<p>Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan.</p>

<p>Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.</p>

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan.

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.

As to now, no study has been made of the mica tempered pottery found along side the asbestos tempered pottery in Norrland during the Bronze Age and Early Iron Age. Its occurrence has previously only briefly been noted in a few published works and the dating and geographical distribution of mica tempered pottery in the north of Sweden has to a large extent been unknown. This paper aims to compile the available information about this type of pottery and the locations where it has been discovered in order to date and explain the occurrence of mica tempered pottery in Norrland. It's also suggested that the occurrence of mica tempered pottery is connected to the spread of the early metalwork from the east to areas that today makes up the north of Norrland.

Bakgrund: Vården av för tidigt födda barn har utvecklats från att vara fokuserad på det sjuka barnet och personalen runt det till att vara familjecentrerat. I de flesta länder har olika vårdformer införts med fokus på hela familjen och personalen har till uppgift att stötta och hjälpa de att delta i vården av sitt barn. I hela världen föds det ungefär 15 miljoner för tidigt födda barn dit barn födda före vecka 37 räknas. Syfte: Att beskriva föräldrarnas upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn på neonatalen. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga studier utförda med kvalitativ metod. Studierna valdes ut från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Två studier hittades via två andra studiers referenslistor. Studierna lästes, sammanfattades och kategoriserades i olika teman och subteman. Resultat: Resultatet presenteras i två teman, Att vårda sitt barn med subteman Att vara med och få ta hand om sitt barn och Erfarenheter av känguruvård och hud-mot-hudvård och Olika vårdformers betydelse för föräldrarna. Nästa tema var Personalens betydelse med subteman Betydelsen av personalens stöd, uppmuntran och kompetens och Svårt med kommunikation och vikten av information. Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna ville vara med och vårda sitt barn. Föräldrarna önskade att personalen stöttade dem att våga ta hand om sitt barn och visade och hjälpte dem bli den som tog hand om det mesta runt barnet. De önskade att personalen tog med dem i planeringen av vården och informerade dem fortlöpande om barnets hälsotillstånd. Diskussion: Resultatet visade att föräldrarna ville vårda sitt barn på neonatalen och hur viktigt det var att föräldrarna fick hjälp att lära sig vårda barnet. Neonatalen var en helt ny ofta skrämmande miljö för föräldrarna och barnet upplevdes som liten och känslig och föräldrarna var rädda att skada sitt barn. Resultatet visade att föräldrarna hade liknande upplevelser av att vårda sitt barn trots att de kom från många olika länder. Resultatet diskuterades utifrån konsensusbegreppet vårdandet med utgångspunkt från Katie Erikssons ansa, leka, lära. Ansandet handlar om den dagliga vården av barnet med tvätt, blöjbyten och omvårdnad. Lära syftar till att föräldrarna behöver hjälp att lära sig ta hand om barnet då det är väldigt litet och känsligt och omvårdnaden är uppbyggd på mycket forskning vad som är bäst för det för tidigt födda barnet. Leka syftar på att pröva sig fram och öva och hitta nya lösningar. Olika vårdformer har införts på många ställen i världen och dessa har som mål att hjälpa föräldrarna och personalen att vårda barnet på bästa sätt. I dessa studier har de olika vårdformernas betydelse inte undersökts specifikt utan bara nämnts övergripande. God kommunikation är viktig för alla föräldrar i studierna och när den fungerar så hjälper den föräldrarna att våga vara med sitt barn, vårda det och känna sig som barnets förälder. / Background: Initially the care of the preterm children was focused on the sick child and the care-givers. Nowadays, it focuses on the families around the children and many different forms of care are introduced in a lot of countries. The care-givers task is to help the parents to teach them to take care of their preterm child and to support the families. About 15 million children are born preterm (before 37 weeks) around the world each year. Aim: To describe parents´ experiences in taking care of their preterm child at a neonatal ward. Method: A literature review of nine scientific studies that where done in qualitative design. The studies where found in the databases CINAHL Complete and Pubmed. Two of the studies where found from two other studies´ references. The studies where red and summarized and divided into themes and subthemes. Results: The result are presented in two themes, To care for the child with subthemes To be with your child and allowed to take care of it and Experiences of kangaroo-care and skin to-skincare and Different forms of care. And the second theme was The importance of the care-givers with subthemes The significance of the caregivers support and encouragement and Difficulties with communication and the value of information and competence. This literature review showed that the parents wanted to take care of their preterm child. The parents wished to get support so that they dared to take care of the child. They wanted the care-givers to plan the day with them so they could be part of the care for their child. They also wanted to get information about the child’s health condition. Discussions: The result showed that the parents wanted to take care of their child at the neonatal ward and it was important that they were teached how to do it. The neonatal ward is a completely new world for the parents and they were afraid of hurting the child because it was so small and vulnerable. The result showed that parents all around the world had similar experiences regarding taking care of their preterm child. The result was discussed using Katie Erikssons´ nursing theory of caring with the concepts trim, play and learn. To trim means the daily care of the child. They care for another human being, to wash it, change diapers and to care for it. To learn means that the parents´ need help to learn to take care about the small vulnerable child. To play means that the parents try to find new solutions and practice by trial and error. Different forms of care are introduced in many countries in the world and their aim are to help parents and caregivers provide the best care for the premature children. These different forms of care are not studied specifically in this study. Good communication and information are very important for the parents. When it works it helps the parents to dare to be with their child and care for it and let them feel like they are the child’s parent.

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.

Bakgrund: Under graviditeten målar föräldrarna upp en bild upp av barnet som de väntar, denna bild kan förändras när barnet föds för tidigt och kan behöva vårdas på en neonatalavdelning. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Metod: En litteraturstudie utfördes med artikelsökningar i olika databaser. Femton artiklar granskades varav 13 bearbetades i resultatet. Resultatet mynnade ut i tre kategorier, vilka var; i samband med förlossningen, upplevelsen av första tiden med det nyfödda barnet och tiden vid hemgången. Resultat: Föräldrarna upplevde blandade känslor efter att de fått ett för tidigt fött barn. Den tidiga förlossningen var chockerande för föräldrarna och rädslan för att skada det lilla barnet kunde försvåra närkontakten och anknytningen. Stöd och uppmuntran från vårdpersonal och andra föräldrar på neonatalavdelningen var viktigt för föräldrarnas hantering av situationen. På grund av den plötsligt förkortade graviditeten försköts känslan av att ha blivit förälder. Den avancerade utrustningen som barnet var uppkopplad till utgjorde ett hinder mellan föräldrarna och barnet. Diskussion: Det framkom att föräldrar genomgick krisens fyra faser, dock under en mer begränsad period. Sjuksköterskan bör därför ge stöd till föräldrarna och ha ett öppet sinne eftersom föräldrarna upplever den för tidiga förlossningen på olika sätt. Slutsats: Information om en eventuell för tidig förlossning bör ges till blivande föräldrar. Det kan då göra att föräldrarna blir bättre förberedda på vad som kan komma att hända.

Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter. Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin. Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta. Genom att införa en liten central logistikenhet kan expertis inom logistikområdet tillföras på en nationell nivå. Logistikenheten kan bland annat utforma en standardiserad logistikanalys samt förbereda avtal med tredjepartlogistikföretag. Logistikplaneringen bör bland annat bestå av en standardiserad logistikanalys, i form av en sammanfattad checklista där projekten lätt kan få en överblick av analysens innehåll. Logistikanalysen som rekommenderas är indelad i fyra avsnitt leveransanalys, materialanalys, APD-plan och inköparensunderlag. Det rekommenderas även att tillhandahålla sammanfattande verklighetsbaserade typexempel till nya byggprojekt för att basera projektets logistikplanering från. Det är lättare att finna incitament till att följa en plan om planeringen har utförts av individerna som ska använda den. Därför rekommenderas det att logistikplaneringen bör utföras av byggprojektets platschef, inköpare och logistikansvarig samt logistiker på regionnivå. Med tydliga rollbeskrivningar tidigt i projektet underlättas arbetet under hela byggprocessen, eftersom varje projektdeltagare är medveten om sina befogenheter och ansvarsområden. Logistik är ett aktuellt diskussionsområde idag då satsningar inom detta kan generera fördelar i form av effektivare processer, ekonomiska vinster och nöjdare kunder. Dels kan en välutförd logistikplanering under ett tidigt skede skapa en effektivare leverans- och materialhantering på byggarbetsplatsen. Dessutom kan organisationsstrukturen förbättras med ett standardiserat arbetssätt, vilket skapar en trygghet i medarbetarnas roller. Logistikplaneringen kan genom detta generera konkurrensfördelar, dels i anbudsskedet men även för framtida långsiktiga samarbeten.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett globalt växande folkhälsoproblem när populationen blir äldre. Sjukdomen innebär försämring av kognitiva förmågor beroende på vilken del av hjärnan som påverkats. Demenssjukdom har inget botemedel men farmakologisk behandling kan bromsa symtom. Den kognitiva svikten påverkar vardagen och rätt insatser kan hjälpa personen att bibehålla vardagliga rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva demenssjuka personers upplevelser av det tidiga stadiet av sjukdomen. Metod: Tretton kvalitativa studier användes för en allmän litteraturöversikt i beskrivande syntes. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde sammanställas i två huvudgrupper: diagnosens känslomässiga påverkan på personer med tidigt stadie av demens och förutsättningar för att kunna hantera vardagen med demens i tidigt stadie. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse var beroende på medvetenhet om sjukdomen. Vidare forskning behövs för att vidareutveckla förståelsen för upplevelser beroende på medvetenhet om sjukdomen hos personer med demenssjukdom i tidigt stadie. Slutsats: Upplevelser kunde variera mellan olika personer och hos den enskilda personen över tid. Upplevelsen av och i synnerhet lidandet som sjukdomen tillfogade dem berodde på personers visshet om sjukdomen och dess betydelse för självbild och förmågor. Förutsättningar för att hantera vardagen handlade om konkreta önskemål om behandlingar och bemötande från vårdpersonal och allmänna önskemål om hur man önskade leva sitt liv. / Background: Dementia is a globally growing public health problem as the population ages. The disease involves deterioration of cognitive abilities depending on which part of the brain is affected. Dementia has no cure but pharmacological treatment can slow down the symtoms. The cognitive impairment affects everyday life and the right efforts can help the person maintain everyday routines. Aim: The purpose was to describe people with dementia ́s experiences of the early stage of the disease. Method: Thirteen qualitative studies were used for a general literature review in descriptive synthesis. Result: The participants' experiences could be compiled into two main groups: the impact of the diagnosis on people with an early stage of dementia and conditions for dealing with everyday life with early stage dementia. The results show that the participants' experience was dependent on awareness of their disease. Further research is needed to develop the understanding of persons’ experiences of living with dementia in the early stages in relation to their awareness of their disease. Conclusion: Experiences could vary between different people and with the individual over time. The experiences of, and in particular the suffering that the disease inflicted on them, depended on people ́s certainty about the disease and its significance for self-image and abilities. Condition for dealing with everyday life were about concrete wishes about treatments and treatment from care staff and general wishes about how one wanted to live one ́s life.