Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupgående tradition som främst utövas inom länder i Afrika, Asien och mellanöstern. På grund av den ökande migrationen har detta blivit ett globalt problem. Kvinnor med könsstympning möter flertal komplikationer, fysiska, psykiska och inom nära relationer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med könsstympning upplever vårdmötet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes. Data samlades in genom användandet av relevanta databaser i Cinahl, Medline och Pubmed, och utvalda vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Utvalda vetenskapliga artiklar beskrev hur kvinnor rapporterade att vårdmötet upplevdes varierande, dock hade flertal kvinnor upplevt rädsla och stress i samband med undersökningar. Vidare beskriver kvinnorna upplevelsen av bristande kunskap hos vårdpersonal då vårdpersonalen oftast inte visste vad kvinnlig könsstympning var. Kvinnorna rapporterade att vårdpersonal inte ställer frågor om könsstympning. Och om frågan ställs, upplevs brister med vidare hantering, då vårdpersonalen upplevs osäkra på vad som skall ske efter. Slutsats: Kvinnorna rapporterade att vårdpersonalen behöver våga ställa frågor kring kvinnlig könsstympning, samt inleda samtalet kring det då kvinnorna upplever det svårt att inleda samtalen själva. Fynden i denna studie visar att utbildning för vårdpersonal om kvinnor med könsstympning bör implementeras för att öka kunskapen och kvaliteten på omvårdnaden för dessa kvinnor. Framtida forskning bör fortsätta undersöka hur kvinnor med könsstympning upplever vården.

Det finns många internationella krav som ställs på ett fartyg genom FN:s internationella organ IMO, i och med intågandet av en mer humanistisk syn på sjömannen samt samhällets gröna omställning regleras en styrd bransch ytterligare. I det moderna globala samhället där länder är direkt beroende utav varandra genom export och import av diverse varor så finns också en hög efterfrågan på kostnadseffektiv och välorganiserad transport – både på spotmarknad och linjefart liksom godstrafik och passagerartrafik. Att bygga ett fartyg idag är helt enkelt inte vad det var för snart ett sekel sedan, och för en amatör eller nykomling på marknaden kan det därför bli utmanande att följa processen i att ta fram och beställa ett fartyg, trots tydliga krav hos institutioner som Transportstyrelsen. Detta arbete är en kartläggning av processen och har framställts genom att bryta ned processen i delmoment med tillhörande frågeställningar. Genom att presentera dessa frågor för de etablerade jättarna i den svenska sjöfartsverksamheten och, för arbetet relaterade institutioner, har en generalisering gjorts för att tjäna som en enklare guide – målsättningar och skillnader mellan olika fartygstyper, organisationsformer och befraktningsformer har också uppdagats därtill. Rapporten resulterade i att processen för framtagandet av ett fartyg kunde presenteras stegvis – inklusive de skillnader som finns mellan en myndighet och ett privat bolag. / There are many international demands made by the UN international organ IMO, and with the embracement of a more humanitarian view of the sailor and the environmental adjustment of the society, an already directed industry is further being regulated. In the modern-day global society where countries are directly dependent on each other through export and import of various wares, there is also a high demand for cost effective and well-organized transportation – both on the spot market and charter market in terms of freighting as well as transporting passengers. To construct a ship in modern times is not quite what it used to be nearly a century ago, and for an amateur or a rookie on the market it can therefore be a challenging task to produce and order a ship despite obvious requirements from institutions like the Swedish Transport Administration. This report is a survey which has been produced by breaking down the process into steps and questions associated with each individual step. A generalization has been made to serve as guidance by presenting these questions to the larger established companies within the Swedish shipping business, and institutions relevant to the process – the differential in targets depending on different types of ships, organizations and forms of chartering have also been considered. As a result, the report could present the process of producing a ship stepwise – including some of the deviations between an authority and a private company.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem. Det drabbar främst kvinnor där förövaren är en man. Våldet kan yttra sig genom olika uttryck och konsekvenserna är ofta allvarliga. Sjuksköterskan ska utgå från personcentrerad omvårdnad och har en betydande roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes. 12 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande sju subteman. De huvudteman som identifierades var Sjuksköterskornas känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna, Utmaningar i mötet och Sjuksköterskornas upplevelser av professionellt ansvar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna upplevde miljö, egna känslor, kunskap och utbildning som påverkande faktorer vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Detta bidrog till att den personcentrerade omvårdnaden åsidosattes vilket påverkade identifieringen av våld i nära relation. En förbättring på organisationsnivå krävs för att säkerställa en god omvårdnad i mötet med de våldsutsatta kvinnorna.  Nyckelord: Ansvar, mötet, känslor, personcentrerad omvårdnad, upplevelser, våldsutsatta kvinnor / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. It mainly affects women where the perpetrator is a man. Violence can manifest itself through various expressions and the consequence of the violence is often serious. The nurse’s should use person-centered care and has a significant role in the meeting with women exposed to violence.  Aim: The purpose was to describe the nurse’s experiences in the meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. The CINAHL, Medline and PsycINFO databases were used. 12 articles were analyzed using Friberg's five-step model.  Result: The result showed three main themes with seven sub-themes. The main themes identified were The nurses’ feelings in the meeting with the abused women, Challenges in the meeting and The nurses’ experiences of professional responsibility. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experienced the environment, their own feelings, knowledge, and education as influencing factors in the meeting with the abused women. This contributed to the neglect of person- centered care, which affected the identification of violence in close relationship. An improvement at the organizational level is required to good care in the meeting with the women.  Keywords: Abused women, experiences, feelings, meeting, responsibility, person- centered care

This research paper studies the extent of how microinteractions are utilized in Microsoft Teams and the impact that they have on workflow efficiencies, specifically in the creative industry. In a novel time where Covid-19 virus has increased the demand of digital platforms, the importance of research within remote meeting utilization, and the interaction possibilities within, is of utter importance. Also, since we are missing out on the spontaneous interactions that occur when meeting face-to-face, the microinteractions within digital meeting platforms now carry a heavier weight when interactions are solely occuring remotely. The data collection was achieved through a qualitative approach consisting of participant observations and semi-structured interviews. The results of this research proved that microinteractions are used frequently within digital meetings in Microsoft Teams, but in different contexts and in different constellations. The results also identified that microinteractions, which hold the right conditions, can streamline workflows in certain scenarios. This study concluded in interesting data that answered the research questions but also opened up for further research due to the topic being of a novel field and in a special time, in this case referring to the pandemic and Covid-19.

The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.

Zu ihrer diesjährigen ordentlichen Mitgliederversammlung kam die Gesellschaft der Freunde und Förderer der SLUB e. V. in der Gläsernen Manufaktur von Volkswagen zusammen.

In diesem Jahr stand die Veranstaltung für die ehemaligen Mitarbeiter und Mitarbeiterinnen der SLUB unter dem Thema der Ausstellung im Buchmuseum „Die Kunst zu essen und zu genießen. Die Bibliotheca Gastronomica des Sammlers Walter Putz“, die noch bis 9. Februar 2008 zu sehen ist.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är en patientgrupp som kan väcka föreställningar hos befolkningen och även hos sjuksköterskor. Den psykiatriska vården har utifrån ett historiskt perspektiv varit kantat av kränkande behandlingsformer som också ses ha bidragit till dagens föreställningar. Patienter med psykisk sjukdom bor i större utsträckning hemma och har behov av kommunal hemsjukvård.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom i kommunal hemsjukvård.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor och två distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur den kvalitativa innehållsanalysen uppstod tre kategorier; organisatoriska otydligheter, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt med olika underkategorier. Det framkom att det fanns föreställningar om patienter med psykisk sjukdom som berodde på en kunskapsbrist. En otydlighet i organisationen fanns som orsakade svårigheter att bemöta patienter med psykisk sjukdom. Ett professionellt förhållningssätt ansågs vara av vikt för att kunna bemöta alla patienter på ett jämlikt sätt.  Slutsats:  Studien visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård efterfrågar en utökad kunskap om psykisk sjukdom. Kunskapsbristen beskrevs skapa en upplevelse av otillräcklighet för att bemöta patienter med psykisk sjukdom på ett jämlikt sätt / Background: Patients with a mental illness is a group of patients who can cause prejudice not only in the population but also among professional nurses. They can be perceived as unpredictable, dangerous, and more demanding than other patients. From a historical perspective, psychiatric care has been fraught with abusive forms of treatment that are also seen to have contributed to today's perceptions. Patients with mental illness live to a greater extent at home and therefore has a need for municipal homecare.  Aim: The aim was to shed light on nurses and district nurses experiences of meeting patients with mental illness in municipal home care. Method: The study was conducted with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with seven nurses and two district nurses in municipal home care. The interviews were analyzed with a based on a qualitative content analysis. Results: Based on the qualitative content analysis, three categories emerged: organizational ambiguities, the importance of knowledge, and the importance of a professional approach with different sub-categories. It turned out that there were ideas about patients with mental illness that were due to a lack of knowledge. There was a lack of clarity in the organization that caused difficulties in dealing with patients with a mental illness. A professional approach appeared to be important to be able to treat all patients in an equal way. Conclusion: The study shows that nurses and district nurses in municipal home care want an increase in knowledge about mental illness. The lack of knowledge was described as creating a feeling of inadequacy when striving to meet patients with mental illness in an equal way

In the context of the preparation of the new Civil Procedure Code and the publication of its theses, the topic of the first ordered meeting with a registered mediator has become more current. According to the material intent of the new Civil Procedure Code, this institute contradicts the voluntary nature of mediation and should therefore be excluded from the legislation. The purpose of this Diploma thesis is to analyze the institute of the first ordered meeting with a registered mediator in such a way that it is possible to assess whether this instrument should remain part of the legislation on civil procedure. At first, this Diploma thesis deals with mediation as one of the alternative methods of dispute resolution. It discusses the principles on which mediation is based, including the principle of voluntariness. It also describes the advantages and disadvantages of this out-of-court dispute resolution. The thesis further focuses on the analysis of the legislation on the first meeting with a mediator and points out its problematic aspects. To evaluate the use and success of this institute in practice, it analyses the statistics of the Ministry of Justice of the Czech Republic and the results of quantitative research carried out for this thesis. The research was made in the form of a questionnaire...

Bakgrund Kvinnor världen över utsätts för våld i nära relationer. Våldet orsakar fysisk, psykisk och sexuell skada och lidande. Kvinnor utsatta för våld i nära relationer söker vård inom alla olika instanser av hälso- och sjukvården. Flera studier indikerar att hälso- och sjukvårdspersonal inte får tillräcklig utbildning samt har bristande kunskap om våld i nära relationer. Därmed saknar hälso- och sjukvårdspersonal kompetens att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer samt undviker att ställa frågan om våld vilket riskerar att dessa kvinnor inte får rätt vård. Aktuell forskning behöver sammanställas för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse för våld i nära relationer och vad som krävs för ett gott bemötande av kvinnor utsatta för denna typ av våld. Syfte Att beskriva kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Studien har utförts med metoden icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord för studiens syfte. För att säkerställa en god kvalité, blev samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier, fyra subkategorier samt ett bifynd identifierades utifrån artiklarna, vilka beskrev kvinnor utsatta för våld i nära relationer och deras upplevelser av mötet med hälsooch sjukvårdspersonal. Huvudkategorierna var; det trygga vårdmötet, det otrygga vårdmötet, samt ett bifynd med; faktorer som hindrar att berätta om våld. Ett empatiskt förhållningssätt och aktivt lyssnande hos vårdpersonalen utgjorde ett tryggt vårdmöte. Personal som saknade detta förhållningssätt och bemötte kvinnorna på ett otrevligt sätt kunde orsaka ytterligare stress och oro. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnor utsatta för våld i nära relation ska känna tillit till vårdpersonal och våga berätta om våld. Det behövs en större kunskap om våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården samt att frågan om våld behöver ställas rutinmässigt. Därför bör det finnas rutiner på hur och när frågan ska ställas samt vad för information och hjälp som hälso- och sjukvårdspersonalen ska ge kvinnan. / Background Women all over the world are exposed to intimate partner violence. The violence causes physical, psychological and sexual harm and suffering. Women exposed to violence seek care in all different instances of health care. Several studies indicate that health personnel do not receive sufficient training and lack knowledge about intimate partner violence. As a result, health personnel lack the competence to identify victims of violence and avoid asking questions about violence, which may risk that these women do not receive the right care. Current research needs to be compiled to increase healthcare personnel’s knowledge and understanding of intimate partner violence and what is required for good care of women exposed to intimate partner violence. Aim The aim of this study was to describe women, exposed to intimate partner violence, their experiences of meeting with health care personnel. Method The study has been written using the method non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using relevant keywords for the purpose of the study. To ensure a good quality, all 15 articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. The result was compiled with an integrated data analysis. Results Two main categories, four subcategories and one secondary finding were identified based on the articles, which described women exposed to intimate partner violence and their experiences of the meeting with health personnel. The main categories were; the safe meeting with health personnel, the unsafe meeting with health personnel, but also a secondary finding; factors that prevent disclosing violence. An empathetic approach and active listening by healthcare personnel constituted a safe meeting with health personnel. Health personnel who lacked this approach and treated the women in an unpleasant manner could cause further stress and anxiety. Conclusions This literature review showed that good treatment is a prerequisite for abused women to trust healthcare personnel and to talk about violence. There is a need for greater knowledge about intimate partner violence within healthcare and the question about violence needs to be asked routinely. Therefore, there should be routines on how and when the question should be asked, as well as what information and help the health personnel should provide these women.