Sammanfattning Titel: Vd:ars rapporterade motiv till redovisning av hållbarhet i svenska tillverkande företag. En kvalitativ studie om vd:ns tankar om varför företaget upprättar en hållbarhetsrapport eller inte. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Enegren och Joanna Hedin Handledare: Fredrik Hartwig och Asif Huq Datum: 2022 - juni Bakgrund: Hållbarhet har de senaste åren blivit ett alltmer aktuellt ämne, framför allt för företag. Som en följd av detta har kraven på redovisning utökats. Numera krävs ytterligare information om företagens verksamhet utöver den finansiella. Tidigare forskning på hållbarhetsredovisning har fokuserat på att finna samband mellan företagsspecifika faktorer såsom storlek och bransch. Vi menar att detta riskerar att inte kunna säga något om de verkliga motiven till upprättandet av hållbarhetsredovisningar. I den här studien råder vi bot på det genom att intervjua vd:ar, som i normalfallet har en stor inverkan på vad som kommuniceras externt, och frågar om vilka upplevda motiv som enligt dem ligger bakom upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Vi upplever att forskning saknas på framför allt svenska företag och deras unika kontext. På så vis bidrar denna studie med att utforska ett område som saknas i tidigare forskning och söker ny kunskap om hur motiven påverkas i olika miljöer. Syfte: Syftet är att undersöka vd:ars rapporterade motiv till att upprätta hållbarhetsredovisning i svenska tillverkande företag. Metod: Materialet har samlats in genom åtta intervjuer tillsammans med en kompletterande enkät. Arbetet med studien har utgått från den kategorisering som gjorts i teorin. Dessa kategorier återfanns även i resultatet av intervjuerna. Resultat och slutsats: Studien visar att motiv är komplexa och ofta sammankopplade i en kedjeeffekt. Sättet som motiven framhålls av respondenterna förefaller vara till viss del kontextuellt beroende och föränderliga över företagets utvecklingsfas. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ny kunskap om motiv till hållbarhetsrapportering i en svensk kontext, vilket är studiens teoretiska bidrag. Praktiskt bidrar detta som underlag för reglerare att fatta beslut utifrån. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan göras med ett större urval för att kunna göra generaliseringar. Dessutom vore det intressant att följa upp vår reflektion om att företagets utvecklingsfas kan spela roll för vilka motiv som styr. / Abstract Title: CEOs' reported motives for reporting sustainability in Swedish manufacturing companies. A qualitative study of the CEO's thoughts on why the company prepares a sustainability report or not. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor degree in business administration Authors: Sara Enegren and Joanna Hedin Supervisor: Fredrik Hartwig and Asif Huq Date: 2022-June Background: In recent years, sustainability has become an increasingly relevant topic, especially for companies. As a result, the accounting requirements have expanded. More information is now required about the companies' operations apart from the financial report. Previous research on sustainability reporting has been undertaken to find connections between specific factors such as size and industry. We believe there is a risk that this will not be able to say anything about the real motives for the preparation of sustainability reports. In this study we remedy this by interviewing CEOs, who normally have a major impact on what is communicated externally and examine what perceived motives are behind the preparation of sustainability reports. We feel that research is lacking, especially on Swedish companies and their unique context. In this way, this study contributes to exploring an area that is missing in the previous research and seeks new knowledge about how the motives are affected in different environments. Aim: The purpose is to investigate the CEOs' reported motives for preparing sustainability reports in Swedish manufacturing companies. Method: The material was collected by eight interviews together with a supplementary questionnaire. This study is based on the categorization made in the theory. These categories were also found in the results of the interviews. Results and conclusion: The study shows that motives are complex and often interconnected in a chain effect. The way in which motives are emphasized by the respondents seems to be to some extent contextually dependent and variable over the company's development phase. Contribution of the thesis: The study contributes to new knowledge about motives for sustainability reporting in a Swedish context, which is the study's theoretical contribution. In practice, this contributes as a basis for regulators to make decisions. Suggestions for further research: Further research can be done with a larger sample to be able to make generalizations. In addition, it would be interesting to follow up on our reflection about the meaning of the company's development phase linked to the perceived motives.

Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information. / Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

Syfte: Intresset för företags sociala ansvarstagande har ökat markant sedan millennieskiftet och har sedan dess varit föremål för en intensiv debatt bland forskare, intressenter och företag. Det existerar en mängd forskning som undersöker förhållandet mellan företags sociala ansvarstagande (CSR) och finansiella prestation, medan företags sociala oansvarstagande (CSI) är ett i stort sett outforskat område. Samtidigt finns bevis för att intressenter och investerare tenderar att reagera starkare på negativ information kontra positiv information, där frågor som rör ESG-betygets sociala dimension är extra utmärkande. Syftet med denna studie är därför att undersöka förhållandet mellan sociala kontroverser och företags marknadsvärde.    Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi, där en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod brukats. En longitudinell design har genomförts på 1152 företag över en tioårsperiod. Studien bygger på sekundärdata hämtat från Refintiv Eikon, vilken har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis för att sociala kontroverser leder till ett högre marknadsvärde, där synlighet har en modererande effekt på sambandet. Därmed gynnas högt synliga företag som är inblandade i sociala kontroverser, där den ökade uppmärksamheten som kontroverserna ger upphov till leder till ökad kännedom om företagets tidigare CSR- arbete vilket gynnar marknadsvärdet.   Examensarbetets bidrag: Genom studiens empiriska bevis bidrar denna uppsats till en ökad förståelse för effekterna av CSR-relaterade problem på marknadsvärdet, vilket givit såväl ett praktiskt som teoretiskt bidrag.    Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera sambandet mellan marknadsvärdet och dimensionen bolagsstyrning respektive miljödimensionen. Ytterligare något som skulle vara intressant att undersöka är vilken påverkan sociala kontroverser har på marknadsvärdet under en annan tidsperiod, exempelvis flera år efter att kontroversen uppdagats. / Aim: Interest in corporate social responsibility has increased significantly since the turn of the millennium and has since been the subject of intense debate among researchers, stakeholders and companies. There are numerous studies that examine the relation between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance, while corporations’ lack of social responsibility is a largely unexplored area. Although this area remains unexplored, there is evidence that stakeholders and investors tend to react more strongly to negative information versus positive information, especially regarding questions concerning the social dimension of the ESG rating. The purpose of this study is therefore to examine the relationship between social controversies and companies' market value   Method: The study is based on a positivist research philosophy, where a hypothetical-deductive approach with a quantitative method has been used. A longitudinal model design has been implemented at 1152 companies over a ten year period. The study is based on data of secondary art collected from Refintiv Eikon. Thereafter, this data has been analyzed using the statistics program SPSS.   Result & Conclusion: The results of the study provide evidence that social controversies lead to a higher market value, where visibility has a governing effect on the relationship. This benefits companies with higher visibility that are involved in social controversies. The increased attention that the controversies give rise to, leads to increased knowledge of the companies’ previous CSR work, which benefit market value.   Contribution of the thesis: Through the empirical evidence of the study, the thesis contributes to an increased understanding of the effects of CSR-related problems on the market value. This results in a practical and theoretical contribution.   Suggestions for future research: Further research within the area that examines the relationship between the market value and the corporate governance dimension and the environmental dimension would be beneficial. Another aspect that would be interesting to investigate is the impact of social controversy on the market value during another period of time, for example several years after the controversy was discovered.

Titel: Corporate Social Responsibility (CSR): påverkan på lönsamhet. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Ruaa Mohammed & Suhaib Nasrallah Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syftet: Frågor kring miljö och hållbarhet har blivit alltmer intressant hos företag och intressenter. Därför blev CSR viktig för företag att ta hänsyn till och för att kunna legitimera sig. Denna studie syftar till att studera sambandet mellan CSR och lönsamhet, mätt med lönsamhetsmåtten (ROA och ROE) inom två geografiska områden. Vi kommer att undersöka i vilket område är sambandet mellan variablerna starkast för året 2021. Metod: Studien bygger på en kvantitativ undersökning, där sekundära data har samlats in för 461 bolag inom USA och EU från databasen Refinitiv Eikon för året 2021. Därefter används statistikprogrammet SPSS för att behandla beräkningen av studiens resultat. Resultat & Slutsats: Resultatet för denna studie jämfört med tidigare studier visar att det råder ett svagt negativt samband mellan CSR och lönsamhet i både USA och EU mätt i ROA som inte kan statistiskt säkerställas på grund av att signifikans saknas. Däremot är sambandet neutralt i USA och EU mätt med ROE, det vill säga att det inte alls finns något samband mellan variablerna. Sammantaget för denna studie förekommer det ingetsamband mellan CSR och lönsamhet då signifikans saknas. Studiens slutsats finner att det inte går att påvisa att CSR kan bidra till förbättrat lönsamhet i båda länderna. Dessutom visar det framkomna resultatet att sambandet inte påverkas av skillnaderna i deinstitutionella systemen. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse av företagsekonomiskforskning genom att göra en omfattande studie om huruvida tillämpning av CSR påverkar företags lönsamhet mätt utifrån lönsamhetsmåtten. Samt ger ytterligare förståelse för sambandet mellan CSR och lönsamhet genom en jämförelse mellan EU och USA. Förslag till framtida forskning: Eftersom studien har sina begränsningar kan det finnas möjligheter för framtida forskning. Ett förslag för framtida studier är att studera forskningsämnet under flera år med flera modeller och flera variabler, ett tips är att studera lönsamhet utifrån andra mått.

Klimatkrisen är en av de största utmaningarna som världen står inför. På senare år har en ökad uppmärksamhet för hållbarhet vuxit vilket medfört att företagens ansvarstagande i miljömässiga, sociala och styrningsrelaterande frågor blivit en allt viktigare del. För att kvantifiera hur väl hållbarhetsarbetet utförts i företag har hållbarhetsmåttet ESG utvecklats. Begreppet ESG är en sammanställning av tre olika segment: Environmental, Social och Governance som utifrån ett hållbarhetsperspektiv inriktar sig på att mäta dessa segment. Huruvida högre ESG-poäng leder till förbättrad finansiell prestation är däremot oklart. Många studier har undersökt relationen mellan ESG och finansiell prestation, dock har ingen konsensus kring förhållandet ännu konstaterats. Denna studie har därför undersökt om detta förhållande existerar på den svenska marknaden. I studien undersöktes om förhållandet mellan ESG och finansiell prestation påverkas beroende på företags branschtillhörighet. För att undersöka om branschtillhörighet har en signifikant effekt på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation har en uppdelning mellan branscher och sektorer gjorts för företag som är känsliga för ESG-frågor och de som inte är det. De redovisningsbaserade prestationsmåtten som använts är ROA och ROE och det marknadsvärde-baserade måttet i studien var Tobin’s Q. Regressionsanalyser utfördes med ESG och de individuella pelarna E,S och G som oberoende variabler. Resultatet från studien fann överlag ett insignifikant förhållande mellan de redovisningsbaserade måtten ROA och ROE för känsliga företag. En positiv relation kunde däremot konstateras för det marknadsvärde-baserade måttet Tobin’s Q för de känsliga företagen. För de icke-känsliga företagen fanns studien överlag inga signifikanta förhållanden mellan något av de tre finansiella prestationsmått som används i studien. Resultaten ger inget stöd till hypotesen att ESG och de tre individuella pelarna E,S och G har en mer positivt relation till de finansiella prestationsmåtten inom känsliga företag än icke-känsliga företag. Något som kan förklaras av att ESG-poäng inte bedömer prestationen utan enbart rapporteringen. För att bringa klarhet i frågan gällande branschtillhörighetens påverkan på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation behövs mer omfattande hänsyn till industriella faktorer tas för att ytterligare förstå sambandet mellan ESG och finansiell prestation. / The climate crisis is one of the biggest challenges the world is facing. In recent years, increased attention to sustainability has led to corporate responsibility in environmental, social and governance-related issues becoming increasingly important. To quantify how well sustainability efforts are being carried out in companies, the sustainability measure ESG has been developed. The term ESG is a compilation of three different segments: Environmental, Social, and Governance, which from a sustainability perspective focus on measuring these segments. However, it is unclear whether higher ESG scores lead to improved financial performance. Many studies have examined the relationship between ESG and financial performance, but no consensus has yet been reached on the relationship. This study has therefore examined whether this relationship exists in the Swedish market. The study investigated whether the relationship between ESG and financial performance is influenced by a company's industry affiliation. To investigate whether industry affiliation has a significant effect on the relationship between ESG and financial performance, a breakdown of industries and sectors was made for companies that are sensitive to ESG issues and those that are not. The accounting-based performance measures used are ROA and ROE, and the market based measure in the study was Tobin's Q. Regression analyses were performed with ESG and the individual pillars E, S, and G as independent variables. The results of the study generally found an insignificant relationship between the accounting-based measures ROA and ROE for sensitive companies. However, a positive relationship was found for the market based measure Tobin's Q for sensitive companies. For non-sensitive companies, the study generally found no significant relationships between any of the three financial performance measures used in the study. The results do not support the hypothesis that ESG and the three individual pillars E, S, and G have a more positive relationship with the financial performance measures within sensitive companies than non-sensitive companies. This could be explained by the fact that ESG scores do not assess performance, only reporting. To bring clarity to the question regarding the impact of industry affiliation on the relationship between ESG and financial performance, it is necessary to take more comprehensive industry factors into account in order to further understand the relationship between ESG and financial performance.

Redovisningsstandarden IFRS 16 trädde i kraft för redovisningsperioder från den 1:a januari 2019 efter det att intressenter getts möjlighet att uttrycka sina åsikter på ett reviderat utkast. Att låta intressenter uttrycka sina åsikter inför implementering av standarder är en central del av IASB:s normbildningsprocess som gör att de bibehåller sin legitimitet och neutralitet. IASB:s oberoende har dock länge kritiserats för att inte tillgodose det allmänna intresset efter ett flertal incidenter som påvisat att IASB har låtit sig influeras av särskilda intressentgrupper. Uppsatsen behandlar därför IASB:s neutralitet genom normbildningsprocessen med hänsyn till intressentgruppers åsikter uttryckt genom comment letters på det reviderade utkastet ED/2013/6 - Leases. Genom en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag undersöks 340 stycken comment letters. Studiens grundar sig vidare på teorier som capture theory och legitimitetsteorin vilka är teorier som förklarar relationen mellan allmänheten, organisationer och reglerande organ. Resultatet antyder att ingen intressentgrupp tagits i större beaktande än andra och därmed kan IASB:s legitimitet och oberoende inte ifrågasättas på någon starkare grund vad gäller normbildningsprocessen för IFRS 16. Studien bidrar därmed till de skiljaktiga meningar som finns i existerande forskning om huruvida IASB tagit någon intressentgrupp i större beaktande än andra vid framtagandet av en ny redovisningsstandard. / The accounting standard IFRS 16 came to be effective for accounting periods starting 1st of January 2019, after a due process where stakeholders were given the opportunity to express their opinions on an exposure draft. Giving stakeholders the opportunity to express their opinions before implementing a new accounting standard is a key part of IASB:s due process which enables them to maintain their legitimacy and neutrality. IASB:s independency has been widely criticized for not maintaining the interest of the public after numerous incidents which shows that IASB had been influenced by certain stakeholder groups. Therefore, this study examines IASB:s neutrality during the due process in regards to the opinions of stakeholder groups expressed in the comment letters submitted as a response to the exposure draft ED/2013/6 - Leases. Using a qualitative study method with quantitative elements, 340 comment letters were examined. This study is based on theories such as capture theory and legitimacy theory which are theories that explain the relationship between the public, organizations and the regulators. The results indicate that no stakeholder group has had a higher influence and therefore the legitimacy and neutrality of IASB can not be questioned in regards to the due process of IFRS 16. Therefore, this study contributes to the differing opinions in existing research whether IASB has taken any certain stakeholder group into higher consideration in the due process of a new accounting standard.

Reformen för frivillig revision genomfördes med syfte att möjliggöra valfrihet för revisionsfrågan utefter småföretagens egna behov och resurser. Trots att reformen genomfördes för över ett decennium sedan är forskarna fortfarande oense om effekterna av den avskaffade revisionsplikten. Det senaste åren har debatten kring återinförandet av revisionsplikten varit aktuell där argumenten bakom återinförandet baseras på den ökade ekonomiska brottsligheten och minskade lönsamheten hos de bolag som valt bort revisionen. Även de olika fördelar som revisorns kompetens och legitimitet som skapar trygghet för företagens intressenter är argument för återinförandet av revisionsplikten. Denna studie bidrar med en ökad förståelse och vägledning för småföretag i valet om frivillig revision. Syftet med denna studie är därför att undersöka om reformen för frivillig revision har påverkat konkursrisken hos svenska aktiebolag, samt om det finns andra finansiella faktorer som kan påverka småföretagens långsiktiga överlevnad. Syftet besvaras med utgångspunkt i tre teorier: legitimitetsteori, informationsasymmetri och signalteori, som dessutom utgör en del av den teoretiska referensramen. Den kvantitativa studien utvecklar hypoteser genom teorierna och den tidigare forskningen. Dessa ligger till grund för dataanalysen som sker genom logistisk regression för att skapa en konkursprognostiseringsmodell. Datamaterialet som undersökts består av sekundärdata genererad från Retriever Business av småföretag i Västra Götaland under period 2019. Studiens resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan revisorn och konkursrisk. Studien visar därmed att revisorn har en effekt på konkursrisken, även om det är svårt att fastställa den exakta påverkan som revisorn har på konkursrisken. Resultatet ger trots det indikationer på att återinförande av revisionsplikten skulle gynna såväl småföretagare som myndigheter och bidrar på så sätt med stöd till debatten om återinförandet av revisionsplikten. / The reform for voluntary audit was implemented with the aim of enabling freedom of choice regarding audit matters based on the needs and resources of small businesses. Despite the reform being implemented over a decade ago, researchers are still divided on the effects of abolishing the mandatory audit requirement. In recent years, there has been a debate on reintroducing the mandatory audit requirement, with arguments based on increased economic crime and decreased profitability among companies that have opted out of audits. The various advantages of the auditor's expertise and legitimacy in providing security for stakeholders are also arguments for the reintroduction of the mandatory audit requirement. This study contributes to a better understanding and guidance for small businesses in the decision-making process regarding voluntary audits. Therefore, the purpose of this study is to examine whether the reform for voluntary audit has influenced the bankruptcy risk of Swedish limited liability companies and to identify other financial factors that may affect the long-term survival of small businesses. The purpose is addressed based on three theories: legitimacy theory, information asymmetry, and signaling theory, which also form part of the theoretical framework. The quantitative study formulates hypotheses based on these theories and previous research. These hypotheses form the basis for data analysis using logistic regression to create a bankruptcy prediction model. The data analyzed consist of secondary data generated from Retriever Business on small businesses in Västra Götaland during the period 2019. Therefore, this study is written in Swedish. The study's results show a significant negative correlation between the auditor and bankruptcy risk. Thus, the study demonstrates that the auditor has an effect on bankruptcy risk, although it is difficult to determine the exact impact of the auditor on bankruptcy risk. In spite of that, the results provide indications that reintroducing the mandatory audit requirement would benefit both small business owners and authorities, thus offering support to the debate on reintroducing the mandatory audit requirement.

Bakgrund: I samband med en av de värsta industriolyckorna genom historien, dog 1100 textilarbetare som arbetade i en textilfabrik. Textilarbetares farliga arbetsförhållanden blev då en världsangelägenhet och idag förväntas företagen arbeta aktivt med hållbarhet och att möta samhällets nya behov som ändras i takt med den föränderliga värld vi lever i. Som en åtgärd för att möta detta behov har ett direktiv införts år 2016 som omfattar alla större bolag i Sverige. Därav har intresse väckts för vad gäller att vidare studera om det skett en förändring i företags hållbarhetsredovisning genom åren och om regleringen av EU-direktivet 2016 haft någon inverkan på detta. Syfte: Denna studie kommer att ägnas åt att analysera olika företags hållbarhetsredovisningar och beskriva förändringen av hållbarhetsredovisningen för att bidra med en ökad förståelse kring om/hur EU-direktivet 2016 har påverkat svenska företag inom samma bransch hållbarhetsredovisning. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för attanalysera informationen som de till studien valda företagen har presenterat. En upprättad kodningsmall, som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), har använts för att ta fram studiens empiriska data. Analysen av den empiriska datan har sedan ställts mot teorier, begrepp och tidigare forskning. Slutsats: Baserat på studiens resultat, som visar att EU-direktivet 2016 inte haft någon märkbar inverkan på företagens innehåll i hållbarhetsredovisningen, har vi funnit att det delvis skett en förändring i vad gäller utformning av företagens hållbarhetsredovisning. Studiens resultat visar även att företagen och deras hållbarhetsredovisning förändrats mycket redan året innan de första lagstadgade hållbarhetsredovisningarna publicerades och detta kan förklaras med utgångspunkt i två andra dimensioner, omgivning som i studien omfattar tre företagsekonomiska teorier (Institutionella teorin, legitimitetsteorin och intressentteorin) och media. / Background: In connection with one of the worst industrial accidents in history, 1100 textile workers working in a textile factory died. Textile workers' dangerous working conditions then became a global concern and today companies are expected to work actively with sustainability and to meet society's new needs that change in line with the changing world we live in. To meet this need, a directive was introduced in 2016 that covers all major companiesin Sweden. Therefore, we then found interest in further studying whether there has been a change in companies' sustainability reporting over the years and whether the regulation of the Accounting Directive in 2016 had any impact on this. Purpose: This study will be devoted to analyzing different companies' sustainability reports and describe the change of the sustainability report to contribute with an increased understanding of if/how the EU directive 2016 has affected Swedish companies in the same industry sustainability reporting. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative content analysis has been applied to analyze the information presented by the selected companies for the study. An established coding template, which is created based on the purpose of the study based on Chapter 6, Section 12 of the Annual Accounts Act (1995:1554), has been used to produce the study's empirical data. The analysis of the empirical data was then set against theories, concepts and previous research. Conclusion: Based on the study's results, which show that the 2016 EU Directive has not hada noticeable impact on companies' content in the sustainability reporting, we have found that companies' sustainability reporting has many similarities with each other, which can be explained from the point of view of two other dimensions, environment which in the study includes three theories of business administration (Institutional theory, Legitimacy theory and stakeholder theory) and media.

Titel: Implementering av GRI-standarder och riktlinjer: Fördelar och Utmaningar i Hållbarhetsredovisningen. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Sofia Ivarsson och Sofie Skalberg. Handledare: Jean Claude Mutiganda. Datum: 2024 - januari. Syfte: Skandinavien intar en framstående position i världen när det gäller att redovisa hållbarhet. Flertalet företag i Sverige har börjat implementera GRI som ett verktyg för att förstärka hållbarhetsredovisningen och förbättra kommunikationen med intressenterna. Studien avser att undersöka fördelar och utmaningar som svenska statliga företag upplever vid implementeringen och användningen av GRI-riktlinjerna i hållbarhetsredovisningen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats tillämpats, som innefattar empirisk datainsamling från sju semistrukturerade intervjuer med svenska statliga bolag i olika branscher. Efter kodning och tematisering av det empiriska materialet har resultatet sedan analyserats och tolkats mot tidigare forskning. Resultat och analys samt slutsats: Trots frånvaron av exakt lagstiftning väljer företagofta att anpassa sig till externa riktlinjer såsom GRI. GRI-ramverket ökar transparensen och förbättrar företagens trovärdighet och legitimitet. Däremot inkluderar utmaningarna resurskrävande rapportering och risk för att fokusera för mycket på kriterier i stället för på verkliga förbättringar, vilket kräver anpassning för att möta företagens specifika behov inför CSRD. Studiens bidrag: Studien bidrar till att redogöra för hur företag upplevt implementeringen och användningen av GRI som ramverk. Dessutom ger studien konkreta slutsatser och rekommendationer baserat på erfarenheter och insikter som företagen erhållit genom användningen av GRI i hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: För att få en bredare förståelse av GRI hade det varit intressant att undersöka andra företag, som inte är statliga och verksamma i Sverige. Det hade även varit intressant att undersöka de fördelar och utmaningar företag upplever med CSRD. / Title: Implementation of GRI Standards and Guidelines: Benefits and Challenges in Sustainability Reporting. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Sofia Ivarsson and Sofie Skalberg. Supervisor: Jean Claude Mutiganda. Date: 2024 - january. Aim: Scandinavia occupies a prominent position globally in sustainability reporting. Many companies in Sweden have started to implement GRI as a tool to strengthen their sustainability reporting and improve communication with their stakeholders. The study aims to examine benefits and challenges that Swedish state-owned companies experience when implementing and using the GRI guidelines in sustainability reporting. Method: In this study, a qualitative method with an inductive research approach has been applied, which includes empirical data collection from seven semi-structured interviews with Swedish state-owned companies in various industries. After coding and thematizing the empirical material, the results have been analyzed and interpreted against previous research. Results and analysis and conclusion: Despite the absence of precise legislation, companies often choose to adapt to external guidelines such as GRI. The GRI framework increases transparency, improves companies' credibility and legitimacy. However, challenges include resource-intensive reporting and the risk of focusing too much on criteria instead of real improvements, requiring adaptation to meet the specific needs of companies ahead of CSRD. Contribution of the thesis: The study contributes to an account of how companies experienced the implementation and use of GRI as a framework. In addition, the study provides concrete conclusions and recommendations based on the experiences and insights that companies have gained through the use of GRI in sustainability reporting. Suggestions for future research: In order to gain a broader understanding of GRI, it would have been interesting to explore other companies, beyond state-owned and active companies in Sweden. It would also have been interesting to examine the benefits and challenges companies experience with CSRD.