Språket har en stor betydelse för förståelsen av delar av matematiken. Det finns flera faktorer i matematiken som kan vara utmanande för elever som läser svenska som andraspråk. En av dem är att gå från ett vardagsspråk till ett matematikspråk då ord som rymmer, volym och udda är ord som har olika betydelse beroende på kontext. De elever som inte behärskar matematikspråket fullt ut får det svårare att lösa textuppgifter i matematiken. Syftet har därför varit att, genom observationer och intervjuer, ta reda på vilka strategier elever som läser svenska som andraspråk använder när de löser textuppgifter i matematik. Syftet var även att ta reda på vad som kan ligga bakom de val eleverna gör utifrån de dolda regler som kan finnas i klassrummet och det didaktiska kontraktet. Åtta strategier framkom där fyra strategier kunde kopplas till de dolda reglerna eller det didaktiska kontraktet. Två strategier kunde förklaras med övriga orsaker. Slutsats som kan dras är att eleverna använder sig av flera strategier och att det kan vara av värde att medvetandegöra hur regler och det didaktiska kontraktet kan påverka elevernas strategival. / Language has a big impact on how we understand some parts in the subject of mathematics. Thera are several factors in mathematics that can be challenging for second language students. One of these factors is to go from everyday language to a mathematic language because there are words that have different meaning depending on the context they are in. It is more challenging for students, who do not fully understand the mathematic language, to solve word problems in mathematics. The purpose of this study was therefore, through observations and interviews, to find out what strategies second language students use to solve word problems in mathematics. It was also to find out what lies behind their choices. This connected to the hidden rules that can exist in a classroom and the didactical contract. Eight strategies where found and four of them could be connected to the hidden rules or the didactical contract. Two strategies where explained with other reasons. Conclusions are that students use several strategies to solve word problems and that there in value in realizing how the hidden rules and the didactical contact can have an impact on student choices.

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråkselever kan ges stöd för att förstå och skapa mening i matematiska textuppgifter. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 59 studier ligger till grund för analysen. Resultatet visar att språkfärdigheter och läsförståelse har betydelse för andraspråkselevers möjligheter att lyckas med textuppgifter, vilket gör språkutvecklande arbete viktigt i matematik. Eleverna har i många fall lättare att lösa uppgifterna på sitt förstaspråk, men texten i uppgifterna kan göras mer tillgänglig genom att se över formuleringar och ordval. Undervisning som syftar till att lära eleverna läsa och lösa textuppgifter verkar ge resultat. Litteraturstudien pekar på att även kontexten är viktig. När elever arbetar med textuppgifter är det troligt att de tar hjälp av båda sina språk i tankeprocessen. Det gör att båda språken kan ses som en resurs. / The purpose of this study is to investigate in which ways multilingual students can be supported to understand and make meaning of mathematical word problems. The study is carried out in the form of a systematic review, including 59 studies. The results show that language skills and reading proficiency are important to multilingual students chances to succeed with word problems. That makes it important to adress those issues during mathematics lessons. In many cases students benefit from working with word problems in their first language, but the problem texts can be made more easily comprehensible if they are written in a less complex language. Instruction with the specific aim to teach students how to read and solve word problems seems to be useful. The review shows that the context in word problems also is significant. Students working on word problems are likely to use both their langugages in the cognitive process. That means that both languages may be considered to be resources in the classroom.

Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

Matematiska problem är ofta formulerade med mycket text därav blir elevens förmåga att läsa och tolka text samt textens utformning, centrala delar i elevens utveckling av matematisk förståelse. En text i matematik kan innehålla begrepp och ord som eleven behärskar i sitt vardagliga språk men som har en annan betydelse i en matematisk kontext. Texter i läromedel som formuleras slentrianmässigt riskerar att leda till att elevers läsförståelse och matematikförståelse försämras istället för att utvecklas. Textuppgifter elever möter i sitt läromedel bör vara utformade för att utveckla såväl läsförståelse, begreppsförmåga, berika elevens ordförråd samt matematiska förståelse. Studien visar dock att andel missvisande ord och formuleringar elever möter i texter i matematik ökar med elevernas stigande ålder. Utifrån detta är det rimligt att ifrågasätta om textuppgifter i matematik ämnar utveckla ovanstående förmågor eller om orden ställer sig i vägen för matematiken?  Denna läromedelsgranskning utgår från tidigare forskning kring sambandet mellan matematik och läsförståelse. De artiklar som konsumerats grundar sig på det sociokulturella perspektivet om lärande i en social och kulturell kontext. Studien utgår från den socialsemiotiska teorin om text som en resurs för att skapa förståelse för något. Det valda läromedlet analyseras på teckennivå för att finna möjliga representationer av ordens betydelse och vilka möjligheter och svårigheter som kan uppstå när tecknen sätts samman för att skapa mening i textuppgifter i matematik. Syftet med denna läromedelsanalys är därav att granska texter elever möter i sitt läromedel i årskurs 4 och årskurs 6 för att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter som arbetet med matematiska texter kan innebära och hur texternas utformning kan underlätta eller försvåra för elevens matematiska utveckling.

Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

Vi studenter har under vår studietid observerat avsaknaden av läromedel för elever med svenska som andraspråk i matematik vilket väckt en nyfikenhet till vidare forskning inom området. Den här studien är utförd i tre olika klasser innehållande elever med svenska som andraspråk. Studien fokuserar på elever med svenska som andraspråks lösningsförmåga vid textuppgifter och jämförelse mellan elever som använt respektive inte använt ett anpassat läromedel. Studien använder sig av variationsteorin för att identifiera kritiska aspekter i textuppgifter samt hur dessa påverkar eventuella samband och skillnader i elevlösningar. Elevlösningarna granskades kvalitativt genom att studera vilken representationsform eleverna valt. Dessutom granskades om eleverna besatt adekvat begreppsförståelse för textuppgifterna. Studiens empiri är insamlad genom ett matematiktest som eleverna har utfört. Resultatet visade att elever med svenska som andraspråk som inte använder anpassat läromedel löste matematiktestet mer framgångsrikt än den elevgrupp som använder anpassat läromedel. Resultatet visade även att begreppsförståelse och textuppgiftens utformning har en stor betydelse för elevens lösningsförmåga i båda elevgrupperna. Vidare diskuteras begreppförståelsens betydelse, användning av flera representationsformer i en textuppgift samt vilken typ av uppgift eleverna mest framgångsrikt löste.

Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieelever uttrycker motivation, både allmänt för matematik och för matematiska textuppgifter. Forskningsfrågorna behandlade vilka typer av motivation eleverna uttrycker gällande de två områdena, samt om det finns kopplingar däremellan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 11 elever i årskurs ett på två gymnasieskolor. Motivationen mättes genom att fastställa dess valens samt identifiera motivationsindikatorer som kategoriserades i ett tidigare framtaget ramverk med primärindelningen inre respektive yttre motivation. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt, huvudsakligen med tematisk analysmetod.  Det övergripande resultatet visade en positiv inställning till matematikämnet och en övervikt för yttre motivation. Däremot var den övergripande inställningen till textuppgifter i det närmaste genomgående negativ eller neutral och motivationen präglades av yttre motivation. Inslaget av negativa motivationsindikatorer var stort. Textuppgifter med frihet i val av lösningsstrategi uppfattades generellt negativt och många elever uppfattade inte textuppgifters ämnesinnehåll som viktigt eller motiverande. En ny typ av externt utåtriktad motivation identifierades för textuppgifter som handlar om att eleven uttrycker motivation genom att utgå från andras perspektiv, lärarens eller kamraters, vilket föranledde införande av två nya kategorier i ramverket. Inga säkra slutsatser har kunnat dras kring kopplingar mellan den allmänna matematikmotivation och motivation för textuppgifter.

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.