Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömålen kan vara ett sätt att göra hållbar ut­veckling synlig för elever på byggprogrammet. Det har också varit att ta reda på vilka mervärden som kan skapas genom att hållbar utveckling synliggörs genom att miljömål integreras i under­visningen. Delmålen är verklighetsnära och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förändring. Resultatet visar att yrkeslärare, elever och platschefer på byggföretag inte hade kännedom om miljömålen. Svenska miljömål behöver integreras i karaktärsämnena på byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krävs för att vi ska kunna nå hållbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, så att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förändring. Nästan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervärden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hållbar utveckling. De tyckte att det var viktigt att arbeta med de frågorna och beskrev det i termen yrkesstolthet samt att det leder till välmående, vilket också stöds av litteraturen. / The aim has been to examine whether the Swedish environmental objectives may be a way to make sustainable development visible for students on the construction program. It has also been to determine the added value that can be created by making sustainable development visible by integrating environmental objectives into the teaching. Interim objectives are realistic and directly linked to the construction sector, which can lead to an increased commitment and desire to con­tribute to change. The result shows that vocational teachers, students, and site managers in construction compa­nies were not aware of the environmental objectives. Swedish environmental objectives need to be integrated into vocational school subjects of the construction programme so that political decisions in order to achieve sustainable development is communicated to the students, so that they can come out in working life with action skills which can lead to changes. Almost all interviewed felt that it could provide added value to have knowledge of how they in their everyday lives can work with sustainable development. They think it is important to work with the issues and that it results in prosperous in daily life, which also is supported by the literature and described it in terms of professional pride.

År 2009 kom en ändring av strandskyddslagen, där bland annat 7 kap. 14 § miljöbalken(MB) fick en ny formulering. Den nya lydelsen innebar en skärpning av kravet för att få utvidga strandskyddet. I samband med lagändringen gav regeringen i uppgift till Länsstyrelsen att utföra en översyn av de utvidgade strandskydden i Sverige och ta nya beslut i de fall som behövdes. Länsstyrelsen fick fram till 31 december 2014 på sig att genomföra översynsarbetet. Eftersom arbetet nyligen är avslutad, finns ännu ingen sammanställning av resultatet på nationell nivå. Naturvårdsverket rekommenderar i sin handbok "Utvidgat strandskydd – en vägledning till underlag och beslut" att Länsstyrelserna tar hjälp av kommunerna vid översynsarbetet. Handboken är dock frivillig för Länsstyrelserna att följa och de kan ha använt sig av olika arbetssätt under översynsarbetet. Studien syftar till att kartlägga hur det utvidgade strandskyddet i Sverige har förändratsunder tiden för översynen, samt kartlägga vad kommunerna anser om Länsstyrelsernasarbete med översynen av det utvidgade strandskyddet. De frågeställningar som besvaras i studien är: • Hur har det utvidgade strandskyddet i Sverige förändrats efter Länsstyrelsens översyn?- Hur skiljer sig förändringarna åt i olika delar av Sverige? • Hur ser kommunerna på det utförda arbetet och dess resultat? En kvantitativ metod har använts, där arealer för utvidgat strandskydd har bearbetats för kartläggningen samt en enkät skickats ut för att besvaras av kommunerna. Resultatet av studien visar att det utvidgade strandskyddet i Sverige över lag har minskat. För enstaka län har en ökning, eller ingen förändring av strandskyddsarealen skett. För hela strandskyddet, det vill säga strandskyddet på land och i vatten sammanräknat, har totalt sett en minskning av arealen skett i 13 län. För två län gäller en ökning och för ett län ingen förändring. Resterande fem län har inte rapporterat in resultatet av översynen och ingår därför inte i kartläggningen. Trots minskningen av arealerna har omkring hälften av Länsstyrelserna beslutat om nya områden för utvidgat strandskydd. Enkätundersökningen visade på blandat resultat. Av 290 kommuner valde 179 att besvara enkäten. Av de svarande var majoriteten, ungefär två tredjedelar nöjda med Länsstyrelsens samarbete, medan ungefär en tredjedel av kommunerna inte var nöjda. / In 2009, an amendment was added to the Shore Act, which included a new formulation for14 § Environmental Code in chapter 7. This reformulation meant a tightening of the requirements to obtain expanded shore protection. In connection with the amendment, the Swedish government tasked the county governments to conduct a review, which would involve extended shore protection in Sweden and take new decisions regarding the shore protection in the cases that where needed. The county governments were given until December 31 2014 to conduct and implement this review process. Since the review recently has been completed, there is yet no compilation of the results. In their manual, "Utvidgat strandskydd – en vägledning till underlag och beslut", the Environmental Protection Agency recommends that each individual county government collaborates with the town governments for further help during the review process. The manual for this process is optional for the county governments to follow; therefore, the county governments may have conducted the review process in various ways. This study aims to identify how the expanded shore protection in Sweden has changed during the time of the review. Furthermore, it identifies the opinions of the town municipalities regarding the county governments review. The issues addressed in the study include: • Based on the Swedish county governments’ review, how has the expansion of shore protection changed?- How do the changes show in the different parts of Sweden? • What is the town governments’ opinion about the changes and results? Within this study a quantitative method was used. Areas for expanding the shore protection were processed for the survey and a questionnaire was developed and sent to town governments to be answered. In general, the results of the study concluded that the expanded shore protection in Sweden overall has declined. Whereas some counties experienced an increase, others have shown no change at all. The shore protection study,which includes the protection on land and in water, demonstrated a reduction of acreage in 13 counties. Two counties reported an increase in acreage, and one county reported no change. The remaining five counties have not reported the results of their review and therefore were not included in the survey. Despite reduction in area, approximately fifty percent of the participating county governments decided on new areas for extending their shoreline. The survey has showed mixed results. Sweden consists of 290 town governments, and 179 chose to answer the questionnaire. About two-thirds of the respondents were satisfied with the cooperation of the county governments, and about one-third was not satisfied.

A detailed development plan (DDP) is a legally binding plan that regulates the municipalities land use on a detailed level. The purpose with the DDP is to evaluate the suitability for development on land access, in order for municipalities to manage spatial planning and minimize environmental harm. If a DDP would likely cause a significant impact on the environment, an Environmental Impact Assessment (EIA) has to be produced. The aim of this thesis was to investigate how DDP and EIA processes are working on a local level in Sweden, and how the quality is reflected in the processes. More specifically, I investigated the role of EIA actors involved in the DDP process, as well as whether these processes are inadequate from an environmental conservation perspective. To investigate these issues, a document study was conducted as well as an interview study. The results from the study presents several shortcomings in both processes; examples of shortcomings were the lacking knowledge among the DDP and EIA actors in how to conduct the process, as well as interpreting and understanding the law.  Other observed shortcomings were the different levels of engagement among the plan administrators, the EIA performers and the County Administrative Board reviewers. Three important factors were recognized for achieving good processes. Firstly, the people involved need to have broad knowledge and good qualifications. Secondly, the actors must be able to communicate in a good and clear manner. Lastly, the third factor is a good process leader who brings together the DDP and EIA process.

Naturreservat är en form av områdesskydd som kan användas för att ge värdefulla naturområden ett långsiktigt skydd. När ett naturreservat bildas är tanken att det ska finnas kvar mycket länge och att upphäva ett reservat kräver väldigt starka skäl. Naturreservat är den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste årtiondena och anledningen till detta är att man inom miljö- och naturvårdspolitiken har satt upp tydliga mål som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns är praktiskt tillämpbar. Att bilda ett naturreservat är en process med många steg. Syftet med denna uppsats är att utreda denna bildandeprocess, och jämföra tillvägagångssättet hos kommunerna och hos länsstyrelsen. Denna jämförelse begränsar sig till Stockholms län och reservat som vunnit laga kraft under de senaste tre åren. I undersökningen har skillnader i reservatens storlek, utformning, syften samt tidsåtgång noterats. De kommunala reservaten som ingår i undersökningen är större än länsstyrelsens. De kommunala reservaten är också mer spridda i sin utformning och har flikigare gränser. Tidsåtgången för en bildandeprocess varierar, naturreservaten som har bildats under de senaste tre åren i Stockholms län har tagit från drygt 1 år till 18,5 år att bilda. För de reservat som ingår i undersökningen har länsstyrelsens reservat i genomsnitt tagit längre tid att bilda än vad kommunernas reservat har tagit. Naturreservat kan bildas på fastigheter som ägs av andra än staten, då kan värdering och förhandling om marken bli ett tidskrävande moment. Tidsåtgången kan därför påverkas kraftigt av vem som äger marken som man ska bilda naturreservat på. En annan faktor för tiden det tar att bilda ett reservat är resursbrist, detta har framgått tydligast för reservaten bildade av länsstyrelsen där flera av reservatsärendena legat vilande under någon period på grund av personalbrist. / Establishing nature reserves is a long-term way of protecting valuable environments. A nature reserve is meant to last for a very long time and revoking one takes strong and valid reasons. Nature reserves are the most occurring type of nature protection in Sweden. The amount of reserves and the areal of protected estates have been increasing for the latest decades, due to clear goals and programs from the political field and a practically applicable legislature. The creating of a nature reserve is a multistep procedure. The purpose with this thesis is to investigate this procedure and to compare the method used by the municipalities and by the County Administrative Board. This comparison is limited to reserves that have won legal force during the past three years. In the comparison we have seen differences in the reserves size, shape, purposes and timescale. The nature reserves constituted by municipalities are larger than those created by the County Administrative Board. They are also more fragmented and uneven when it comes to shape and boundaries. The time that passes during the process can vary, for example the reserves in our review have taken from just over 1 year to 18.5 years to finish. The average timespan for the making of the nature reserves has been larger in the County Administrative Boards reserves than in the municipalities’. Nature reserves can be constituted on estates owned by others than the Government. When that is the case, valuing the property and negotiating with the owner may take a lot of time. The timescale can thus be largely influenced by who owns the land that is to be protected. Another factor of the timescale is lack of assets. This is most clear with the County Administrative Board, where several matters have been resting some time during the procedure, due to shortage of human resources.

2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan. Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien. Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat. / 2009/2010 a new concept was brought into Environmental code and Planning and Building Act, which was countryside development in areas close to shores (LIS). This amendment was motivated by that areas which have a low degree of exploited land area and high access to seaside areas would get an opportunity to reliefs in coastal protection regulations, in order to be able to offer attractive areas for living and establishing different activities within the municipality. Since the amendment came into force the main responsibility for approval of exceptions from costal protection regulations is on the county. The county administrative board main responsibility is to keep an eye on the granted approvals of the municipalities. The amendments in the Planning and Building Act resulted in the possibility for the municipalities to present areas in with a relief in coastal protection regulations, as a part of the comprehensive plan, an addition to the comprehensive plan or an extensive version for a part of the comprehensive plan. The purpose of this study is to investigate and compare how the legislation about LIS is applied, by studying 44 municipalities including the documents of comments from the county administrative board. The first part of the study is the quantitative part which contains collecting and compile information and statistics in which the study will be founded. The study also contains a qualitative part of analyzing the results obtained in the quantitative part. Overall the study shows that there is a disagreement between the municipalities and the county administrative board regarding costal protection regulation. The conclusion is based on the results from the study presenting the comments from the county administrative board to the municipalities during the final examine before the comprehensive plan is adopted by the municipal council. The results in the study show a pattern in the most frequent comments from the county administrative board compiled. The most common comment from the county administrative board is that the municipality has not fulfilled the purpose of the legislation about LIS. Furthermore, the municipality has not considered national interests in the municipal areas meant for LIS. The study shows that different political ideology has an influence on the execution of the legislation about LIS in municipalities. The results in the study show that the political ideology has an impact on the numbers of areas which the municipalities present as LIS. As a matter of fact, the impact of political ideology is greater than the impact of geographical similarities between two municipalities, according to the results in the study.

Made available in DSpace on 2016-12-08T16:55:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 117291.pdf: 3141234 bytes, checksum: af6be1bc2a124476d871bdee63e3113b (MD5) Previous issue date: 2013-02-08 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O Estado de Santa Catarina, em sua peculiar composição, constitui-se em grande parte de extensa rede de vegetação marginal, que vem sendo ao longo dos anos deteriorada gradativamente, quer por sua localização, quer por estar próxima a margem de águas correntes, quer por se encontrar em local estratégico para a passagem de rodovias ou, outras vias de acesso. A legislação por mais de 30 anos buscou preservar e amparar a existência desse habitat, classificando a vegetação de preservação permanente, e, da mesma forma, várias políticas ambientais foram desenvolvidas neste sentido. Contudo, diante da promulgação, em Santa Catarina, da lei n. 14.675/2009 - Código Ambiental Catarinense - na qual o legislador reduziu drasticamente a margem de proteção desse ecossistema, com sérios prejuízos ao meio ambiente equilibrado no Estado. Não bastasse é ainda a citada norma, contaminada por comandos inconstitucionais. Partindo dessa constatação é que se estabeleceu o enfoque do trabalho, escolhendo como recorte da pesquisa a região do Manguezal do Rio Tavares em Florianópolis, SC. Assim o trabalho define a importância da vegetação marginal como fator impeditivo da ocorrência de desastres naturais, através da leitura de bibliografia especializada sobre o assunto, e do estudo geográfico da região, através de consultas a fotografias aéreas e imagens de satélite, com o uso de um Sistema de Informações Geográficas, mapeando temporalmente as alterações sofridas, para, finalmente, sob a ótica da legislação, discutir os efeitos jurídicos e sociais desta lei para o Estado.

This study is a comparison of Swedish and Danish legislation on recycling of MSWI (Municipal Solid Waste Incineration) residues for construction purposes. The aim has been to look for differences and figure out whether these could be a reason for the minor use of MSWI ashes in Sweden compared to Denmark. To do this, text analysis has been performed on Swedish and Danish environmental legislation with focus on recycling of incineration ashes for constructions. In Denmark, use of incineration ashes was very common and large amounts were recycled during the 1980’s and 1990’s. The new legislation, more similar to the Swedish in terms of an increased need for assessments along with tightened limits for hazardous substances, has diminished the use. This shows that changes in Danish legislation towards the Swedish complicate the use of incineration ashes. Thereby the minor use of ashes from MSWI in Sweden could, at least partially, be explained by differences in Danish and Swedish legislation.

Det svenska strandskyddets syften är att säkra den allemansrättsliga tillgången till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Inom strandskyddat område krävs upphävande av eller dispens från strandskydd för att uppföra byggnad eller annan anläggning. Ett område får beaktas i fråga om upphävande eller dispens såvida det omfattas av ett särskilt skäl i 7 kap. 18 c § miljöbalken (1998:808) (MB). Arbetets syfte är att ta del av hur kommuner och länsstyrelser upplever tolkning och tillämpning av dels strandskyddslagstiftningen i stort, dels specifikt det första särskilda skälet i 7 kap. 18 c § 1 p MB. Vidare att presentera förslag som enligt kommuner och länsstyrelser skulle kunna göra strandskyddslagstiftningen enklare att tolka och tillämpa. Arbetet grundas på en kvalitativ metod med semistrukturerade mailintervjuer av ett antal kommuner och länsstyrelser i landet. Intervjufrågorna bygger på arbetets frågeställningar med avsikten att uppnå arbetets syfte genom dess svar. Resultatet visar att det finns delade åsikter kring hur strandskyddslagstiftningen upplevs att tolka och tillämpa. Varje ärende är unikt och kräver bedömning i det enskilda fallet. Vid det första särskilda skälet upplevs svårigheter vid ärenden som berör komplementbyggnader och utökning av hemfridszon. Förslag på förbättringar avseende strandskyddslagstiftningen som tas upp berör både utredningar och vägledningar. / The Swedish shore protection aims to secure public access to areas along the shoreline and protect biodiversity. To be allowed to build a new building or other facilities in an area with shore protection, the area needs to be covered by a special circumstance according to chapter 7. 18 c § of the Swedish environmental code. The purpose of this work is to study the laws of the shore protection, from municipalities and county administrative boards’ point of view regarding the first special circumstance in chapter 7. 18 c § p1 of the Swedish environmental code. Furthermore, the study aims to present suggestions of improvements concerning the laws of the shoreline protection. The study is based on a qualitative method where municipalities and county administrative boards have been interviewed through email. The study shows that the laws of the shore protection can be difficult to deal with. Concerning the first special circumstance there are difficulties regarding accessory buildings and expansion of the home peace zone. There are suggestions regarding improvements like clarifications of the guidelines relating to the laws of the shoreline protection.

Urbanisering och klimatförändringar i form av intensivare nederbörd är idag tvåproblemområden som båda påverkar hur samhället hanterar dagvatten, särskilt när dekombineras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka hur dessa aspekter påverkar dagvattenhanteringen och vad som händer när det går fel vid planering och byggnation. Utöver det är målet att försöka identifiera områden som riskerar översvämmas på grund av detta. Till hjälp har en litteraturstudie gjorts samt platsbesök, intervjuer och analysering av flertalet kartor. Arbetet handlar om och utgår från Gustavslund, ett område i Vallentuna kommun. Här har det kommit fram att vid byggnation har dagvattnet inte hanterats korrekt och lett till översvämningar på äldre fastigheter. Dagvattensystemet och dess utloppspunkter är i grunden det störstaproblemet. Det beror delvis på felaktig planering från början i samband med lösningar som inte fungerat, men även dåligt ansvarstagande från kommunens sida. Vid planeringen utgicks det från att vardera fastighet skulle ta hand om vattnet själva med hjälp av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), men detta har inte genomförts. Dagvattnet leds till ett fåtal fastigheter där det i dagsläget har svårt att föras vidare. Detta är på grund av klena trummor under närliggande väg som lutar fel samt ett pumpsystem och diken med dålig kapacitet. Även ledningar, både privata och gemensamma, med dålig prestanda bidrar till problematiken. Baserat påGustavslund kan ett par slutsatser dras i ett försök att identifiera liknande riskområden.Indikationer kan innebära bland annat att privata ledningar finns som inte kan hantera mängden vatten eller att stora höjdskillnader förekommer och leder till naturliga vattensamlingar ibostadsområden. Förhoppningarna med denna rapport är att snabbare hitta problemområden och åtgärda dessa innan problem med översvämningar uppstår. / Urbanization and climate change in the shape of more intense rainfall are today two problematic areas that both affect how society handles stormwater, especially when they are combined. The purpose of this essay is to examine how these two aspects contribute to stormwatermanagement and what happens when it goes poorly when planning and building. On top of that the goal is to identify areas that risk flooding because of this. To help with this a literature study has been done as well as a site visit, interviews and analysis of several maps. This study isabout and based upon Gustavslund, an area within Vallentuna municipality. It’s been known that the stormwater treatment when building here has not been done correctly which has led tofloodings at older properties. The system for run-off water and its outlet points is mainly the biggest problem. This is partly due to poor planning in combination with solutions that did not work, but also bad responsibility taking from the municipality. When planning it was assumedthat each household was to handle the run-off water on their own, but this has not been done. The water ends up on a few properties where it can barely keep going. This is because of feeble road drums turned the wrong way but also a pump system and ditches with low capacity. Also pipelines, both private and communal, with poor dimensions contribute to the problem. Based on Gustavslund, a few conclusions can be drawn to try and identify similar areas at risk.Indications can for instance involve private pipes that cannot handle the amount of water or big height differences in the terrain that leads to places where water gathers naturally in residential areas. Hopefully this report will help find these problematic areas faster and remedy thesebefore problems with flooding occur.

Uppsatsen syftar till att utreda tillämpningen av 4:4 miljöbalkens geografiska begränsning. Lagparagrafen reglerar riksintresseområde för ”högexploaterad kust” där endast fritidshusbebyggelse får komma till stånd undantagsvis och då ifall de utgör komplettering till befintlig bebyggelse eller ifall fritidshusbebyggelsen utgör en naturlig avrundning till ett redan bebyggt område. Kustområdena som denna lagparagraf reglerar anger specifikt vissa ortsnamn, men är ändå inte tydlig med vilka geografiska gränser som faktiskt gäller, exempelvis hur långt in i landet ett kustområde sträcker sig. Så var går gränsen? I detta arbete behandlas i urval fyra rättsfall, spridda över tiden avseende exploatering i riksintresseområde där 4:4 MB har varit en central paragraf i fråga. Rättsfallen avser samtliga tiden från det att miljöbalken vann laga kraft 1998. Ett av dessa rättsfall utföll så att 4:4 MB inte ansågs vara tillämpligt och frågan hänvisades tillbaka till kommunen för vidare handläggning. Därmed är det inte klarlagt ifall det genomfördes någon sorts exploatering i fallet i slutändan. Vad jag generellt finner i rättsfallen är att rättsinstanserna oftast dömer så att någon exploatering inte tillåts, men att sakägarna som för ärendena inför domstol är inte kommunerna utan privatpersoner som bor i de aktuella områdena. I studien kontaktades ett antal länsstyrelser och kommuner för att få en tydligare bild av hur 4:4 MB tillämpas. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Vissa kommuner har stort tryck på exploatering i kustområden medan andra har mindre efterfrågan, och mängden ärende med anknytning till 4:4 MB verkar samvariera med exploateringsintresset. Något som flera företrädare för kommunerna i studien tar upp i de genomförda intervjuerna är avsaknaden av sorts mall eller liknande som förtydligar vad för värden som regelverket avses skydda, definitioner av ord i lagen så som ”tätort” och ”fritidsbebyggelse”, och vad det är för utveckling av områdena som eftersträvas. Av de valda länsstyrelsernas informationsutgivning, på deras respektive hemsidor framgår det oftast ungefärligt samma sak angående riksintressen. Det som brukar tas upp, med avseende på 4 kapitlet MB eller allmänt riksintresse, är en återgivning av lagtexten, en hänvisning till var detta regelverk är tillämpligt i länet och därefter en avslutning med hänvisning till en GIS-karta. Tillämpningen av 4:4 MB skiljer sig åt mellan länsstyrelser och kommuner. Vad de flesta länsstyrelser och kommuner verkar ha gemensamt är att de använder sig av ett GIS-skikt. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Detta beror på att, liksom länsstyrelser, exploateringstrycket varierar och därmed mängden ärende med 4:4 MB varierar. För vidare forskning anser jag att ett förtydligande av 4 :4 MB är nödvändig. Vidare bör en inventering ske om de nu i lagrummet reglerade områdena är aktuella att klassa som riksintresse. Även definition av andra ord i 4:4 MB skulle vara önskvärt, så som en definition av ”tätort” respektive ”fritidsbebyggelse”, samt ett förtydligande avseende vilka värden som staten avser skydda. Sammanfattningsvis tillämpas lagparagrafen hos länsstyrelser och kommuner idag med stor grund i ett GIS-skikt och med stöd i tidigare ärenden. Dock förfaller varken länsstyrelser eller kommuner någon helt klar bild avseende vilka värden som ska skyddas och kan därmed inte vara helt säkra på var den geografiska avgränsningen bör vara. Dock verkar den geografiska avgränsningen inte vara det största problemet med 4:4 MB, utan definitioner av uttryck exempelvis ”tätort” och ”fritidshus” och vilka värden som lagstiftaren syftar till att bevara. / This study aims to investigate the practical use of the 4:4 Environmental Code in Sweden. The paragraph regulates national interest areas of high-exploited coast where only vacation buildings exceptionally may be constructed and in that case the vacation buildings must make a complement to the already existing settlement or they must make a natural rounding to an already built area. The coastal areas this paragraph regulates specifies some location name s, but it is still not clear which geographical limits to apply. For example, how far inland does the coastal area extends. Where is the limit? In this work four legal cases are treated. These cases are within the field of exploitation in the national interest area where 4:4 Environmental Code have been a key paragraph. All the legal cases refer to the time after the Environmental Code became legally valid in 1998. One of these legal cases showed that the 4:4 Environmental Code was not applicable and the question was sent back to the municipality for further processing. Thereby it is not clear if there was any exploitation in the case in the end. What I generally find in the legal cases is that the courts often sentence so that there is no exploitation, but that it is private individuals which live in the current area, that take the case to court and not the municipality. In this study, county governments and municipalities were contacted to get a better understanding of how 4:4 Environmental Code is used. The municipalities that where studied in this work have some very different management of 4:4 Environmental Code. Some municipalities have a lot of pressure on exploitation in coastal areas while other municipalities have less pressure, and the amount of errands with connection to 4:4 Environmental Code seems to match the exploitation interest. Something that several representatives of the municipalities bring up in the conducted interviews is the lack of some sort of template or something similar that clarifies the values the Code intend to protect, definitions of word in the law such as “urban area” and “vacation building”, and what development is being sought. In general, the information regarding the national interests available on the websites of the chosen county governments respectively, is the same. What is usually brought up, regarding the fourth chapter in the Environmental Code or generally about national interest s, is a rendering of the paragraph, a reference to where in the county this paragraph is applicable and thereafter a closure with another reference to a GIS-map. The county governments and the municipalities apply 4:4 Environmental Code differently. What the most county governments and municipalities seem to have in common is their use of the GIS-map. The studied municipalities in this work have many different managements of 4:4 Environmental Code. This is because, as in the case with the county governments, that the pressure on exploitation varies and thereby does the amount of errands about 4:4 Environmental Code vary as well. For further research, I consider that a clarification of the 4:4 Environmental Code is necessary. Furthermore, there should be an inventory to see if the paragraph’s regulated areas are still current enough to be classified as national interest areas. Also the definition of other words in 4:4 Environmental Code would be desirable, such as a definition of “urban area“ and “vacation building“, and as well as a clarification of what values the Swedish state intends to protect.  In conclusion, the paragraph is applied today at the county governments and municipalities with a great support of a GIS-map and other previous errands. However, neither the county governments or the municipalities seems to have a totally clear picture regarding what values that are supposed to be protected and can therefore not be completely sure about where the geographical delimitation should be. But the geographical delimitations do not seem to be the greatest problem about the 4:4 Environmental Code, but definitions of expressions for instance “urban area“ and “vacation building “, and which values that the legislature aims to preserve.