Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Freja Schött och Annie Gustavsson Handledare: Natalia Semenova                       Examinator: Anna Stafsudd Titel: TCFD – ett nytt sätt att klimatredovisa. En studie av nordiska bolag Bakgrund: Redovisning av risker och möjligheter som klimatförändringar medför har fått allt större betydelse för intressenter i deras riskbedömning. TCFD har därför publicerat rekommendationer för att göra redovisningen av klimatrelaterade frågor mer standardiserade och jämförbara. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Det ifrågasätts därför vad det är som påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD och hur omfattningen varierar bland bolag. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka bolagsspecifika egenskaper som bidrar till nordiska bolags efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Metod: Studien genomfördes utifrån en deduktiv ansats. En tvärsnittdesign tillämpades och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 77 nordiska bolags års-, klimat- och hållbarhetsredovisningar för år 2020. Utifrån hypoteser som baserats på tidigare forskning och legitimitetsteorin analyserades data med hjälp av statistiska modeller. Slutsatser: Studien visar att de bolagsspecifika egenskaperna bolagsstorlek, miljöprestanda, skuldsatthet, energi- och industrisektorn samt ursprungsland påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD. Det empiriska resultatet tyder på att finansiell prestanda, aktieägarspridning, statligt ägande och fåtal sektorer inte kan förklara efterföljandegraden. / Abstract Master Thesis in Business Administration School of Business and Economics at the Linneaus University Authors: Freja Schött and Annie Gustavsson Supervisor: Natalia Semenova                     Examiner: Anna Stafsudd Title: TCFD – a new way to climate report. A study of Nordic companies. Background: The reporting of risks and opportunities associated to climate change have great importance to investors when executing their risk assessment of a company. Therefore, TCFD published recommendations for climate reporting with the intent of making the reporting more standardized and comparable. Previous research shows low compliance with the TCFD recommendations. This study questions the factors affecting the compliance with TCFD and how the compliance varies between the Nordic companies. Purpose: The purpose of the study was to investigate which company characteristics contribute to Nordic companies’ level of compliance with the TCFD recommendations. Method: This study is taking a deductive approach. Furthermore, a cross- sectional design is applied and with a quantitative content analysis 77 Nordic companies’ annual-, climate- and sustainability reports was examined for the year 2020. The empirical data was analyzed using statistical models to test hypothesis based on previous research and legitimacy theory. Conclusions: Our study finds that size, environmental performance, debt, the energy and industrial sector, and country are company characteristics which affect the compliance of climate reporting according to TCFD. In addition, the empirical result indicates that financial performance, shareholder distribution, state ownership and some sectors cannot explain the compliance.

In the context of complying with the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), this study looks at how stakeholder relationships and brand image are affected by sustainability communication from energy companies. Key people from Swedish energy companies have been interviewed and the results show that businesses place a high priority on incorporating social and environmental concerns into their daily operations. Clear CSR communication strengthens brand reputation by improving interaction with internal and external stakeholders, even in the face of economic difficulties. More restrictive laws, like the Green Claim directive, force businesses to enhance their environmental performance and communicate differently, which boosts their credibility. But there are still issues, such as resource limitations and administrative responsibilities. It is believed that these changes are essential to building customer confidence and achieving environmental objectives. The research highlights the intricate relationship that shapes the strategies of energy companies between CSR, stakeholder involvement, and regulatory compliance. In a market that is changing quickly, it highlights how crucial it is to maintain long-term sustainability and stakeholder trust through open communication and proactive regulatory change adaption.

Bakgrund och problem: Hållbarhetsredovisning är central för företag i dagens samhälle, med ökat fokus på ansvarstagande och ökad efterfrågan på transparens. EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive ställer högre krav på företag att rapportera och granskas av revisorer. Ökad efterfrågan på hållbarhetsrevision öppnar nya marknader för revisionsbyråer, särskilt för Big 4-byråerna. Men övergången till att granska hållbarhetsrapporter är inte enkel. Det finns idag inga klara riktlinjer för hur det ska göras, vilket skapar osäkerhet och dilemman för revisorer. EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive ökar kraven på oberoende granskning, vilket förväntas leda till betydande förändringar inom revisionsbranschen. Dock saknas forskning på byrånivå, vilket är av intresse för att förstå hur dessa organisationer hanterar omställningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse gällande hur revisionsbyråerna som ingår i Big 4 hanterar den förändring som medföljer de ökade kraven på hållbarhetsrevision.  Metod: Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri baseras på 8 respondenter med god insikt i byråernas förändringsarbete. Metoden för att analysera det empiriska materialet är av tematisk karaktär.   Slutsats: Studien påvisar att omställningen som Corporate Sustainability Reporting Directive medför innebär både stora möjligheter och utmaningar för Big 4-byråerna. Den insamlade empirin påvisar att införandet av Corporate Sustainability Reporting Directive skapar en stor marknadspotential, men att framförallt bristen på resurser är ett stort orosmoment. För att möta denna oro förespråkar respondenterna rekrytering och utbildning. Big 4-byråerna, med sina resurser, förväntas bättre klara denna omställning än mindre byråer. Slutligen pekar resultaten på en enhetlig strategi mellan Big 4-byråerna för att möta kraven på hållbarhetsrevision och på deras inflytande över branschnormer genom branschorganisationen FAR. / Background and Problem: Sustainability reporting is central for companies in today's society, with increased focus on accountability and growing demand for transparency. The EU directive Corporate Sustainability Reporting Directive imposes higher requirements on companies to report and be audited by auditors. Increased demand for sustainability auditing opens up new markets for auditing firms, especially the Big 4-firms. However, the transition to auditing sustainability reports is not straightforward. There are no clear guidelines on how to do it, which creates uncertainty and dilemmas for auditors. The EU's Corporate Sustainability Reporting Directive directive increases the requirements for independent auditing, which is expected to lead to significant changes in the auditing industry. However, research at the firm level is lacking, which is of interest to understand how these organizations handle the transition.  Purpose: The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how the auditing firms within the Big 4 handle the changes accompanying the increased requirements for sustainability auditing.  Method: This is a qualitative study with a deductive research approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The study's empirical basis consists of 8 respondents with good insight into the firms' change efforts. The method for analyzing the empirical material is thematic.  Conclusion: The study demonstrates that the transition brought about by the Corporate Sustainability Reporting Directive entails both great opportunities and challenges for Big 4 firms. The collected empirical data shows that the introduction of Corporate Sustainability Reporting Directive creates significant market potential, but the lack of resources is a major concern. To address this concern, respondents advocate for recruitment and training. Big 4 firms, with their resources, are expected to better cope with this transition than smaller firms. Finally, the results point to a unified strategy among Big 4 firms to meet the requirements of sustainability auditing and their influence on industry norms through the industry organization FAR.

Under de senaste decennierna har företag, nationer och ekonomier blivit alltmerkunskapsorienterade. Samtidigt som världsglobaliseringen av ekonomier för multinationellaföretag innebär att innehavet av internt upparbetade immateriella tillgångar ökar och får alltstörre betydelse. Globaliseringen har föranlett till en expansiv tillväxt av börsmarknader samtökat antal korsnoterade multinationella företag. Investeringar i internt upparbetadeimmateriella tillgångar är kapital- och resurskrävande och notering på främmande marknaderses som ett lämpligt alternativ för att finansiera dessa tillgångar. De amerikanskabörsmarknaderna har länge varit attraktiva för utländska korsnoterade företag vid inhämtandeav kapital samt var tidigare förenliga med kraftiga regleringar avseende redovisning ochrapportering. I samband med att IASB blev den ledande normgivaren inom EU valde SEC atteliminera justeringsrekvisitet i Form 20-F för företag verksamma på de amerikanskabörsmarknaderna. Europeiska korsnoterade företag undgår att rapportera enligt US. GAAPförutsatt att de upprättar de konsoliderade finansiella rapporterna enligt IFRS. Borttagandet avjusteringsrekvisitet i Form 20-F sågs som en effekt av IASB:s och FASB:s konvergensprojekt.Åsikter har lyfts om att borttagandet skedde för tidigt då skillnader mellan normgivarna ärväsentliga, specifikt inom området internt upparbetade immateriella tillgångar.Syftet med studien är att redogöra för hur de europeiska korsnoterade företagen på deamerikanska börsmarknaderna NYSE och NASDAQ redovisar och rapporterar interntupparbetade immateriella tillgångar, i förhållande till börsvärde samt bransch- ochnationstillhörighet. Årsrapporteringen ska även ske till SEC med Form 20-F. Dessutom syftarstudien till att urskilja om skillnader i redovisningen och rapporteringen påverkarjämförbarheten mellan företag. Studien omfattar 40 årsrapporter från företag med säte inomEuropa. Ansatsen i studien liknar ett hermeneutiskt tillvägagångssätt där årsrapporternastuderas genom en multipel fallstudie med komparativa inslag, för att ge en djupare förståelseför redovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar.Studien visar att användandet av IFRS ser olika ut utifrån nations- och branschtillhörighet,gemensamt är att investeringar ses som värdeadderande. Likväl att företagens börsvärdepåverkar benägenheten för upptagandet av en internt upparbetad immateriell tillgång.Företagens branschtillhörighet antyder sig ha en inverkan på benägenheten vid appliceringenav IAS 38 p. 57, vilket indikerar att enhetlighet för företag inom och mellan branscher är enunik företeelse. Ett negativt samband förekommer mellan osäkerhet och tidsåtgång iinvesteringsprocessen, där effekten blir att utgifter hänförliga till interna projekt kostnadsförsi resultatrapporten. Sannolikheten för erhållandet av framtida ekonomiska fördelar är högrevid egenupparbetade tillgångar som är avsedda för internt bruk, det motsatta gäller för externtbruk.Benägenheten att uppta tillgången blir således omgivningens informella påtryckningar, vilkavarierar beroende på branschtillhörighet. Av studien framgår att bedömningen ochuppskattningen av de framtida ekonomiska fördelarna är problematiskt att genomföra. Företaginom sjukvårdsbranschen har signifikanta problem med sådan bedömning, vilket innebär attde missgynnas då IFRS inte kan tillämpas fullt ut. Lämnandet av frivilliga och obligatoriskaupplysningar enligt IFRS varierar mellan branscherna. Jämförbarheten kan ifrågasättas dåredovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar i storutsträckning sker samblandat med övriga immateriella tillgångar.I studien framtogs en undersökningsmodell för analys av datamaterialet. Modellen är till föratt analysera nationstillhörighetens inverkan på redovisningen och rapporteringen. Studien visar att nationstillhörighet fortfarande har en inverkan samtidigt som resultatet även indikeraratt skillnaderna håller på att suddas ut. / During the last decade companies, nations and economies are increasingly becoming moreknowledge oriented. Meanwhile the world globalization of economies means, to multinationalcompanies, that the holding of internally generated intangible assets is increasing and is ofincreasing importance. The globalization has led to an expansive growth of the stock marketsand has increased the number of cross-listed multinational companies. Investments ininternally generated intangible assets are capital as well as resource intensive and listing onforeign markets is seen as a suitable alternative to finance these assets. The US stock marketshave long been attractive to foreign cross-listed companies in obtaining capital, and wereconsistent with heavy regulations on accounting and reporting. IASB became the leadingstandard setter in the EU and therefore SEC chose to eliminate the conversion of necessaryprerequisite in Form 20-F for the companies operating in the US stock markets. Europeancross-listed companies avoid reporting under US. GAAP as long as they establish theconsolidated financial statements according to IFRS. The removal of Form 20-F was seen asan effect of the IASB and FASB convergence project. Opinions have been raised that theremoval was premature because the difference between the standard setters are essential,particularly in the area of internally generated intangible assets.The purpose of this study is to describe how the European cross-listed companies on the USstock markets, the NYSE and NASDAQ, account and report internally generated intangibleassets relative to market capitalization, industry and nationality. The annual report should alsohave been established with the Form 20-F. Another reason with this study is to identifydifferences in the accounting and reporting, which recognize the effects on comparabilitybetween companies. Our study is based on 40 annual reports of companies based in Europe.The methodology we’ve chosen for this study is similar to a hermeneutic approach and theannual reports are considered using a multiple case study with comparative elements. The aimis to provide a deeper understanding of the accounting and reporting of internally generatedintangible assets.This study shows the use of IFRS varies based on nationality and industry affiliation, howeverthe companies view investment as value added. And, furthermore, how the stock value affectsthe enable and the propensity for an internally generated intangible asset. Companies industryaffiliation suggests to have an impact on the propensity for the application of IAS 38, p. 57,indicating that the uniformity of the company within and between sectors is a uniquephenomenon. A negative correlation exists between uncertainty and the period of time in theinvestment process, where the effect is that the expenses attributable to internal projects areexpensed in the financial statements. The probability of obtaining future economic benefitsare higher for internally generated intangible assets which are intended for internal use, the opposite applies to external use. Informal pressure from the surrounding, which variesaccording to industry affiliation, has effected the possibility to enable the propensity. Thestudy shows that the valuation and the estimate of the future economic benefits are difficult.Companies in the healthcare industry have significant problems with such a valuation, whichmeans that they are disadvantaged as IFRS cannot be fully applied. Publishing of voluntaryand mandatory information under IFRS varies between sectors. The comparability isquestionable when the accounting and reporting of internally generated intangible assets aremerged with other intangible assets.In this study a study model was made for analyzing the data. The model is to analyze thenationality impact on the financial statements and reporting. The study shows that nationalitystill have an impact, while the results also indicate that the differences constantly are beingerased.This thesis is written in Swedish.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, är sedan länge ett väl utforskat område, både i Sverige och internationellt, där många tidigare studier behandlar dess koppling till finansiell prestation, framförallt inom stora företag. Ett område som är relativt outforskat är CSR inom idrottsvärlden och vidare inom fotboll, framförallt ur en svensk kontext. I vilken utsträckning engagerar sig svenska fotbollsföreningar i CSR-relaterade aktiviteter och vilken effekt har det för deras prestation? Syfte: Syftet med studien är att testa och förklara CSR-engagemangs påverkan på svenska fotbollsföreningars HR- och sociala prestation samt om organisationsstruktur i termer av formaliserings-, centraliserings- och komplexitetsgrad påverkar detta samband. Vidare är det praktiska syftet att bidra med vägledning för hur svenska fotbollsföreningar kan arbeta med CSR-engagemang för att uppnå en högre prestation. Avsikten är att belysa och förklara kopplingarna mellan CSR-engagemang, prestation och organisationsstruktur och på så sätt fylla det gap som existerar inom forskningsområdet. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats och tvärsnittsdesign. Insamlande av data har skett genom utskick av en enkät och studiens urval består av 223 fotbollsföreningar från Allsvenskan till Division 2. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt att CSR-engagemang påverkar såväl HR- som social prestation positivt inom svenska fotbollsföreningar. Vidare tyder resultatet på att organisationsstruktur i termer av formaliserings- och centraliseringsgrad samt komplexitet hierarki inte påverkar detta samband. Däremot finns det, trots viss osäkerhet i resultaten, en påverkan av komplexitet socialt kapital i relationen mellan CSR-engagemang och HR- prestation. / Background & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, is since long ago a well explored area, both in Sweden and internationally, where many previous studies deal with the connection to financial performance, especially in large companies. An area which is relatively unexplored is CSR within the sports industry and further on within football, especially from a swedish context. To which extent do swedish football clubs engage in CSR-related activities and what effect does it have on their performance? Purpose: The purpose of the thesis is to test and explain the impact of CSR-engagement onswedish football clubs’ HR- and social performance and if organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity affects this relationship. Furthermore, the practical purpose is to contribute with guidance on how swedish football clubs can work with CSR- engagement in order to accomplish a higher performance. The intent is to highlight and explain the connections between CSR-engagement, performance and organizational structure and thus fill the gap that exists within the research area. Method: The thesis is based on a quantitative research strategy with a deductive research approach and cross-sectional design. Data collection has been done by sending out a survey and the selection of the thesis consists of 223 football clubs from Allsvenskan to Division 2. Conclusions: The result of the study clearly shows that CSR-engagement positively affects both HR- and social performance in Swedish football clubs. Furthermore, the result indicates that organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity hierarchy does not affect this relationship. However, despite some uncertainty in the results, there is an impact of complexity social capital in the relationship between CSR-engagement and HR- performance.

Under de senaste decennierna har hållbarhetsrelaterade ämnen tagit allt större plats, både inom vetenskapen och också populärvetenskapen. Tidigare forskning visar att hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete oftast studeras ur ett företagsperspektiv. Media är en viktig intressent för företag och är en av de främsta kommunikationsvägarna mellan företag och deras andra intressenter. Medias rapportering är på så sätt värdefull för båda parter. Vi har därför valt att utifrån ett intressentperspektiv studera medias rapportering av företags arbete med hållbarhet. Syftet med studien är att utifrån ett intressentperspektiv bidra med kunskap om medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. Resultatet visar att media inte axlar rollen som kritisk granskare fullt ut då rapporteringen inte är särskilt omfattande. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från dagspress utifrån en abduktiv ansats. Studien har en tvärsnittsdesign i vår kvalitativa metodansats. Vår analys kan likställas med tematisk analys, då vi har skapat teman med tillhörande underkategorier för att koda vårt material. Studien utgår från tre tidningar för att fånga variationen som finns i sättet media kommunicerar och har ett interpretativistiskt angreppssätt med inspiration från det hermeneutiska perspektivet. Analysmodellen har utvecklats utifrån den teoretiska referensramen som består av litteraturöversikt och teorier. Vår forskning visar att nyhetsartiklar i regel är legitimitetsstjälpande för det omskrivna företaget. Nyhetsartiklarna berör både allmänna och specifika områden kopplat till hållbarhet och inkluderar vanligtvis opartiska röster som kommenterar texterna. Vidare kan vi konstatera att sökningen efter nyhetsartiklar utifrån våra kriterier genererade färre sökträffar än väntat. Med det sagt rapporterar media om hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i lägre grad än förväntat. I synnerhet är rapporteringen kring hållbarhetsredovisning mycket låg. Därmed kan vi påvisa att medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i nuläget är försumbar. / Over the past decades, sustainability-related subjects have become more significant, both in science and in popular science. Previous research shows that sustainability reports and sustainability work are usually studied from a business perspective. Media is an important stakeholder for businesses and is often one of the main intermediator between companies and its other stakeholders, making its reporting valuable to both parties. We have therefore chosen to adapt a stakeholder perspective that of the media is the main focus. The purpose of this study is to throughout a stakeholder perspective contribute knowledge about the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work. The result shows that media does not take on the role as a critical scrutinizer to the fullest since the reporting is not particularly extensive. We have conducted a qualitative content analysis of popular science articles based on an abductive approach. We applied a cross-sectional design in our qualitative methodology. Our analysis can be compared to the thematic analysis, since we created themes with associated subcategories to encode our material. We based the study on three newspapers to capture the variation in the way media communicates. We adopted an interpretative approach with inspiration from the hermeneutical perspective. Our analysis model was developed based on the theoretical frame of reference based on our literature review and theories. Our research shows that news articles generally weakens the legitimacy regarding the current company. The news articles concern both general and specific areas linked to sustainability and usually include impartial voices that comment on the texts. Furthermore, we can find that the search for news articles based on our criteria generated fewer hits than we expected. In addition to this, the media coverage of sustainability reports and work is far less extensive than expected. In particular, the contribution from media on sustainability reporting is almost non-existent. Thus, we can demonstrate that the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work in the present is negligible.

Det har sedan länge konstaterats att förvaltningsfastigheter utgör en central roll i världsekonomin. Inte minst har detta uppdagats under kriser såsom den globala finanskrisen år 2008. Själva värdet på en förvaltningsfastighet är därför inte av intresse endast för fastighetsbolaget i fråga, utan även för intressenter. Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS vilket innebär att värdering sker till verkligt värde. År 2013 antogs IFRS 13 Värdering till verkligt värde av EU vilken med hjälp av en hierarkisk värderingsmodell på ett tydligare vis ska definiera värderingsprocessen. Värderingsarbetet sker antingen genom intern värdering eller extern värdering och granskning av denna process genomförs av revisorer. Det finns inte några formella krav på att extern värdering ska tillämpas utan detta är endast en uppmuntran.Syftet med studien är att belysa värderingsprocessen av förvaltningsfastigheter ur tre perspektiv. De perspektiv vi valt att utgå ifrån är interna värderare, externa värderare samt revisorer. Detta för att åtnjuta en så representativ bild som möjligt av själva värderingsprocessen. Studien utgår från en abduktiv forskningsansats där vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer, således är metoden för denna studie kvalitativ. Sju intervjuer har genomförts varav två har skett med interna värderare, två med auktoriserade externa värderare samt tre med auktoriserade revisorer. Tonvikt har lagts på revisorer då dessa antas inneha bäst kunskaper rörande IFRS för att få en så djup förståelse som möjligt för värderingsprocessen av förvaltningsfastigheter.Studien visar att på att översättningen från engelskans ”fair value” till svenskans ”verkligt värde” är olycklig och stundtals direkt missvisande. Anledningen är att det verkliga värdet inte nödvändigtvis behöver vara exakt eller just verkligt. Det är snarare en uppskattning av värdet vilket således borde benämnas rimligt värde, rättvisande värde eller alternativt marknadsvärde som dessutom är det begrepp som används inom branschen.Studien visar även på att ett formellt kunskapskrav genomsyrar branschen till följd av att värderingsprocessen är komplex och svårbegriplig. Finansiella rapporter är sällan tillfredsställande uttömmande vilket resulterar i en informationsasymmetri gentemot de intressenter som inte har eller kan åtnjuta samma kunskaper.Värderingen av förvaltningsfastigheter sker uteslutandet till indata på Nivå 3 vilken är den lägsta nivån inom värderingshierarkin i IFRS 13. Värdering till indata på Nivå 3 förklaras med att varje fastighet är unik i sitt slag. Därför menar respondenterna att det inte går att applicera ortsprismetoden, vilket innebär att fastigheten värderas till ett pris utifrån faktiska transaktioner på en aktiv marknad. Ortsprismetoden definieras enligt IFRS 13 som indata på Nivå 1 och är att ses som huvudmetod.Av studien framgår att det ryms mycket problematik vid värdering till verkligt värde och att IFRS 13 är för generellt för värdering av förvaltningsfastigheter. Trots de negativa aspekter som lyfts fram i studien är en förändring av rådande regelverk ingenting som förespråkas av respondenterna. / For a long time, it has been found that investment properties have a significant role in the world economy. This has been discovered during crises such as the global financial crisis in the year of 2008. The value of an investment property is therefore not only of interest for the real estate company in question, but also for stakeholders. Since 2005, listed companies in the EU must draw up consolidated accounts in accordance with IFRS, which means that valuation is carried at fair value. In 2013, IFRS 13 was adopted, which by means of a hierarchical valuation model should clearly define the valuation process. The valuation work takes place either through internal or external valuation and review of this process is carried out by auditors. There are no formal requirements for external valuation being used, however it is an encouragement.The purpose of the study is to highlight the valuation process of investment properties from three perspectives. The perspectives are represented by internal evaluators, external evaluators and auditors. This is meant to provide a more balanced representation of the actual valuation process. The study is based on an abductive research effort where we chose to carry out semi-structured interviews. Thus, the method of this study is qualitative. Seven interviews have been conducted, two of which have been conducted with two internal evaluators, two with external evaluators and three with auditors. The interviews conducted are meant to provide the reader with more context and a deeper understanding of the valuation process in relation to investment properties. Emphasis has been on auditors as they are believed to possess the best knowledge regarding IFRS.The study shows that the translation from the English concept “fair value” to the Swedish concept "verkligt värde" is unfortunate and sometimes directly misleading. The reason is that the fair value does not necessarily have to be exact which the Swedish concept suggests but rather an estimate of the value. The translation for the Swedish concept for fair value would be “true value” if translated back to English. For this reason, we believe that the concept of use should rather be called “rimligt värde” which is the exact translation from fair value to Swedish, or market value as it is being used in the field.The study also shows that a formal knowledge requirement pervades the industry because of the evaluation process being complex and difficult to comprehend. Financial reports are rarely satisfactory, resulting in an information asymmetry vis-à-vis some stakeholders.The valuation of investment properties is made exclusively to level 3 inputs, which is explained by the fact that each property is unique in its kind. Hence, it is not possible to apply the comparative method which by theory and prevailing rules are to be considered the main method. Despite the many deficiencies highlighted in the study, a change in the prevailing regulations is nothing advocated by the respondents. This even though the study finds that IFRS 13 is too general for valuation of investment properties.~ III ~This thesis is written in Swedish.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den relation som finns mellan företagsmässiga faktorer, som enligt teori och tidigare litteratur kan påverka företags hållbarhetsredovisning, och deras ESG-betyg. Följaktligen är syftet även att undersöka om det finns skillnader i hållbarhetsredovisningen för medlemsländer i EU och övriga länder i regionen Europa, för att utröna om den Europeiska unionens lagar och regler har spridits över gränser och på så sätt institutionaliserats. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats med en kvantitativ metod, för att undersöka data insamlad från årsredovisningar via databasen Refinitiv för perioden 2020–2023. ESG-betyg generareas av databasen och är inhämtat i samband med övriga data. Urvalet består av cirka 2 500 publika företag inom regionen Europa. De hypoteser som studien leder fram till testas stegvis genom multipel regressionsanalys. Den beroende variabeln är ESG-betyg och de oberoende är finansiell styrka, FoU, EU samt miljökänslig bransch. Studien använder sig även av två kontrollvariabler; företagsstorlek samt skuldsättningsgrad. Slutsats: Undersökningen kunde lokalisera ett negativt signifikant samband mellan ESG och finansiell styrka. Det styrker viss tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan dessa variabler. Resultatet går i linje med intressentteorin, de företag som tar sitt sociala ansvar kan välja att avstå från lukrativa affärsmöjligheter och kan där med inneha en lägre finansiell styrka. Studien kunde även se signifikanta positiva samband mellan ESG och FoU samt EU tillhörighet. En slutsats som dras från detta resultat är att de företag som investerar i FoU även tenderar att ha en starkare hållbarhetsredovisning och tar sitt sociala ansvar. Studien styrker uppfattningen om att innovation är nyckeln till hållbarhet. Originalitet/värde: Tidigare studier som har undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och företagsmässiga faktorer har kontradiktoriska resultat. Därmed finns det utrymme för att vidare undersöka dessa samband och bekräfta eller dementera tidigare forskning. Denna studie bidrar till ökad kunskap för relationen mellan ESG och företagsmässiga faktorer för publika företag inom Europa. Studien belyser även skillnader som finns på detta område mellan företag med huvudkontor inom EU och de företag som är belägna i övriga Europa. / The purpose of this study is to examine the relationship between corporate factors, which according to theory and previous literature can influence their sustainability reporting, and their ESG score. Consequently, the aim is also to investigate if there are differences in sustainability reporting among EU member countries and other countries in the European region, in order to determine if the laws and regulations of EU have spread across borders and thereby institutionalized. Method: The study employs a deductive approach with a quantitative method to examine data collected from annual reports through the Refinitiv database for the period 2020-2023. ESG scores are generated by the database and are obtained alongside other data. The sample consists of approximately 2,500 public companies within the European region. The hypotheses generated by the study are assessed incrementally through multiple regression analysis. The dependent variable is the ESG score, and the independent variables are financial strength, R&D, EU membership, and environmentally sensitive industry. The study also includes two control variables: company size and leverage ratio. Conclusion: The study was able to identify a significant negative relationship between ESG and financial strength. This supports previous research that has demonstrated a negative association between these variables. The result aligns with stakeholder theory, as companies that prioritize social responsibility may choose to forgo lucrative business opportunities, potentially leading to lower financial strength. The study also found significant positive relationships between ESG and R&D as well as EU membership. A conclusion drawn from these findings is that companies investing in R&D also tend to have stronger sustainability reporting and demonstrate social responsibility. The study reinforces the belief that innovation is the key to sustainability. Originality/Value: Previous studies examining the relationship between sustainability reporting and corporate factors have yielded contradictory results. Therefore, there is room for further investigation to confirm or refute prior research. This study contributes to increased knowledge regarding the relationship between ESG and corporate factors for public companies within Europe. The study also highlights differences in this area between companies headquartered in the EU and tho

Background: Sustainability reporting has become more important for companies, serving as a tool to describe the company’s commitment to and promotion of sustainable development. As a result of the increasing attention to climate and human rights issues, Agenda 2030 was introduced, consisting of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs). This call for action from all countries, through a global partnership, has further increased the importance of sustainability reporting for companies to report on their commitment to and promotion of sustainable development. Therefore, this study aims to contribute to the unexplored area concerning changes in the content of companies sustainability reports before and after the launch of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Purpose: The purpose of the study is to increase knowledge about how the implementation of the UN's Sustainable Development Goals (SDGs) has affected car manufacturers' sustainability reporting. The focus is on identifying how sustainability reporting has changed and which SDGs are being emphasized. Finally, the study aims to contribute to the literature on institutional theory and isomorphism, to see if it can explain the similarities between the companies' sustainability reports. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method with a deductive research approach was utilized. The study’s data collection was conducted through content analysis, where each company’s sustainability reports were mapped based on excerpts categorized according to themes related to the UN’s 17 SDGs. Conclusion: After conducting the analysis, the conclusion can be drawn that the launch of the UN’s SDGs has not led to a change in companies’ choice of focus area in their sustainability reports, which is explained by the fact that companies previously followed similar guidelines, such as the GRI, which already included similar guidelines covering both economic, social, and environmental aspects. Despite increased expectations for sustainability reporting after the SDG launch, the scope of content and actions in the reports has increased for companies, without necessarily changing focus. They tend to prioritize goals where they have the greatest impact and which interest their stakeholders the most, to maintain legitimacy and credibility. Furthermore, the compilation of the empirical data shows that there are similarities in the themes companies choose to report on. These similarities are explained by the institutional theory, which suggests that companies are driven by institutional pressures from external actors. / Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit viktigare för företag och fungerar som ett verktyg för att beskriva företagets engagemang och främjande av hållbar utveckling. Som resultat av den stigande uppmärksamheten kring klimatet och mänskliga rättigheter introducerades Agenda 2030, som utgörs av de 17 globala målen (SDGs). Denna uppmaning till handling från alla länder, genom ett globalt partnerskap, har ytterligare ökat betydelsen av hållbarhetsrapportering för företag för att rapportera om deras engagemang och främjande av hållbar utveckling. Denna studie har därför som avsikt att bidra till det utforskade området kring förändring av innehållet i företags hållbarhetsrapporter före respektive efter lanseringen av FN:s globala mål (SDGs).  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur införandet av FN:s globala mål (SDGs) har påverkat biltillverkares hållbarhetsrapportering. Fokus ligger på att identifiera hur hållbarhetsrapporteringen har förändrats samt vilka SDGs som ligger i fokus. Slutligen avser studien att bidra till litteraturen kring institutionell teori och isomorfism, ifall det kan förklara likheterna mellan företagens hållbarhetsrapporter.  Metod: För att uppfylla syftet med studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Studiens datainsamling utfördes genom innehållsanalys där respektive företags hållbarhetsrapports kartlades baserat på utdrag som kategoriserades utifrån teman kopplat till FN:s 17 SDGs.  Slutsats: Efter en genomförd analys kan slutsatsen dras att lanseringen av FN:s SDGs inte har lett till en förändring i företagens val av fokusområde i sina hållbarhetsrapporter, vilket förklaras av att företag tidigare följt liknande riktlinjer, som GRI, som redan innehöll liknande riktlinjer som berör både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Trots ökade förväntningar på hållbarhetsrapporteringen efter SDG-lanseringen har företagens omfattning av innehåll och initiativ i rapporterna ökat, utan att nödvändigtvis ändra fokus. De tenderar att prioritera mål där de har störst påverkan och som intresserar deras intressenter mest, för att bevara legitimitet och trovärdighet. Vidare visar sammanställningen av empirin att det finns likheter i de teman företagen väljer att rapportera om. Likheterna förklaras med hjälp av den institutionella teorin, som menar på att företagen drivs av institutionella påtryckningar från externa aktörer.