it’s the mothers who provide support and advice to their daughters but support from other grown-ups and from institutions of society also occur. To sum up, the support consists of comfort, conversation, practical, economical and medical help, advice for the future, and also encouragement and praise. The support from friends can be practical advice and help but also someone to talk to. The descriptions of the relations between youths and supporting adults are positive. The novels show that it’s easier to get through difficulties in life when you have someone to turn to. / Uppsatsnivå: D

Eftersom livsåskådning och identitet är viktigt för alla människor finns ämnesområdet bl.a. i religionskunskapsämnet. Genom gymnasiereformen 2011, skrevs även intersektionalitet in i kursplanen d.v.s. hur kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet kan interagera med religiösa och andra livsåskådningar. Även relationen mellan "identitet och tillhörighet" betonades i kursplanen. Identitetsbegreppet är dock mångfacetterat, utifrån detta väcktes intresset för ämnesområdet "identitet" som ligger till grund för denna läroboksanalys. Syftet med den här studien har varit att belysa hur två religionsläroböcker för gymnasiet presenterar och gestaltar identitetsbegreppet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld. Samt belysa hur lärare kan arbeta didaktiskt med s.k. känsliga ämnen såsom olika former av genus och sexualrelaterat våld som beskrivs i religionsläroböckerna. Metoden har bestått av en detaljerad undersökning av specifika textavsnitt i två religionsläroböcker genom en kvalitativ textanalys. I min kvalitativa textanalys har jag arbetat med preciserade frågor till texten utifrån analysverktyg inspirerat av Esaiasson m.fl. Undersökningen visade bl.a. att värderingar och normer om identitet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld ofta implicit beskrivs och porträtteras utifrån en västerländsk kontext där värden såsom individualism och s.k. fria val är centrala. Även om läroböckerna explicit tagit hänsyn till mångkultur. Båda religionsläroböckerna relaterar även överlag homosexualitet etc. både explicit och implicit med strukturella förtryck och problem. Vilket bidrar till att icke-heterosexuell läggning beskrivs och porträtteras som annorlunda, trots att det säkert inte alls varit författarnas intentioner. Genus och sexualitetsrelaterat våld krockar således med skolans värdegrund och diskuteras i uppsatsens diskussionsdel, utifrån intersektionalitetsbegreppet, Robert Jacksons tolkande ansats samt utav David Lifmarks tolkningar av Martha Nussbaums emotionsteori.

Läroböcker utgör en grund för många lärare i deras undervisning. Det innebär att läroböcker behöver hålla god kvalitet och innefattas av de kunskaper som det aktuella ämnet avser förmedla. Religionskunskapsämnet syftar bland annat till att elever ska utveckla förståelse för religion utifrån olika tolkningar och perspektiv. Att religioner inte är slutna system utan dynamiska så till vida att olika religiösa förhållningsätt existerar sida vid sida inte bara mellan religioner utan också inom. I föreliggande uppsats ligger fokus på judendomen och syftet har varit att undersöka i vilken mån sex läroböcker behandlar olika judiska tolkningar och perspektiv och därmed kan hjälpa elever att uppnå de kunskapsmål som innefattar inomreligiös variation. Med kvalitativ textanalys som metod har varje lärobok systematiskt analyserats med hjälp av ett analysverktyg som avsågs kunna ge svar på uppsatsens frågeställningar. Huruvida de analyserade läroböckerna synliggör inomreligiös variation visade sig variera. Vad gäller gudsuppfattning visade det sig att samtliga läroböcker innefattades av teologisk essentialism då den förmedlade synen av judendomen var förenad med en transcendental makt, en helig gud. Ett kärnessentialistiskt förhållningssätt var också tydligt framträdande i vissa av läroböckerna, vilket fick till följd att inomreligiös variation många gånger uteblev kring judars utövande av bland annat kosher och sabbat. Istället förmedlades dessa i enlighet med traditionell judendom. I vissa av läroböckerna poängterades vikten av att människor formas av sin omgivning vilket innebär att individer och grupper ger uttryck för olika religiösa tolkningar och att graden av strikthet varierar. Kön var en aspekt som i vissa fall kopplades samman med utövandet av religionen och att synen på kön varierar inom de olika inriktningarna. Liksom att judar i Sverige kan ha ett annat förhållningssätt till tro och utövande än till exempel judar i Israel.

Denna analys ämnade att undersöka hur ämnesstoff gällande miljöproblem i geografiska läromedel representeras. Representationen grundades på teorier om selektiva traditioner, utbildningsfilosofier och didaktiska typologier. Analysen har också undersökt hur detta innehåll har förändrats över tid i de utvalda läromedlen.       De utvalda läromedlen publicerades 1982, 1996 och 2013 och analyserades utifrån en kvalitativ textanalys. Baserat på tidigare forskning och teori kan denna undersökning konstatera att innehållsstoffet i geografiböcker som rör miljöproblem representeras ur olika perspektiv. Det analyserade stoffet har representerats ur ett naturvetenskapligt perspektiv, ett samhällsvetenskapligt perspektiv eller ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta beroende på hur författaren eller författarna vill förmedla fakta och kunskap till eleverna. Vad som påverkar det perspektiv som texten skrivs ur kan vara medvetet eller omedvetet baserat på den rådande samhällsdebatten, moraliska och politiska frågor, den aktuella pedagogiska synen och utbildningstraditioner. Analysen har även kunnat konstatera att ämnesstoffet gällande miljöproblem har ändrats över tid. Teman som till exempel olja och fossila bränslen har representerats på olika sätt, tagit olika stor plats i läromedlen samt behandlats ur olika perspektiv med olika utgångspunkter.

<p> This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots?</p><p>The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.</p><p>Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner.</p><p>Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap.</p><p>Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.</p><p> </p>

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. <strong>Metoden</strong> som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det <strong>teoretiska ramverket</strong> grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. <strong>Resultatet</strong> av analysen<strong> </strong>visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>