Counselling is one of the most commonly utilized tools in the work place. The purpose of this paper is to explore how four employers utilize early counselling sessions related to absences due to illness. A qualitative research method has been used and four human resource managers have been interviewed. The research questions have been divided into three categories: the counselling structure, the counselling model and the counselling dilemmas. The interviews have been transcribed and processed through these three categories. The results show that most employers are positive regarding conducting initial counselling sessions related to work absences. The experience of the session can vary depending on one’s role in the counselling session. Counselling sessions related to short term work absences are impacted by labour legislation, changes in the workplace, the company culture, and the amount of power held by the person who conducts the counselling session. One of the conclusions of this study is that it is difficult to combine initial counselling sessions regarding work absences with career counselling / Samtalet har många numera samtalet som sitt främsta arbetsinstrument. Syftet med den här är att undersöka hur fyra arbetsgivare använder sig av tidiga samtal vid sjukfrånvaro En kvalitativ metod har använts och intervjuer har genomförts med fyra chefer med personalansvar i olika verksamheter. Forskningsfrågorna har delats in i tre områden, samtalets struktur, -modell och -dilemma. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats utifrån de tre områdena. Resultatet visar att de flesta arbetsgivarna är positiva till det tidiga samtalet. Samtalet kan upplevas olika beroende på vilken roll man har i samtalet. Samtal vid korttidsfrånvaro påverkas av samhällets regler, arbetslivets förändringar, företagets kultur och den makt samtalsledaren har. En slutsats som dragits i den här studien är att det är svårt att förena det tidiga samtalet med vägledning.

I takt med att andelen äldre i befolkningen blir allt fler, ökar även antalet personer med demens. För att omvårdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krävs en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur det är att leva med denna sjukdom. Syftet med den här studien var att beskriva hur det är att leva med demens i ett tidigt skede. Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och därefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förändras, samt fem underkategorier; Förlust, Rädsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och Bemästrande. De förändringar som demenssjukdomen medför bidrar bland annat till känslor av förlust, rädsla och utanförskap. Resultatet har visat på att det är viktigt med ett gott stöd från omgivningen för att kunna bemästra sin situation när man lever med demens. I resultatet framkommer även att personer med demens ofta utvecklar olika strategier för att hantera sjukdomen och vardagen. Genom att fördjupa kunskapen och förståelsen för hur det är att leva med demens i ett tidigt skede, anser författarna att sjuksköterskan har möjlighet att vidareutveckla omvårdnaden för personer som lever med demens.

Introduction: Children in early age diagnosed with scoliosis and in need of surgery will grow up to undergo several operations in the back. Parents play a major role in the care of their children during hospitalization. Purpose: The purpose of this study was to investigate parents´ experiences of having a child diagnosed with scoliosis before the age of five undergoing repeated surgeries in the back. Method: The study had a qualitative descriptive design. Five parents with children aged 5-15 years, who have undergone several operations were interviewed about there experiences of the child’s illness and treatment. Phenomenological-hermeneutical analyze where used. Results: The parents felt a sense of shock when they were told about their child’s diagnose and treatment. Continuity of personnel and clear information about there child’s illness and treatment has been considered important. The repeated operations and hospital stays have given them experience of their children’s reactions and needs, which has created a sense of calm with the parents Conclusion: Information and continuity were important component to make the parents feel included and confident. The experiences of the recurring operations provided some form of security as they recognized the child’s reactions as the same time the parents concern about the child relating to the operations will always be. / Inledning: Barn som i tidig ålder får diagnos skolios och behöver opereras, kommer under uppväxten att genomgå flera operationer i ryggen. Föräldrarna har en stor roll vid vården av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn som före fem års ålder diagnostiserats med skolios och genomgått upprepade operationer i ryggen. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Fem föräldrar med barn i ålder 5-15 år som genomgått upprepade skoliosoperationer intervjuades om sina upplevelser av barnets sjukdom och behandling. Fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod användes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av chock när de fick beskedet att deras barn hade skolios och behövde operera ryggen. Kontinuitet hos personalen och tydlig information om barnets sjukdom och behandling har upplevts viktig av föräldrarna. De upprepade operationerna och sjukhusvistelserna har gett föräldrarna erfarenheter om barnets reaktioner och behov under vårdtillfället vilket skapat en trygghet. Sina egna känslor av oro, rädsla och maktlöshet har de försökt att undanhålla barnet. Slutsats: Informationen och kontinuitet var viktiga komponenter för att föräldrarna skulle känna sig delaktiga och trygga. Erfarenheten av de upprepade operationerna gav trygghet då föräldrarna kände igen barnets reaktioner samtidigt som oron över barnet i samband med operationerna aldrig försvinner.

Det har tidigare uppmärksammats att magnetfältsnivåerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt på grund av den värmebädd som barnet ligger på. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfältsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfältsnivåer. Man har även funnit påverkan på hjärtfrekvensvariabilitet hos barn som vårdats i kuvöser och här misstänker man förhöjda magnetfältsnivåer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mätningar kartlägga lågfrekventa magnetfält i och kring två sorters kuvöser (Dräger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har långtidsregistreringar av magnetfältet utförts i båda kuvöstyperna. I den äldre kuvösmodellen, Dräger 8000 IC, uppmättes värden mellan 1.0 och 8.1 µT vid kartläggning av magnetfältet inne i kuvösen. De högsta värdena var lokaliserade ovanför värmeelementet, en bit från centrum av kuvösen. Magnetfältet i den nyare modellen, Giraffe OmniBed, varierade vid kartläggningen mellan 0.2 och 5.8 µT, där de högsta värdena uppmättes mot ena kortändan av kuvösen. Medelvärdet från långtidsregistreringarna i kuvöserna beräknades till 1.9 µT för Dräger-kuvösen och 0.2 µT för Giraffe-kuvösen. Medelvärden från långtidsregistreringarna användes även till att beräkna en medeldos för sju veckors heltidsvård av barn i kuvös, uttryckt i mikroteslatimmar. Medeldosen för Dräger blev för huvudet 2.9∙103 µT∙h och för resten av kroppen 2.4∙103 µT∙h. För Giraffe blev medeldosen för huvudet 4.4∙102 µT∙h och för resten av kroppen 2.7∙102 µT∙h. Långtidsregistrering av magnetfält i hemmiljö mättes också i ett äldre hus och i en nyare lägenhet för jämförelse. Medeldosen för sju veckor i hemmiljö blev 10 – 60 µT∙h. Sammanfattningsvis kan man konstatera att magnetfälten i den nyare kuvösen (Giraffe OmniBed) var betydligt lägre än för den äldre kuvösmodellen (Dräger 8000 IC), men är fortfarande något förhöjda jämfört med normal hemmiljö. / It has previously been observed that the magnetic fields in infant incubators can be relatively high, particularly due to the heating bed the child is lying on. In epidemiologic studies of childhood leukaemia in association with exposure to magnetic fields, an inclination to excess risk has been found amongst premature children that have been lying in infant incubators with high magnetic field levels. Influence on the heart rate variability has also been found in children that have been treated in incubators, where elevated magnetic field levels are seen as a possible explanation. The purpose of this study was to map the magnetic field exposure in two different infant incubators (Dräger 8000 IC and Giraffe OmniBed) and the peripheral equipment. Furthermore, the magnetic field was logged over time in both incubator models. In the older model, Dräger 8000 IC, magnetic field levels between 1.0 µT and 8.1 µT were measured during the mapping of the magnetic field distribution over the bed. The highest value was localized above the heater, a short distance from the centre of the bed. The magnetic field in the newer model, Giraffe OmniBed, varied between 0.2 µT and 5.8 µT during the mapping, where the highest value was localized towards one of the short ends of the incubator. The mean value from the long term registration was calculated to 1.9 µT for the Dräger incubator and 0.2 µT for the Giraffe incubator. The average magnetic field level from the long-term registrations was used to calculate a dose for the baby, expressed in microtesla hours. The average dose for seven weeks of full time treatment in an incubator was 2.9∙103 µT∙h for the head and 2.4∙103 µT∙h for the remaining body in the Dräger incubator. Corresponding values for the Giraffe incubator was 4.4∙102 µT∙h for the head and 2.7∙102 µT∙h for the body. Long-time registration in home environment was also conducted in an older house and in a newer apartment. The average dose for seven full weeks was then 10 – 60 µT∙h. The conclusion from all this is that the magnetic field levels in the newer incubator model (Giraffe OmniBed) was significantly lower than in the older model (Dräger 8000 IC) but still higher than in an average home environment.

Bakgrund Överlevnaden ökar bland för tidigt födda barn, vilket främst beror på stora förbättringar inom den perinatala och neonatala intensivvården. Postnatal tillväxthämning, allvarliga sjukdomar och långsiktigt hälsoutfall utgör dock fortfarande ett bekymmer. Syfte Målsättningen med studien var att undersöka intaget av energi och makronutrienter samt tillväxt hos extremt för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1000 gram, och att analysera eventuella samband mellan respiratorisk funktion, näringsintag och tillväxt. Metod En retrospektiv kohortstudie av 77 extremt för tidigt födda barn födda mellan 1 april 2009 och 31 mars 2012. Spädbarnen vårdades på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitets sjukhus i Sverige. Efter exklusion, på grund av morbiditet eller mortalitet, återstod 47 spädbarn. Dagligt näringsintag och tillväxt noterades i databasen Nutrium. Information avseende andningsstöd, fraktion syrgas i inandningsluften (FiO2) och andningsfrekvens noterades dag 28. Data analyserades statistiskt med IBM SPSS Statistics version 20.0. Spearmans rangkorrelation och Kruskal - Wallis test utfördes. Resultat Under studieperioden minskade z-score för vikt, längd och huvudomfång med 1.7, 2.1 och 1.6, respektive. Ett högre intag av kolhydrater under de första två veckorna korrelerade med ett lägre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Minskning i z-score vikt och z-score längd under de första fyra levnadsveckorna korrelerade med ett högre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Slutsats Extremt för tidigt födda barns näringstillförsel och tillväxt behöver noggrant följas på grund av risk för undernäring. Fraktion syrgas i inandningsluften under dag 28 korrelerade med kolhydratintaget och barn med ett högt behov av extra syrgas hade en långsam längdtillväxt och viktökning.

No description available.

Bakgrund: Om ett barn föds för tidigt kan följden bli att barnet vårdas på en intensivvårdsavdelning. Dessa barn kan utsättas för många livsnödvändiga men smärtsamma procedurer under vårdtiden. Smärta är en negativ upplevelse för individen både på kort och på lång sikt. För att smärtlindra på ett optimalt sätt krävs smärtskattning med ett adekvat och validerat smärtskattningsinstrument. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjukvårdspersonalens inställning gällande smärtskattning av de för tidigt födda barnen samt sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattningsinstrumentet ”Neonatal Pain, Agitation and Sedation Scale” (N-PASS). Studien syftade även till att undersöka relationen mellan sjukvårdspersonalens utbildningsnivå, år av yrkeserfarenhet på en neonatalavdelning och sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattning och smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag utfördes. En webbenkät administrerades till 144 barnskötare/undersköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor/barnmorskor och läkare. Sjuttioen enkäter besvarades varav 69 svar (48 %) inkluderades. Deskriptiva-, sambands- och gruppskillnadsanalys gjordes. Öppna frågor analyserades med hjälp av kondensering och kategorisering. Resultat: Sjukvårdspersonalen var överlag mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiva till smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorier och inställning till smärtskattning respektive smärtskattingsinstrumentet N-PASS påvisades. Resultatet kunde heller inte påvisa något signifikant samband mellan antal år inom neonatalvård och inställning till smärtskattning respektive smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Konklusion: Studien visade att inställningen hos sjukvårdspersonalen på den studerade neonatalavdelning är mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiv till det validerade smärtskattningsinstrumentet N-PASS som användes på neonatalavdelningen. / Background: When children are born prematurely, they may need treatment in an intensive care unit. During such hospitalization the children may be exposed to many life supportive but painful experiences. Pain is negative for the child both in the short- and long-term perspective. To relieve pain in an optimal way rating of pain with an adequate and validated instrument for estimating pain is required. Aim: To investigate the attitude of health care personnel towards estimating pain in premature neonates and using the instrument for estimating pain “Neonatal Pain, Agitation and Sedation Scale” (N-PASS). Also, to investigate the relationship between the educational level of the health care personnel, number of professional years within neonatal care and attitude towards estimating pain and N-PASS. Method: A quantitative, cross-sectional study with qualitative components was conducted. A questionnaire was sent to 144 nursing assistants, nurses, midwives and physicians. Seventy- one responded of which 69 (48%) were included. Descriptive, correlative and analyses between groups were conducted. Open questions were analyzed using condensation and categorization. Results: The health care personnel were in general very positive to estimating pain in premature neonates and somewhat less positive to using N-PASS. There was no significant difference between the different health care categories towards estimating pain or using N- PASS. Also, there was no significant correlation between number of professional years within neonatal care and attitude towards estimating pain or using the instrument N-PASS. Conclusion: The study demonstrated that the attitude among health care personnel working at the neonatal ward was very positive towards estimating pain in premature neonates and somewhat less positive towards using the validated the instrument for estimating pain N- PASS, which was implemented at the neonatal ward.

Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap. Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierar mellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrar evidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem till högkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrars informationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning och olika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av en pilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödrar analyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna var barnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaserad information. Nästan lika populärt var dock att vända sig till familj och vänner och till Internetforum, där kvaliteten på informationen kan variera och ibland skapa missförstånd och oro. Slutsats: Barnmorskor bör därför hålla sig uppdaterade på det informationsflöde som finns, känna till vilka informationskällor deras patienter använder och vilken typ av information de hämtar. De bör också kunna guida sina patienter till högkvalitativ information. / Background: Pregnancy and early motherhood are periods when women are actively seeking new knowledge. The public access to health information is enormous but the quality of the content varies between different sources. To make informed health choices, mothers need evidence-based information, and midwives have a responsibility to guide them to highqualitative sources. Aim: The aim of this study was to explore new mothers’ information seeking and to investigate the relationship between information seeking and various sociodemographic background variables. Method: The study was based on parts of a pilot study prior to a wider European project, and data from 137 questionnaires to new mothers were analysed. Results: The most frequently used sources of information among the mothers were childcare centres and health sites on the Internet, thus sources that provide evidence-based information. Almost as popular was, however, to turn to family / friends and to Internet forums, where the quality of information can vary and sometimes create confusion and anxiety. Conclusion: Midwives should therefore stay updated on the predominant flow of information, know which sources of information their patients are using and what type of information they obtain. They should also be able to guide their patients to high-quality information.

Vart tionde barn som föds behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för föräldrarna. Hela deras livsvärld förändras. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur föräldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvårdnad och främja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för föräldrarna att knyta an till sitt barn. En försämrad anknytning kan påverka tillväxt och utveckling för barnet, samt förhållandet mellan föräldrar och barn. Syftet är att beskriva föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på NIVA. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrar vars barn vårdas på NIVA upplever både hinder och möjligheter att knyta an till sitt barn. Att uppleva stridande känslor, bristande kommunikation mellan föräldrar och personal, samt att inte ha möjlighet att vara nära sitt barn, upplevs som hinder för anknytning. Det som ger möjligheter för anknytning är att trots allt känna glädje, upplevelse av fungerande kommunikation mellan föräldrar och personal samt att kunna vara nära sitt barn. Diskussionen tar bland annat upp att förhållandet mellan sjuksköterska och föräldrar aldrig är jämlikt, då sjuksköterskan är i maktposition. Att som sjuksköterska vara medveten om detta ojämlika förhållande, samt reflektera över förhållningssättet till föräldrarna, är av betydelse. Målet för vård av barn och föräldrar måste alltid vara att främja delaktighet. I och med det skapas goda förutsättningar för anknytning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>