Studien syftar till att undersöka fiollärares upplevelse av fiolelevers motivation samt hur olika former av motivation determinerar motivation till att öva mer och att fortsätta spela. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur upplever fiollärare att de befrämjar elevernas motivation att öva fiol? Hur anser fiollärare få sina elever motiverade att vilja fortsätta spela fiol? Studiens teoretiska utgångspunkt är Self determination theory och dess syn på motivation och övning. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är tre fiollärare som intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med tematisk analys. Hur informanterna erfar motivation och deras arbetssätt har belysts och sedan ställts bredvid varandra och jämförts. Studiens resultat utgörs av de svar som informanterna gett. Resultatet är uppdelat i tre huvudteman: Lärarens möte med eleven, Lärarens syn på sin roll att stimulera elever att öva och Miljöns betydelse för elevens motivation. I det avslutande kapitlet i studien diskuteras resultatets teman i relation till studiens tidigare forskning, vetenskapliga utgångspunkt och teoretiska perspektiv. / The aim of the study is to explore and compare the ways in which violin pupils experience motivation and how different forms of motivation determinates motivation to practice and to continue playing the violin. The study has two research questions: How do violin teachers experience that they promote student´s motivation to practice violin? How do violin teachers think their students are motivated to continue playing the violin? The theoretical foundation is Self Determination Theory concerning motivation and practicing. The research method is semistructured interviews and three violin teachers have been interviewed. The interviews were transcribed and processed using thematic analysis and the results presents the phenomenon of motivation. The results are divided into three themes: The teachers encounter with the pupil, The teachers view of how to stimulate pupils to practice and The environments effect on the motivation of the pupil. The result is discussed in relation to former research and the theoretical perspectives of the study in the final chapter of the study.

Diese Arbeit beschäftigt sich mit der Motivation von Mitarbeitern an öffentlichen wissenschaftlichen Einrichtungen. Anhand einer Mitarbeiterumfrage am Leibniz-Institut für Agrartechnik Potsdam-Bornim e. V. werden mehrere Hypothesen untersucht, die auf der Self-Determination-Theory basieren. Die Analyse zeigt, dass viele Befragte eine hohe autonome Motivation aufweisen. Insbesondere das Gefühl, Wahlmöglichkeiten und Gestaltungsspielräume bei der Arbeit zu besitzen, beeinflusst die Motivation positiv. Während Führungskräfte dieses Gefühl der Autonomie stärken können, haben Charaktereigenschaften keinen Einfluss hierauf. Darüber hinaus zeigt sich, dass in der Wissenschaft ein Gefühl der sozialen Eingebundenheit im Arbeitskontext keine bedeutende Rolle zu spielen scheint. / This thesis deals with the motivation of employees at public scientific institutions. Based on a survey conducted at the Leibniz Institute for Agricultural Engineering Potsdam-Bornim e. V., several hypotheses, grounded on the Self-Determination-Theory, are investigated. The analysis shows that many respondents have an autonomous motivation. In particular, having feelings of choice and leeway regarding the work positively affects motivation. While leaders can strengthen this feeling of autonomy, personality traits have no influence. Furthermore, a feeling of relatedness within the work place seems to play no significant role in scientific contexts.

Digital games are today avaliable on all kinds of different platform. Games and game thinking is also increasingly being applied within non-traditional contexts. This thesis explores the term "gamifiation" which can be defined as "the use of game design elements in non-game contexts". The purpose of the study was to identify and give perspective on the discourse surrounding the use and applicability of the term today. More specifically, it explores the possibilities of the potentially value creating ability in the context of work, and focused on the application of gamified software in the context of project work. To understand the power in using game elements in non-game context, the field surrounding motivation in games is explored, as well as the discourse surrounding gamification. Through a qualitative survey using semi-structured interviews the potential use and value of gamification in the project context was investigated. Three approaches to gamification, a rejective, a commercial and an academic are presented. Self-determination theory is used to understand motivation in games.This and the insights resulting from the interviews, the survey of the field, and the theoretical understanding of project work are used to give a perspective on the use of game elements in project work. Among the recommendations are designing for a particular context and different user groups, connecting the use of interface elements with the users intrinsic needs for competence, autonomy and relatedness, using gamification as a part and not the focus of the design process, and adding percieved user values, or "fun" to motivate users. Gamification is suggested for appliance as a means to attract staff and clients to a project, motivating users to learn or achieve or motivating users to engage with the system in a certain way.

Inom elitidrott beskrivs motivation som något essentiellt för att idrottare ska orka träna och göra det som krävs för att försöka bli bäst i världen. Motivation kan undersökas med hjälp av Self-determination theory där tre grundbehov: autonomi, tillhörighet och kompetens, måste vara uppfyllda för att en inre självbestämmande motivation ska kunna uppnås. Syftet med denna studie var att ta reda på hur elitidrottares motivation förändrades under våren och sommaren 2020 när Covid-19 pandemin satte idrottsvärlden på paus med inställda tävlingar och ett uppskjutet OS. Sju semistrukturerade intervjuer med individuella elitidrottare genomfördes och analyserades med en teoristyrd tematisk analys. Studien kom fram till att elitidrottarna upplevde att deras grundbehov inom motivation påverkades, både positivt och negativt, av Covid-19 pandemin. Studien bidrar till ökad förståelse för elitidrottares behov under pandemin och inom vilka områden de behöver extra stöd. / In elite sports, motivation is described as an essential factor an athlete must have to undergo training and to do what is required to become the world’s best. Motivation can be examined using the Self-determination theory, where three basic needs: autonomy, relatedness and competence must be fulfilled to achieve intrinsic self-determined motivation. The purpose of this study was to investigate how motivation of elite athletes changed during the spring and summer 2020 when the Covid-19 pandemic put the sports world on paus with cancelled competitions and the postponement of the Olympics. Seven semi-structured interviews with elite athletes, competing in individual sports, were conducted, and analysed with a theoretical thematic analysis. This study concluded that the basic needs in motivation of elite athletes were experienced to be both positively and negatively impacted by the COVID-19 pandemic. The study contributes to an increased understanding of the needs of elite athletes during the pandemic and in which areas they need extra support.

Inledning: I inledningen beskrivs effekterna av fysisk aktivitet och dess betydelse. Trots detta kan vi se att den fysiska aktiviteten minskar i samhället på grund av mer stillasittande arbete och mindre vardagsmotion. Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka vad som motiverar studenter som läser idrottsvetenskap vid Karlstads universitet till fysisk aktivitet. Metod: För att besvara syftet användes kvalitativ metod. Sex studenter som läser idrottsvetenskap vid Karlstads universitet intervjuades i enskilda semistrukturerade intervjuer. För att analysera innehållet av resultatet använde vi oss av kvalitativ innehållsanalys i form av deduktiv ansats baserat på Self- Determination Theory (SDT). Analysen utgick från de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och tillhörighet som benämns inom SDT. Resultat: Resultatet visade att autonomi hade en stor påverkan på motivationen som till exempel att utöva aktiviteten för nöjes skull och för välmående. Kompetensen upplevdes vara viktig för att känna att man utvecklas. Tillhörigheten påverkade informanterna på olika sätt, både under aktiviteten och i sociala sammanhang som omger aktiviteten. Slutsats: Av denna studie framkom att informanterna motiveras av olika faktorer. De vanligaste faktorerna till varför informanterna var fysiskt aktiva var av hälsoskäl som till exempel att de orkar mer, mår bättre, blir gladare, får mer energi samt kompisar och familj och utveckling i prestation. Nyckelord: fysisk aktivitet, motivation, Self-Determination Theory, studenter / Introduction: The introduction describes the effects of physical activity and its significance. Despite this, we can see that physical activity decreases in society due to more sedentary work and less everyday exercise. Aim: The aim of the study was to investigate what motivates students studying sports science at Karlstad University to engage in physical activity. Method: A qualitative approach was used to collect data. Six students studying sports science at Karlstad University were interviewed using a semi-structured interview guide. To analyze the content of the results, qualitative content analysis in the form of deductive approach was used based on the Self-Determination Theory (SDT). The analysis was based on the three psychological needs: autonomy, competence and relatedness. Results: Autonomy was proved to have a major impact on motivation such as exercising for pleasure and well-being. The competence was, among the informants, experienced as important to feel that you are developing. The feel of relatedness affected the informants in different ways, both during the exercise and in social situations surrounding the activity. Conclusion: This study showed that the informants are motivated by various factors. The most common factors for why the informants were physically active were for health reasons, such as that they have more stamina, feel better, are happier, get more energy, as well as friends and family and development in performance. Keywords: motivation, physical activity, Self- Determination Theory, students

The problem with logging migraines is that patients often forget, or simply choose not to log their migraines. To solve this problem, we investigate in this thesis whether gamification can make a difference in their motivation. To investigate whether gamification makes a difference, an AB test was performed. An A prototype, without gamification, and a B prototype, without gamification, were developed in the initial phases of this thesis, these were tested on people outside of the target group. Motivation was measured using Self Determination Theory and its sub-theory Organic integration. Gamification elements chosen to use in the B-prototype is based on the desired feel of the prototype, the elements included an avatar, badges, and progress bars. The A/B-test was performed on 10 people, 5 for each prototype, and all the participants were diagnosed with migraine and had some previous experience of logging their migraines and symptoms. The result includes interview questions about their experience, observations of user tests and answers from a questionnaire. The results showed no significant overall difference between the two prototypes; however, discussion and some hypotheses can be created by the results. Most difference between the results can be seen in integration regulation, a subcategory of motivation, where the prototype without gamification got a higher result. / Detta examensarbete kommer att undersöka möjligheten att använda gamification i mobila applikationer för migränpatienter, för att se om det kommer att hjälpa migränpatienter med deras loggning. Problemet med att logga migrän är att patienter ofta glömmer, eller helt enkelt väljer att inte logga sin migrän. För att lösa detta problem undersöker vi i detta examensarbete om gamification kan göra skillnad i deras motivation. För att undersöka om gamification gör skillnad gjordes ett AB-test. En A-prototyp, utan gamification, och en B-prototyp, utan gamification, utvecklades i de inledande faserna av detta examensarbete, dessa testades på personer utanför målgruppen. Motivation mättes med hjälp av Self Determination Theory och dess underteori Organic integration. Gamification-element som valts att använda i B-prototypen är baserade på den önskade känslan av prototypen, elementen inkluderade en avatar, badges och progressbar. A/B-testet utfördes på 10 personer, 5 för varje prototyp, alla deltagare var diagnostiserade med migrän sedan innan och hade tidigare erfarenhet av att logga sin migrän och symptom. Resultatet inkluderar intervjufrågor om deras upplevelse, observationer av användartester och svar från en frågeenkät. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan de två prototyperna, men diskussion och vissa hypoteser kan skapas av resultaten. Mest skillnad mellan resultaten kan ses i integration regulation, en underkategori av motivation, där prototypen utan gamification resultat visa högre nummer på likert-skalan.

Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem.  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på.   Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation.   Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med. / Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation  affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon.   Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise.  Suggestions for future research:  For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

Hur påverkas projektdeltagarnas motivation i projekt som har en relativt lång tid avsatt för genomförandet och med förhållandevis stora resurser? För att få svar på frågan om motivation i långa projekt genomfördes en empirisk fallstudie via kvalitativa intervjuer av sex projektdeltagare och en projektledare, i ett företag inom tullbranschen. Dessa sju personer var allokerade till ett IT-utvecklingsprojekt. Herzbergs två-faktorteori användes för att beskriva vilka faktorer som påverkat respondenternas motivation. Av studien följer att det är främst tre slags händelser som påverkar projektdeltagarnas motivation. Det är händelser som går att koppla till projektets fasövergångar, händelser som berör projektets målsättning och händelser som handlar om projektets arbetssätt. Avslutningsvis kan konstateras att det är den kontextuella osäkerheten som främst påverkar projektdeltagarnas motivation i ett projekt som pågår under lång tid. Alltså de förändringar som sker i omvärlden mellan tidpunkten för planeringen av projektet och när projektmålet utvärderas. / What affect the project participants’ motivation in projects that have a relatively long period of time set aside for implementation and with relatively large resources? An empirical case study was conducted to answer the question about motivation in long projects by using qualitative interviews of six project participants and one project manager in a company in the customs sector. These seven people were allocated to an IT development project. Herzberg´s two-factor theory was used to describe the factors that influenced the respondents’ motivation. There are mainly three types of events that affects the project participants’ motivation. These are events that can be linked to the project phase transitions, events related to project objectives and events about the project’s methodology. Finally, it can be stated that it is the contextual uncertainty that primarily affect the project participants’ motivation in a project going on for a long time. Thus the changes in the business environment between the time of the planning of the project and when the project objectives are evaluated.

Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet är en resurs för hälsa och kan minska riskerna för flertalet ohälsotillstånd som orsakas av åldrande och fysisk inaktivitet. En stor del av seniorerna i samhället når inte upp till de dagliga direktiven för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att undersöka inre och yttre motivationskrafter för motion hos seniorer 60 år och äldre utifrån self-determination theory (SDT). Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes och involverade 11 deltagare som deltar i en gruppbaserad cirkelträning en gång i veckan. Resultat: Resultatet visar att vad som motiverar seniorerna till att motionera är en blandning av både inre och yttre motivationskrafter. Den inre motivationen visar sig som välbefinnande, glädje och social gemenskap. Den yttre motivationen innefattas av viljan att hålla sig frisk, behålla sin rörlighet samt motionsformens tillgänglighet och kostnad. Konklusion: Ur ett folkhälsoperspektiv kan denna studie vara behjälplig vid utformning av interventioner som främjar den seniora populationens fysiska, psykiska och sociala hälsa. / Background: Regular physical activity is a resource for health and can reduce the risk of several conditions caused by ageing and physical inactivity. A large part of the seniors in the community do not live up to the daily physical activity directions. Purpose: The aim of this study was to investigate internal and external motivational forces regarding seniors ́, over 60 years of age, engagement in physical exercise from self-determination theory (SDT). Method: The study adopted a qualitative approach, including 11 individual semi structured interviews. The participants attended a group based physical exercise program once a week. Results: The result showed that seniors ́ motivation for physical exercise was a mix between both internal and external motivational forces. The internal motivation manifests as wellbeing, enjoyment and social inclusion. The external motivation includes the voilition to stay well, to retain the mobility and also the accessibility and costs regarding the physical activity. Conclusion: From a public health perspective the study can provide useful information when developing interventions promoting seniors ́ physical, pshycological and social health.

Träning medför såväl fysiska som psykiska hälsofördelar. Trots att detta är vedertaget, tränar människor olika mycket och det finns även en andel människor som tränar otillräckligt. I föreliggande studie användes Self-Determination Theory (SDT) och Theory of Planned Behavior (TPB), för att undersöka om faktorer inom dessa teorier kan förutsäga hur mycket människor i åldern 18 – 30 tränar i veckan. Data från personer som tränade olika mycket (n= 196, Målder= 24.94, SD= 2.69) samlades in genom ett elektroniskt självskattningsformulär som bestod av frågor om träning, Behavioral Regulations in Exercise Questionnaire (BREQ-3) och Theory of Planned Behavior Questionnaire. Multipla regressionsanalyser genomfördes för att undersöka hur väl SDT, TPB och en kombination av dessa predicerade träningsmängd. Resultatet visade att SDT och TPB såväl enskilt som tillsammans förklarade en signifikant andel av variansen i träningsmängd, samt att autonom motivation från SDT och upplevd beteendekontroll från TPB var de bästa prediktorerna för träningsmängd. Detta pekar på att en upplevelse av att träning är lätt, glädjefyllt och en integrerad del av en själv, förutsäger hög träningsmängd i veckan. Framtida forskning kan med fördel undersöka vilka andra faktorer utöver SDT och TPB som kan förklara varför människor tränar olika mycket. / Exercise entails both physical and mental health benefits. Despite this being common knowledge, people differ in the amount of exercise performed and some even exercise insufficiently. In the present study Self-Determination Theory (SDT) and Theory of Planned Behavior (TPB) were used to examine if factors within these theories can predict the amount of exercise performed in a week by people in the age of 18 to 30 years. Data from people that differed in the amount of exercise (n= 196, Mage= 24.94, SD= 2.69) was gathered through an electronic survey consisting of questions regarding exercise, Behavioral Regulations in Exercise Questionnaire (BREQ-3) and Theory of Planned Behavior Questionnaire. Multiple regression analysis was used to examine to what extent SDT, TPB and a combination of these were able to predict the amount of exercise. Results showed that SDT and TPB, both together and on their own, explained a significant amount of the variance in the amount of exercise performed and that autonomous motivation from SDT and perceived behavioral control from TPB were the best predictors for the amount of exercise performed. This suggests that the experience of exercise being easy, joyful and an integrated part of the self, predicts a high amount of exercise. Future research could examine other factors beyond SDT and TPB that can explain the difference in the amount of exercise people perform.