Syftet med studien är att undersöka hur blåspedagoger i musik- och kulturskolan arbetar för att motivera blåselever i tonåren. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre erfarna blåspedagoger deltog. Enligt motivationsteorin Self-Determination Theory finns det tre väsentliga behov hos människan som främjar vår motivation, behovet av kompetens, tillhörighet och autonomi. Behoven är starkt kopplade till individens personliga välbefinnande och utveckling som antingen kommer stärkas eller försvagas beroende på om de tre behoven stimuleras. Studien visar på att en god relation mellan lärare och elev är viktig för att lättare kunna anpassa undervisningen efter eleven men och för att kunna fånga upp mindre motiverade elever. Genom att tidigt introduceras för sitt instrument och se till att eleven lär sig spela på rätt sätt från början kan speltekniska svårigheter som kan uppstå i högre åldrar undvikas. Rutiner i form av ett tydligt övningsupplägg och en stöttande omgivning är också något som främjar motivationen. De två viktigaste motivatorerna enligt undersökningen är sammanhang och samspel. Sammanhanget ger eleverna en känsla av att passa in och en identitet medan samspelet i en ensemble kan generera spellust och lyfta elevens utveckling genom att den lär och inspireras av andra. / The purpose of the study is to investigate how woodwind teachers in music school works to motivate students in their teens. The research was conducted using qualitative interviews in which three woodwind teachers participated. Accordning to the motivationtheory Self-Determination Theory there are three different needs in a person which stimulates our motivation,  competence, relatedness och autonomy. The needs are strongly connected with our personal well-being and development and will either strengthened or weakened depending on whether the needs are stimulated or not. The study shows that a good relationship between teacher and student is important to be able to capture students who feels less motivated. By being introduced early to your instrument and ensuring that the student learns right from the beginning technical difficultes that may arise at older ages can be avoided. Routines in the form of a exercise plan for the student and a supportive enviroment is also something that promotes motivation. The two most important motivators according to the survey are context and interaction. The context gives students a sense of fit and an identity, while the interaction in an ensemble can generate playfullness and enhance the students developement by learning and being inspired by others.

Denna studie har undersökt fysisk aktivitet och sambandet med motivation enligt Self-determination Theory (SDT). Fysisk aktivitet baserades på Socialstyrelsen och Gymnastik & Idrottshögskolans frågor om träning, vardagsmotion och stillasittande. Self-determination Theory som först utvecklades av Ryan och Deci (1985), definieras med motivationstyperna yttre, introjektiv, identifierad, inre och existentialistisk motivation i studien.  I den första studien svarade deltagarna på frågor om sin fysiska aktivitet under en vecka. Därefter följde frågan ”Varför studerar du?” och påståenden utifrån SDT motivationstyper. Studie II har exakt samma konstruktion förutom att den andra frågan var ”Varför arbetar du?”. Existentialistisk motivation är nyutvecklad och erhöll empiriskt underlag för att vara berättigad som motivationstyp inom SDT. Både studie I och studie II gav ett signifikant negativt samband mellan rörelse och yttre motivation. Ingen av studierna gav samband mellan fysisk aktivitet och motivation i studier och arbete. / This study examined physical activity and the relationship with motivation according to self-determination theory (SDT). Physical activity was based on Socialstyrelsen and Gymnastik & Idrottshögskolans questions about exercise, both everyday and sedentary. SDT, first developed by Ryan och Deci (1985), is defined by various types of motivation.These are external, introjected, identified, intrinsic and existential motivation. In the first study, the participants answered questions about their physical activity during a week. This was followed by the question "Why are you studying?" and a number of statements based on SDT motivation types. The second study had exactly the same construction other than the second question which was "Why do you work?". Existential motivation is a newly developed concept and has received empirical evidence, justifying its inclusion as a type of motivation within SDT. Both the first and second study show a significant negative correlation between movement and external motivation. None of the studies show a correlation between physical activity and motivation in studies and work.

In 2019, more than one in ten students in Sweden lacked a final grade in mathematics and there can be several reasons as to why this occurs. In this field of work, the two aspects focused on were students’ motivation and their problem-solving abilities. The purpose was to attain knowledge about how teaching might strengthen the students' motivation and ability to solve problems, in order to try to increase long-term effectiveness. The students had to fill out a digital questionnaire twice about their own motivation, and in between, the students' motivation and problem-solving strategies were affected in eight actions. Thereafter, the questionnaires were compared in order to draw attention to differences in student responses from instances one and two. The two questions in the study were “What does students' motivation for mathematics look like before and after the intervention” and “What effect does work with mathematical strategies in problem-solving, mindset and motivation theories have on the student”. The results showed that a low initial value for mathematic strategies in the students was significantly increased by the eight actions. Moreover, the study also showed that after the eight actions, the students’ dynamic mindset increased, because they put the reason for their results more on themselves and the amount of training being done. A further effect was that the students worked to a lesser extent to make the teacher satisfied, which meant that the controlled extrinsic motivation decreased. The study displays no evidence that the students’ intrinsic motivation, or desire, was positively affected by the actions.

Gamification är appliceringen av spelmekanismer i icke-spelkontextuella miljöer för att skapa motivation som kan användas för att utföra uppgifter. Denna uppsats avsåg utforska hur det appliceras och utvecklas på djupet, med fokusering på hur spelmekanismer påverkar inre och yttre motivation. I denna studie intervjuades gamification-konsulter för sin erfarenhet inom området och Self-Determination Theory (SDT) användes som analysmodell. Resultaten visar att utvecklandet av ett gamification-system har två oberoende variabler från vilka flera beroende variabler stammar. För att bestämma de mekanismer som bör användas behöver dels tidshorisont bestämmas, dels spelartyp. Således är processen för att bestämma hur eller om gamification ska appliceras lång och komplex, men att bestämma vilken typ av motivation som ska skapas beroende på tidshorisont är ett första steg för att konkretisera gamification-processen. / Gamification is the application of game mechanics in non-game contexts to create motivation to accomplish tasks. This thesis sought to delve deeper into how it is applied and developed, with a focus on how game mechanics affect intrinsic and extrinsic motivation. In the study gamification consultants were interviewed for their experience in the field and a Self-Determination Theory (SDT) view was applied in the analysis of their answers. The results show that the development of a gamification system has two independent variables from which several dependable variables spring. To determine the mechanics that should be used the time horizon has to be determined as well as player type. Thus, the decision of how or if to gamify a situation is long and complex in its application, but the determination of which type of motivation to induce is a first step to concretize how to gamify a system.

Injuries are a critical and challenging problem for an athlete, especially at elite level. Injury rehabilitation can be demanding both physiological and psychological. The purpose of this study is to explain which motivational factors are significant for maintaining high levels of motivation and adherence during a rehabilitation process. Interview data were analyzed using Operant Conditioning and Self-Determination Theory. Results illustrate six themes/motivational factors: 1. Passion for the sport and the athletic identity, 2. Tangible social support, 3. Informative social support, 4. Practical social support, 5. Progress and goal achievement, 6. Positive thinking. Passion for the sport is the strongest motivational factor. Five out of six identified factors could be connected with Self-Determination Theory’s three basic psychological needs. Social environment provides social support to the athlete. Conclusion: It is difficult to determine which factors are the most important, however the results suggest that these factors may reinforce an athlete’s motivation and adherence to rehabilitation. / Skador är ett kritiskt och utmanande problem för en idrottare, särskilt inom elitidrotten. Skaderehabilitering kan vara krävande både fysiologisk och psykologiskt, där en hög motivation är förknippat med en högre följsamhet och välmående. Genom att undersöka elitidrottares olika motivationsfaktorer, syftar denna studie till att förklara vilka motivationsfaktorer som är viktiga för att upprätthålla en god motivation under en rehabiliteringsprocess. Med hjälp av teorin om operant betingning har idrottarnas förstärkningar av motivationsfaktorer granskats. Motivationsfaktorerna har sedan prövats mot självbestämmandeteorin, genom att undersöka vilka som passar in på de psykologiska grundbehoven. För att få svar utifrån idrottares perspektiv, genomfördes empiriinsamlingen genom direkta intervjuer med sju skaderehabiliterande elitidrottare. Svaren analyserade och sex olika motivationsfaktorer/teman identifierades: 1. Passion för sporten och den atletiska identiteten, 2. Praktiskt socialt stöd, 3. Informativt socialt stöd, 4. Emotionellt socialt stöd, 5. Framsteg och måluppfyllelse och 6. Positivt tänkande. Resultaten visar att passion för sporten i samverkan med att känna en stark atletisk identitet är den främsta motivationsfaktorn till följsamhet av en rehabiliteringsprocess. Positivt tänkande, framsteg och måluppfyllelse förstärker motivationen genom att fokusera på fördelar samt genom en vilja till att ständigt utvecklas. Samtliga idrottare menar på att det emotionella sociala stödet har funnits närvarande, fåtal menar på att de inte gett någon förstärkande effekt. Det praktiska och informativa stödet har däremot resulterat i stärkande förstärkningseffekter. Fem av de sex identifierade motivationsfaktorerna kunde kopplas till självbestämmandeteorins tre grundbehov. Idrottarna har en stark inre motivation, de har samma gemensamma mål som är att ta sig tillbaka till den idrott de älskar och som tillfredsställer alla tre grundbehov. Omgivningen kan påverka i form av ett socialt stöd, samtliga idrottare menar på att det emotionella stödet är välkommande. Ett snabbt praktiskt och informativt stöd kan även detta lindra negativa psykologiska tillstånd. Slutsatsen är att det är svårt att fastslå vilka faktorer som är viktigast, men fynden tyder på att de kan förstärka en elitidrottares motivation och följsamhet till rehabilitering

Undersköterska inom äldreomsorgen är det vanligaste yrket i Sverige, men också den yrkeskategori som har flest sjukskrivningsdagar. Arbetsbelastningen beskrivs som hög och arbetsvillkoren bristfälliga. Den demografiska utvecklingen i Sverige bidrar till ett ökat behov av utbildad personal inom äldreomsorgen och för att möta behovet krävs både nyrekryteringar och att befintlig personal stannar kvar på sitt arbete. Anställda som trivs på sina arbeten har en högre vilja att fortsätta arbeta och anstränga sig mer för att göra ett bra jobb; trivsel kan därmed sägas vara en av faktorerna som kan bidra till att möta kompetensförsörjningsbehovet. Syftet med uppsatsen är därför att ge en fördjupad förståelse för motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom att intervjua nio undersköterskor som arbetar på ett vård- och omsorgsboende har faktorer som främjar respektive motverkar motivation och tillfredsställelse i deras arbete kunnat identifieras. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Self-Determination Theory, Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning om motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen.  Uppsatsens resultat visar att intervjupersonernas motivation och arbetstillfredsställelse till största del påverkas av arbetssituationen och av hur arbetet organiseras. Det är arbetets förutsättningar som antingen skapar möjlighet för eller hindrar intervjupersonerna att utföra den bästa möjliga omvårdnaden av brukarna, skapa goda relationer till kollegorna för att få stöd och uppskattning samt få den återhämtning de behöver under och mellan arbetspassen, vilket är avgörande för att de ska känna motivation och arbetstillfredsställelse. / The most common type of job in Sweden is to work as an Assistant Nurse in elderly care. It is also the profession with the highest level of sick leave. The job implies a heavy workload and the working conditions are far from ideal. The demographic development in Sweden contributes to an increased demand for trained staff in elderly care.  Both new recruitment and existing staff shall be required to meet this need. Employees who thrive in their jobs have a higher level of commitment and work harder to do a good job. Job satisfaction can thus be said to be one of the factors contributing to ensuring an adequate supply of necessary nursing skills. The purpose of this thesis is therefore to provide an in-depth understanding of motivation and job satisfaction amongst Assistant Nurses in elderly care. Factors that affect motivation and job satisfaction in the workplace, both positively and negatively, have been identified by interviewing 9 Assistant Nurses who work in nursing homes. The empirical data gathered in the study has been analysed utilising the Self-Determination Theory, Herzberg's two-factor theory and previous research on motivation and job satisfaction among Assistant Nurses in elderly care.  The results of this thesis reveal that on the whole, Assistant Nurses’ motivation and job satisfaction are largely affected by their work situation and by how the work is organized. The working conditions either encourage or hinder the opportunities for Assistant Nurses from preforming the best possible care of the clients, create good relationships with colleagues and get sufficient time for recuperation. This support, camaraderie and rest, both during and in-between their work shifts, is crucial for their sense of motivation and job satisfaction.

Today physical activity and exercise are very popular and we are reminded daily how physical activity of various kinds is beneficial for different aspects. The development of society has today created opportunities to be more physically active with, among other things, access to an outdoor gym. At the same time, society has become comfortable with tools and assets that make it easier for humans to get from point to point without much physical activity, such as battery-powered scooters, called VOIs, at the same time research shows reduced physical activity. Motivation is needed to be and remain physically active. This study aims to identify young adult women's internal and external motivating factors for physical activity based on Self-determination Theory (SDT). Of using a qualitative method five young adult student women were selected for an individual interview. The results showed that both internal motivation and external motivation were important for physical activity, except for experience of training and personal factors. / Idag är fysik aktivitet och träning väldigt populärt och vi blir dagligen påminda hur fysisk aktivitet av olika slag är gynnsamt för olika aspekter. Samhällets utveckling har idag skapat möjligheter till att lättare vara fysiskt aktiv med bland annat tillgång av ute gym. Samtidigt så har samhället blivit bekväm med redskap och tillgångar som gör det lättare för människan att ta sig från punkt till punkt utan speciellt mycket fysisk aktivitet så som batteristyrda sparkcyklar, VOI, samtidigt visar forskning på minskad fysisk aktivitet. Motivation behövs för att vara och förbli fysisk aktiv. Denna studie syftar till att kartlägga och identifiera unga vuxna kvinnors inre samt yttre motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Utifrån de grundläggande psykologiska behoven från Self-determination Theory har empirin analyserats. Med en kvalitativ metod valdes fem unga vuxna studerande kvinnor till en djupgående individuell intervju. Resultatet visade att både inre motivation och yttre motivation var av betydelse för att vara fysiskt aktiv, med undantag av erfarenhet av träning samt personliga faktorer. Slutsatsen kan dras att välbefinnande av de olika psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet, är betydelsefullt för att skapa och bibehålla motivation.

Denna studie kombinerar enkätundersökning med kvalitativa intervjuer i syftet att identifiera och jämföra motivationsfaktorer för eget ledarskap i självstyrande organisationer kontra formella ledare. I studien ingår åtta respondenter från en självstyrande organisation och för att identifiera vilka drivkrafter och psykologiska behov dessa besitter genomfördes en enkätundersökning. Underlaget för studien baserar sig på MyNeeds, ett analysverktyg utvecklat från Self-Determination Theory. Utifrån denna teori har de identifierat sex psykologiska behov som ofta är omedvetna och genom verktyget kan mätas på individnivå. Analysresultatet från studien har därefter jämförts med data från en kontrollgrupp som tagits fram vid Malmö Universitet genom det samarbete som finns med MyNeeds. I syfte att närmare undersöka hur respondenterna själva ser på sitt ledarskap i en självstyrande organisation och vad de motiveras utav i sin befattning, genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visar att det finns skillnader i hur drivkrafterna fördelar sig i jämförelse mellan respondenter och kontrollgrupp, studiens deltagare hade större benägenhet att drivas av ett behov av samhörighet än de formella ledarna som ingick i studiens jämförelseunderlag.

Självreglerat lärande (SRL) har visat sig vara en användbar strategi för både idrottslig inlärning och utveckling. Vilka miljömässiga förutsättningar idrottaren ges kan både främja och hämma denna utveckling, vilket få studier undersökt i en idrottslig kontext. Studiens syfte var därav att undersöka grad av SRL inom individuell idrott utifrån self-efficacy, könsidentitet och miljömässiga förutsättningar. Miljömässiga förutsättningar innefattade ledarskapsbeteenden som främjar både motivation, enligt Self-determination theory (SDT), och självreglerat lärande. Urvalet bestod av individuella idrottare, 16–60 år, som har en tränare (N = 251). Dessa tävlade inom 28 olika individuella idrotter och identifierade sig som kvinnor (n = 144), män (n = 106) och annat (n = 1). Frågeställningarna besvarades med hjälp av självskattningsformulären Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) och Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Resultat från multipla och hierarkiska regressionsanalyser indikerade att self-efficacy hade ett positivt samband med utfallsmåtten planering, övervakning och reflektion, men inte ansträngning. Könsidentitet verkade inte moderera denna effekt. Vad gäller miljömässiga förutsättningar bidrog främst tränares förmåga att skapa möjligheter för SRL till idrottares självreglering. Samtidigt visades att idrottarnas grad av SRL påverkades av tränarens närvaro; ju mer närvarande tränare desto lägre grad av självregleringsstrategier uppvisar idrottarna. Slutsatsen blir därmed att idrottare verkar behöva ha en tilltro till sin förmåga samt befinna sig i en miljö med möjligheter för SRL, för att engagera sig i sin idrottsliga utveckling på ett fördelaktigt sätt. Detta samband verkar även påverkas av tränarens fysiska närvaro. Framtida studier kan med fördel vidare undersöka påverkan av de miljömässiga förutsättningarna på grad av SRL, samt om det skiljer sig åt beroende på idrott. / Self-Regulated Learning (SRL) has proven to be a useful strategy for athletes' learning and development. What conditions are given to athletes from their surrounding environment can both promote and inhibit these processes of learning and development. However, few studies have examined this relationship in a sports context. Thus, the present study aimed to investigate Self-Regulated Learning in individual sports based on self-efficacy, gender and environmental conditions. The environmental conditions were defined as leadership behaviors that promote motivation, according to Self-Determination Theory (SDT), and Self-Regulated Learning. The sample consisted of individual athletes, ranging from 16-60 years, with a coach (N = 251). The athletes competed in 28 different individual sports and identified themselves as women (n = 144), men (n = 106) and other (n = 1). The participants answered the self-report questionnaires Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) and Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Using multiple and hierarchical regression analyses, this study provided support that self-efficacy positively influenced the outcome measures planning, monitoring, and reflection, but not effort. Gender did not appear to moderate this relationship. The environmental conditions associated with SRL was mainly the coaches' ability to create opportunities for SRL. Additionally, athletes' SRL were negatively influenced by how often the coach was present. The conclusion is that athletes, to beneficially engage in their own development, need to have a belief in their own ability and also be in an environment that enhances opportunities for SRL. However, this relationship is influenced by the coach's presence at practice. Future studies can further examine the relationship between the environmental conditions and SRL, and if the results may differ depending on sport.

Studien syftar att fördjupa kunskaperna kring #booktoks påverkan på högstadieelevers läsvanor och läsmotivation och hur detta kan beaktas i svenskundervisningen för att främja läsning. Tidigare forskning har både belyst betydelsen av rekommendationer från både lärare och kamrater för att öka elevers läsmotivation (McBreen & Savage, 2021; De Naeghel m.fl., 2014) samt hur den digitala samtiden kan öppna dörrar för att ungdomar kan diskutera och rekommendera böcker från alla världens håll (Li & Wu, 2017). Att digitaliseringen kan ha en påverkan på elevers läsuppfattningar och läsupplevelser har även utforskats (Bronwen, 2021). Den här studien utgår från både kvantitativ och kvalitativ metod för att undersöka hur utbrett #booktoks eventuella påverkan är samt förståelse för vad som motiverar eleverna till att bli påverkade. Resultaten visade att ju oftare eleverna konsumerar eller använder #booktok desto mer benägna är dem att ändra sina läsvanor gällande omfattning, testa nya genrer och språk då primärt motivationsbehoven för autonomi och tillhörighet uppfylldes. Svenskundervisningsimplikationer är att komplettera det #booktok lyckas med utifrån motivationsbehoven för att bredda förutsättningarna för en livslång läslust. / The study aims to deepen the knowledge regarding the effect of #booktok on adolescents’ reading habits and reading motivation and how this could be considered in the education of Swedish to benefit reading. Previous studies have both illuminated the benefits of book recommendations from teachers and friends to increase the pupils’ reading motivation (McBreen & Savage, 2021; De Naeghel m.fl., 2014) as well as how the digital era is able to provide opportunities for adolescents to discuss and recommend books (Li & Wu, 2017). The possibility that digitalization may have the ability to affect pupils’ reading perception and reading experience has also been studied (Bronwen, 2021). The present study uses both quantitative and qualitative methods to investigate the spread of the effect #booktok has on reading and an understanding of what motivates the pupils to be affected by #booktok. The results showed that the more the pupils consumed or used #booktok they were more likely to change their reading habits regarding reading amount, testing new genres and languages since primarily the motivational needs for autonomy and relatedness could be fulfilled. The implication for the education of Swedish is to complement the success #booktok has, regarding motivational needs, to widen the possibilities and chances for a lifelong love of reading.