Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett växande folkhälsoproblem. Trots detta finns det få studier som undersöker hur personer upplever det att få denna diagnos, hur de hanterar nödvändiga livsstilsförändringar samt hur stödet från diabetessjuksköterskan upplevs. Syfte: Att beskriva individers upplevelser och erfarenheter av att diagnostiseras med typ 2-diabetes samt hur de upplever stödet från diabetessjuksköterskan på vårdcentralen den första tiden efter diagnos. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio deltagare inkluderades med bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med både manifest och latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Analysen från intervjuerna resulterade i två teman och sju subteman. Det första temat var Upplevelser och känslor den första tiden efter en diabetesdiagnos med följande subteman: Upplevelser vid diagnostillfället, Upplevelser och känslor av att leva med diabetes samt Hantering av vardagslivet. Det andra temat var Upplevelser och erfarenheter av diabetesvården med tillhörande subteman: Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan, Multiprofessionellt team, Förbättringsområden och Hälsolitteracitet. Slutsats: Upplevelsen av att få diagnosen typ 2-diabetes kunde komma chockartat eller som en lättnad att det inte var värre. Trots att kunskapen fanns om nödvändiga livsstilsförändringar så var det svårt att få till hållbara strategier och lösningar i vardagen. Stödet från diabetessjuksköterskan var viktigt och kunde påverka hur motiverade deltagarna var att införa hälsosamma rutiner i sitt liv. / Background: Type 2 diabetes is a growing public health problem. Despite this, there are few studies exploring how people react to this diagnosis, how they deal with the necessary lifestyle changes and what they think about the support offered by the diabetes nurse. Aim: To describe individuals’ perceptions and experiences of being diagnosed with type 2 diabetes as well as their impressions of the support offered by the diabetes nurse at the primary health center during the initial period after the diagnosis. Methods: Qualitative interview study with semi structured questions. Nine participants were selected through convenience sampling. The interviews were analysed through both manifest and latent content analysis in accordance with the Graneheim and Lundman method. Results: The analysis of the interviews resulted in two themes and seven subthemes. The first theme concerns Perceptions and emotions during the initial period of a diabetes diagnosis with the following subthemes: Perceptions at the time of diagnosis, Views and emotions regarding life with diabetes and Handling of everyday life. The second theme concerns Views on and experiences of diabetes care with the following subthemes: Views on the support received from the diabetes nurse, Multi-professional team, Areas of improvement and Health literacy. Conclusion: The announcement of a type 2 diabetes diagnosis sometimes came as a chock and sometimes as a relief. Despite being aware of the necessary lifestyle changes, the interviewees had difficulties applying sustainable strategies and solutions in their daily lives. Support from the diabetes nurse was important and could influence the participants’ commitment to introducing healthy habits into their lives.

Aim: The aim of this study is to investigate factors that people with a past addiction problem expressed have promoted their recovery process. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using the theory of sense of self. Data was collected through four [4] semi-structured interviews, a narrative based technique that focus on stories in a whole. The interviews were analysed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in three main themes; to be attractive, a new context and community, people and events that made an impression. Conclusion: The importance of gaining access to a new context, a context that contributed with alternative ways of life. A context where individuals can reflect themselves in other people's experiences with it a better or a more positive understanding of themselves and their situation. And that the recovery process from an overall perspective, shows the importance of meeting the many needs of the client.

The aim of this study is to contribute to a deeper understanding of the underrepresentation of women working as sports journalists at local newspapers in Sweden. This study also aims to investigate how the Swedish Union of Journalists works to improve gender equality for female sports journalists. A qualitative semi-structured interview method is used to fulfill the aims of the study. The theoretical framework used are Kanter's theory of tokenism and Altheide and Snow's theory of media logic. The results shows that sports journalism faces a number of challenges in the work for gender equality, such as an excluding masculine culture, harassments in the field, difficulty of finding women to recruit and a need to prioritize more women in sports media to make women a more natural part of sports. The Swedish Union of Journalists mainly educates, provides equality projects and support female sport journalists regarding unequal conditions.

Inledning: Funktionella anfall, anfall som inte är epilepsi utan tros ha en psykologisk orsak, kan mötas av oförståelse också inom sjukvården. För att förstå detta tillstånd behöver man en processinriktad biopsykosocial sjukdomsmodell där patientens egen sjukdomsförståelse är en viktig del. Frågeställningar: Hur upplever patienter med funktionella anfall sin sjukdom?Hur förstår patienter med funktionella anfall sin sjukdom? Metod: Fem fenomenologiska halvstrukturerade intervjuer har genomförts och med hjälp av tematisk analys kondenserats till fyra teman. Resultat: De fyra temana är upplevelsen av anfallen, egen förståelse av anfallen, konsekvenser av anfallen och vad hjälper mot anfallen. Stora skillnader framkommer i intervjupersonernas upplevelse och förståelse av sina anfall. Anfallen upplevs som en känsla av förändrad kontakt eller ingen kontakt mellan kropp och hjärna och de beskrivs både begränsa och berika livet. Sjukdomsförståelsen uttrycks i fysiologiska termer, i mer vaga psykologiska termer eller att det inte går att förstå. Det framkommer tveksamhet till om psykologisk behandling hjälper. Diskussion: Det diskuteras att de funktionella anfallen faktiskt går att förstå, ibland medvetet och ibland omedvetet som en försvarsmekanism enligt psykodynamisk modell. Korttids psykodynamisk terapi såsom ISTDP kan därför vara ett behandlingsalternativ när psykoedukation och KBT inte har varit tillräckligt. / Introduction: Functional seizures, seizures that are believed to have a psychological cause, may face misunderstanding also in health care. To understand this condition, one needs a process-oriented biopsychosocial model in which the patient's own experience of illness is an important part. Questions: How do patients with functional seizures experience their illness?How do patients with functional seizures understand their illness? Method: Five phenomenological semi-structured interviews have been conducted and condensed into four themes using thematic analysis. Results: The four themes are experience of the seizures, understanding of the seizures, consequences of the seizures and what helps against the seizures. Large differences emerge in the interviewees' experience and understanding of their seizures. The seizures are experienced as a feeling of altered contact or no contact between body and brain and they are described to both limit and enrich life. Understanding of illness is expressed in physiological terms, in more vague psychological terms or cannot be understood. There is some doubt as to whether psychological treatment will help. Discussion: It is discussed that the functional seizures can actually be understood, sometimes consciously and sometimes unconsciously as a defense mechanism according to the psychodynamic model. Therefore, short-term psychodynamic therapy such as ISTDP may be a treatment alternative when psychoeducation and CBT have not been sufficient.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Syftet med studien var att beskriva psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med klienter med perfektionism, då tidigare forskning har visat på att perfektionism har samband med psykisk ohälsa och sämre behandlingsutfall samt är en hindrande faktor i terapeutisk behandling. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från sju erfarna legitimerade psykoterapeuter. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys vilket mynnade ut i tre huvudteman: strävan efter perfektion, allianssvårigheter och terapeutiskt förhållningssätt. Slutsatser som dras i föreliggande i studie är att det terapeutiska arbetet kan påverkas av perfektionistiska klienters höga krav och förväntningar på sig själva och sin omgivning samt att deltagarna upplever att perfektionism skapar vissa svårigheter i den terapeutiska alliansen. Dessa utmaningar föranleder enligt deltagarna behov av ett terapeutiskt förhållningssätt som främjar trygghet och varsamt utmanande av perfektionistiska föreställningar. / The aim of the current study was to describe psychotherapists' experience of working with clients with perfectionism, as previous research shows that perfectionism is associated with mental illness, poorer treatment outcomes and is a disruptive factor in therapeutic treatment. Qualitative, semi-structured interviews were used to collect data from seven well experienced licensed psychotherapists. The interview material was analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes: the pursuit of perfection, alliance difficulties and therapeutic approach. Conclusions drawn in the present study are that the therapeutic work can be affected by perfectionist clients' high demands and expectations of themselves and people around and that the participants experience that perfectionism creates certain difficulties in the therapeutic alliance. According to the participants, these challenges give rise to a need for a therapeutic approach that promotes security and a careful questioning of perfectionist perceptions.

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers erfarenheter av transkulturella möten och kuratorers uppfattningar om hur kulturkompetens inverkar på vården inom svensk psykiatri. Ambitionen med studien är också att få förståelse för om det kan vara av vikt att kuratorer inom psykiatri innehar kulturkompetens. Studien utgår från att Sverige är ett mångkulturellt land där många kulturer möts, vilket ger anledningar att studera hur kuratorer samspelar med patienter vid transkulturella möten. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med tio kuratorer har genomförts. Empirin har analyserats genom tematisk analys och studiens frågeställningar har studerats utifrån teorierna symbolisk interaktionism och andrefiering. Resultaten av studien visar bland annat vilka erfarenheter kuratorer har av transkulturella möten samt vilka utmaningar kuratorerna upplever i dessa möten. Det kan vara till exempel patientens bristande språk och kulturella skillnader bland annat i form av hur psykisk ohälsa uttrycks. I studien framkommer också kuratorers uppfattningar av kulturkompetens och att de ser att det finns ett behov av sådan kompetens. Denna kompetens menar kuratorerna kan uppnås genom en kombination av utbildning och erfarenhet. Studiens slutsats är att kuratorer menar att kulturkompetens kan vara av betydelse för att uppnå jämlik vård samt nå förståelse i möten med patienter som har en annan kulturell bakgrund. Implikationer för socialt arbete som tas upp i studien är till exempel att kulturkompetens inom psykiatri kan skapa förståelse för patienter med en annan kulturell bakgrund och vara till gagn för dem då det handlar om jämlik vård. Vidare lyfts i studien ett behov av att erfarenheter av transkulturella möten och kulturkompetens studeras även ur andra synvinklar.

Traditionella metoder för Safety Management har bidragit till en exceptionellt hög flygsäkerhet. Händelser inom flygindustrin och ökande systemkomplexitet har dock aktualiserat att systemteori kan ge kompletterande perspektiv och bidra till flygsäkerhet. Syftet med studien var att beskriva och förstå piloters och chefers erfarenheter av flygsäkerhet, risk och anpassning av arbetssätt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem piloter och fem flygchefer/Safety Managers i civila flygbolag och Flygvapnet. En induktiv tematisk analysmetod användes. Resultaten identifierade teman för konflikter och motsägelser i de studerade systemen. Resulterande konfliktteman var mellan produktion och säkerhet, ett starkt system och individens roll, standardisering och piloters beslutsutrymme, efterlevnad och flexibilitet, förtroende och avstånd, samt flygsäkerhetskultur och flygsäkerhetsmätning. Systemen som undersöktes uppvisade komplexa egenskaper, vilket visade på en risk för systemolyckor och gjorde systemkonflikter svårare att lösa. Olösta konflikter mellan till exempel produktion och säkerhet var kopplade till organisatorisk och praktisk glidning/avdrift, ibland förvärrad av hemlighållande. Konflikterna uppträdde olika i olika organisationer. Studiens resultat visar på vikten av att använda kvalitativa data för att få flera olika perspektiv, öka systemanpassningsförmågan och övervaka balansen mellan produktion och säkerhet. Storleken på piloternas beslutsutrymme bör medvetet hanteras och tillägg av ytterligare traditionella säkerhetsbarriärer bör utvärderas utifrån påverkan på systemets transparens och komplexitet. / Traditional aviation safety management methods have contributed to exceptional aviation safety. Recent aviation events and increasing system complexity has actualised that a systems theory approach could provide complementary perspectives and contribute to aviation safety. The purpose of the study was to describe and understand pilots’ and managers’ experiences of flight safety, risk and adaptations of work practises. Qualitative interviews were performed with five pilots and five managers/safety managers in civil airlines and an air force. An inductive thematic analysis method was used. The results identified themes of conflicts and contradictions inherent in the aviation systems studied. The conflict themes were production and safety, a strong system and role of the individual, standardisation and discretionary space, compliance and flexibility, trust and distance, and safety culture and safety measurement. The systems studied showed complex characteristics, making them liable to systems accidents and making system conflicts more difficult to solve. Unresolved conflicts such as between production and safety was connected to organisational and practical drift, in some cases compounded by secrecy. The conflicts appeared differently in different organisations. The study results highlight the importance of using qualitative data to gain a multitude of perspectives, increase system adaptability, and monitor the balance between production and safety. The size of the pilots’ discretionary space should be deliberately managed and added traditional safety barriers should be evaluated by their effect on system opaqueness and complexity.

Bakgrund Det saknas riktlinjer för behandling vid utmattningssyndrom. Socialstyrelsens rekommendationer är multimodal rehabilitering där individen stöttas av flera professioner. Behandlingen bör sträva efter att stödja ett upprätthållande av rutiner i vardagen, där bland annat regelbunden fysisk aktivitet spelar en avgörande roll för symtomförbättring och arbetsåtergång. Samtidigt återfinns hos dessa personer ofta en förhöjd psykisk och fysisk uttröttbarhet vilket torde kunna vara en utmaning vid implementerande av fysisk aktivitet. Därför behövs kunskap om hur dessa personer upplever den fysiska aktiviteten samt hinder och främjande faktorer till att utföra denna.Syfte Att undersöka upplevelser av fysisk aktivitet samt hinder och främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom.Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Deltagarna rekryterades via två facebookgrupper inriktade på utmattningssyndrom. Tio kvinnor med utmattningssyndrom i åldersintervallet 24-59 år ingick i studien. Databearbetning genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. De tre huvudkategorierna bestod av: Främjar fysisk aktivitet, Hinder för fysisk aktivitet, Omgivning har betydelse.Konklusion Studien visade att kravlös aktivitet, vårdens stöd samt upplevt ökat välmående av fysisk aktivitet fungerade som främjande faktorer till denna hos personer med utmattningssyndrom. Svårigheter att hitta balans och dåligt anpassad vård verkade som hindrande faktorer till att utföra fysisk aktivitet. Omgivningen var av betydelse för hur den fysiska aktiviteten upplevdes; utomhus i naturen upplevdes positivt medan sociala miljöer var desto mer belastande för deltagarna. / Background There are no guidelines for treatment of exhaustion disorder. Recommendations are multimodal rehabilitation where the individual is supported by several professions. Treatment should strive to support the maintenance of routines in everyday life, where, among other things, regular physical activity plays a crucial role in improving symptoms and returning to work. At the same time, these people have an increased mental and physical fatigue, which could be a challenge when implementing physical activity. Therefore, knowledge is needed about how these people experience physical activity as well as obstacles and promoting factors to perform it.Purpose The aim of the study was to investigate experiences of physical activity as well as obstacles and promoting factors for physical activity among people with exhaustion disorder.Method A qualitative method with semi-structured interviews was applied. Participants were recruited from two Facebook groups that were focused on exhaustion disorder. Tenwomen with exhaustion disorder in the age range 24-59 years were included in the study. Data processing was carried out through a qualitative content analysis.Results The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The three main categories consisted of: Promotes physical activity, Obstacles to physical activity, Environment matters.Conclusion This study showed that adaptive activity, healthcare support and experienced increased well-being of physical activity functioned as promoting factors for this in people with exhaustion syndrome. Difficulty finding balance and receiving maladaptive treatment acted as barriers to physical activity. The environment was important for how the physical activity was experienced; outdoors in nature was experienced positively while social environments were more stressful for the participants.

Studien ska undersöka unga kvinnors värderingar, samt varför denna grupp konsumerar blommor, för  att bidra med fördjupad kunskap om hur konsumtionsmönster påverkas av sociologiska aspekter, för att belysa den inverkan det kan ha på visuell kommunikation. Genom en kvalitativ intervjustudie ämnar författarna få insikt i unga kvinnors synsätt kring blomsterkonsumtion, och den empiriska datan ska användas i syfte att exemplifiera hur blomsterbutiker kan tilltala unga kvinnor genom visuell kommunikation. Tidigare forskning om det sociala värdet i blommor, samt inverkan på val av blommor rörs, och för att förstå konsumenten och varumärken präglas studien av teorier och begrepp som anses centrala för förståelsen. Här rörs Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption och Sociala strukturer, då insikt i konsumentena agerande är av stor vikt. Varumärkets visuella identitet, varumärken i sociala medier samt logotyper, illustrationer, färg och typsnitt tillämpas även, i syfte att fördjupa insikten i de visuella element som påverkar konsumenten. Genom en tematisk analys av åtta, transkriberade intervjuer presenteras resultat i form av sex rubriker. Efter genomförd analys kan det konstateras att blommor och blomstergesten laddas med symbolik och en djupare betydelse, kopplat till livsstil och identitet. Kvinnorna konsumerar blommor för att uttrycka uppskattning, samt för att ge bort som gåva. Snittblommor ses som en lyxvara, vilket visar på blommors relation till klasstillhörighet och livsstil. Resultatet visar dessutom ett mönster i svaren kopplat till visuella element, där respondenterna valde mellan olika färger, typsnitt, illustrationer och bildmanér. Med grund i teoretiskt ramverk, tidigare forskning och  empiriskt material har de övergripande frågeställningarna besvarats, samt en ny grafisk profil, logotyp och marknadsföringsmaterial utformats i linje med resultat och slutsatser. Målet är således att bidra med strategiska verktyg till blomsterbutiker, för att de ska kunna kommunicera effektivt och tilltala den eftersträvade målgruppen. / The study will examine young women's values, as well as why this group consumes flowers, to contribute with in-depth knowledge of how consumption patterns are influenced by sociological aspects, to highlight the impact it can have on visual communication. Through a qualitative interview study, the authors intend to gain insight into young women's approach to flower consumption, and the empirical data will be used to exemplify how flower shops can appeal to young women through visual communication. Previous research on the social value in flowers, as well as the influence on the choice of flowers is touched upon, and in order to understand the consumer and brands, the study is characterized by theories and concepts that are considered central to the understanding. Here Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption and Social structures are touched upon, as insight into consumer behavior is of great importance. The brand's visual identity, branding in social media as well as logos, illustrations, color and fonts are also applied, with the aim of deepening the insight into the visual elements that influence the consumer. Through a thematic analysis of eight, transcribed interviews, results are presented in the form of six headings. After the analysis, it can be stated that flowers and the floral gesture are loaded with symbolism and a deeper meaning, linked to lifestyle and identity. The women consume flowers to express appreciation, as well as to give away as gifts. Cut flowers are seen as a luxury item, which shows the relationship of flowers to class affiliation and lifestyle. The result also shows a pattern in the answers linked to visual elements, where the respondents chose between different colors, fonts, illustrations and image styles. Based on theoretical framework, previous research and empirical material, the overall questions have been answered, and a new graphic profile, logo and marketing material designed in line with results and conclusions. The goal is thus to contribute strategic tools to flower shops, so that they can communicate effectively and appeal to the desired target group.